ARTIKEL - läs fler artiklar
Bekämpningsmedel och statistik

Bekämpningsmedel har visats ha samband med cancer - både prostata- och bröstcancer, som tyvärr har ökat dramatiskt. Men enligt bekämpningsmedelsindustrin finns inga vetenskapligt bevisade samband. Det säjer dom vanligtvis om alla troliga eller visade samband mellan bekämpningsmedel och skadliga effekter. Utom förstås den gynnsamma effekten på skadegörare. Den påstår bekämpningsmedelstillverkare är vetenskapligt visad som gynnsam både mot skadegörare och ofarliga för människor och natur. Så är det givetvis inte. Det enda som är vetenskapligt ställt utom all tvivel är att bekämpningsmedel är gift. De är avsedda för att döda även om de inte alltid gör så. Att de skulle vara ofarliga för människor beror enligt tillverkarna på dos och inget annat än dos. Mängden är alltså avgörande. Och det är mängden eller dosen som frågan gäller. Dricker en människa ett antal ml bekämpningsmedel så dör den personen beroende av vilken den aktiva substansen är (givetvis skiljer sig olika aktiva substanser åt i giftighet). Det vet man tyvärr väldigt väl. Detta är den självmordsdos lantbrukare i tredje världen tar till, när ekonomin rasar till följd av skuldsättning. Att dricka bekämpningsmedel är en av de vanligaste självmordsmetoderna. Globalt beräknas 3 miljoner fall av bekämpningsmedelsförgiftning inträffa varje år. Av dessa resulterar över 250,000 i dödsfall. Detta är en stor andel av de 900,000 människor som varje år tar livet av sig. Dessa sker vanligtvis på landsbygden.

När ogräs dödas av herbicider är det inte bara ogräset på åkern som råkar illa ut. Det gör alla andra växter också - om de är av samma typ som ogräset - och det finns det mycket av. Tyvärr vet inte växter om de är ogräs eller inte. Det mesta av herbiciderna hamnar i grödan, marken, vattnet och luften. En bråkdel hamnar i ogräset.

När skadeinsekter dödas av insekticider är det inte bara skadedjur som stryker med. Det gör alla insekter och andra ryggradslösa djur som kommer i beröring med giftet. Det är en dosfråga. Men kanske inte särskilt stor sådan. Det mesta av insekticiderna hamnar dock i grödan, marken, vattnet och luften. En bråkdel hamnar i skadeinsekterna.

Doser eller mängd är en central fråga som börjar med tillverkning, försäljning och inköp. För det finns det statistik. Men den är inte lättillgänglig. Man kan ju fråga sig varför.

Eurostat heter Europeiska Unionens statistiksystem. När man söker på Eurostat efter den färskaste statistiken över försäljning av bekämpningsmedel så är den 5-6 år gammal. Men då gäller den 4 av 21 på listan upptagna länder i EU - Danmark, Tyskland, Ungern och Portugal. Sverige levererade statistik för 7 år sedan. Men det finns värre exempel. Grekland och Spanien har inte levererat data på 12 år. Luxemburg har aldrig gjort det men dom är förmodligen förlåtna. Det har nog inget större lantbruk.

Man undrar vilka EU-regler som gäller för de mest elementära krav på rapportering ,om man ska kunna följa EUs intentioner om att minska bekämpningsmedelsanvändningen? Eurostat är en ren skandal som gör det omöjligt att följa en utlovad nedgång i användningen av bekämpningsmedel. En fördröjning på 5 år är helt oacceptabel och en fördröjning på 12 år är inget mindre än en skandal. Särskilt om man tar fram data från FAOstat eller data från OECD . Var får OECD sina data ifrån?
Man kan ju försöka med FN-organet FAO (Food and Agriculture Organisation of the United Nations). Produktionsdata får man snabbt fram, från i många fall, så sent som för 1 år sedan. Sedan försöker vi med Agri-Enviromental Indicators/Pesticides. Det finns redovisning för många länder från 2010, och det blir en synnerligen blandad kompott av länder - Österrike, Bangladesh, Bhutan, Bolivia, Burkina Fasso, Kameron, Kina, Chile, Colombia, Danmark, Dominikanska Republiken, Ecuador, El Salvador, Estland, Finland, Tyskland, men Grekland var 12 år sedan????, Guatemala, Honduras, Ungern, Indien, Irland, Italien, Japan, Jordanien, (härefter räknar vi bara upp europeiska länder men det finns många fler från hela världen), Litauen, Holland, Norge, Portugal, Moldavien, Rumänien, Slovakien, Slovenien, men Spanien var 12 år sedan????, Sverige, Schweiz, Storbritannien.

Vad sysslar Eurostat med? Men framförallt - vad sysslar Spanien och Grekland med? Inga siffror redovisade på 12 år!

Om man istället letar upp siffror från OECD kan man få lite bättre info från Grekland och Spanien. Här redovisar man försäljningen av bekämpningsmedel från åren 1990-1992 över 1998-2000 till åren 2008-2010 (för Spanien och Grekland betyder 2008-2010, enligt fotnot, 2004-2006 - ?). Man förstår lite bättre vad man kanske vill dölja. I Sverige minskade försäljningen under denna period - om än med promille. I Spanien ökade försäljningen med 3% (en ökning med 6,678 ton aktiv substans). I Grekland var ökningen 4% (en ökning med 3,000 ton aktiv substans). Polen är dock värre. De har ökat från 6,254 till 19,520 ton aktiv substans. Säjer en del om de företag som flyttat sin verksamhet, från sina hemländer med höga krav, till Polen med uppenbart låga krav. Är det svenska eller tyska eller danska lantbruksföretag som etablerat sig i Polen för att cyniskt och oetiskt gynnas av landets dåliga bekämpningsmedelsreglering?

Man kan i OECDs rapporter läsa att i ex. Sverige ger en minskad användning av bekämpningsmedel inte en minskad skörd. I Storbritannien har en kraftigt minskad användning endast resulterat i en begränsad minskning av skördeutbytet. Man kan också utläsa att en starkt ökad användning, som i Spanien, endast givit marginella skördeökningar. I något fall har t.o.m. skördarna minskat trots ökad användning av bekämpningsmedel - Grekland.

USA, som är den största förbrukaren av bekämpningsmedel, har inga färskare siffror från officiellt håll (EPA, myndigheten för miljöskydd) än beräknade sådana som är 7 år gamla.

Från USA kommer det dock fler och fler rapporter om att inköp och användning av bekämpningsmedel, främst insekticider, ökar. Detta beror på att den stora andel (76%) av de 40 miljoner ha åker, som 2013 används till majs, består av Monsantos genetiskt modifierade majs - bt (Bacillus thuringiensis) majs. Den bakteriegen, som modifierats in i majs, producerar ett protein som ska vara giftigt mot speciella skadeinsekter och som därmed skyddar växten hela dess liv - enligt Monsanto och godkännandet från Jordbruksdepartementet i USA. Då ska det väl inte behövas bekämpningsmedel? Nej, det kan man och bör man tycka. Men, som alla experter, utom förespråkarna för genetisk modifiering, påpekat så kommer skadedjuren att utveckla resistens eller tolerans - vad nu vill kalla det. Och när detta inträffar måste man ta till insektsgift igen, d.v.s. detta resulterar i dubbel ranson - en från grödan och en från sprutan.

Dock är detta inte sanningen. Varken skadedjur eller ogräs behöver antagligen utveckla någon resistens. Tittar man på data som följer tolerans hos ogräs samtidig med användning av herbicid för HT (herbicidtoleranta) grödor (också dessa grödor är genetiskt modifierade av Monsanto för att tåla Monsantos ogräsmedel Roundup) - så ser man en märklig sak. Herbicidtolerant ogräs följer direkt mot användningen av Roundup tillsammans med HT gröda - med en viss fördröjning. Vad tyder detta på? Jo, att det redan finns toleranta individer av ogräs och att dessa gynnas av herbiciden. Från början har dessa toleranta individer varit marginaliserade, men efterhand är det dessa som blir kvar. Utan konkurrens kan dessa ogräsindivider föröka sig, och utvecklas till de monsterogräs. Detta är redan en verklighet.

Marginalisering är både svaret på bekämpning av skadegörare och det som händer när vi utnyttjar bekämpningsmedel. Vi ska ju helst marginalisera skadegörare och inte marginalisera ofarliga och gynnsamma individer. Tillräcklig växtföljd är ett sätt att marginalisera skadegörare men det finns flera sätt. Det sämsta sättet är att gynna toleranta och resistenta skadegörare genom att bekämpa de icke toleranta med gift.

Det finns dessutom undersökningar som visar att minskning av bekämpningsmedel INTE ger skördeförluster samtidigt som det finns undersökningar som visar att ökad användning av bekämpningsmedel INTE ger skördeökningar. Förutom onödiga kostnader för bekämpningsmedel undviker man att gynna ännu värre skadegörare.

information:
- oecd rapport om pesticidmarknaden
- publikation om postatacancer
- om bröstcancer
- om bröstcancer
- cancer och pesticider
- pesticider och självmord

(inlagt 2014-02-06)
läs fler artiklar

Hormonstörande pesticider dyrt för Europa

(inlagt: 2016-01-30)

Europas pesticidberoende. Hur det industriella jordbruket skadar vår miljö

(inlagt: 2016-01-10)

Illegala pesticider

(inlagt: 2016-01-10)
Bekämpningsmedel, miljö, hälsa eller barn - vad ska bort?

(inlagt: 2015-07-04)
Insekticiden carbofuran - allt annat än enbart bekämpning av skadeinsekter i lantbruk

(inlagt: 2015-04-01)
Monsanto, PCB och förorenaren betalar

(inlagt: 2015-03-26)
Vad är agropoly?

(inlagt: 2014-01-27)
10 orsaker till att kemiska bekämpningsmedel inte har någon framtid

(inlagt: 2011-02-10)
En skrämmande framtid för våra barn i en giftfylld miljö - frågor till de politiska partierna

(inlagt: 2011-01-26)