Allt hänger ihop - vad som än säjs av de företag, som tillverkar bekämpningsmedel eller av folk med ekonomiska intressen i företagen och deras produkter - eller av de, som företräder det industriella lantbruket eller har ekonomiska intressen i dess produkter eller - cyniska politiker - eller av de med ekonomiska intressen i att bedriva industriellt lantbruk i fattiga länder - eller av de med mer svårtolkade intressen i miljöförstöring, ohälsa, likgiltighet för barns utveckling eller cyniskt sätt att se på världens fattiga och svältande.
 
Bekämpningsmedel är gifter som ska döda ogräs, döda insekter, döda svampar och andra organismer. Ogräs, d.v.s. alla typer av växter som vi inte vill ha, dödas av ogräsmedel - herbicider. Insekter dödas av s.k. insekticider. Dessa bekämpningsmedel är med få undantag nervgifter. Alla organismer med nervsystem påverkas kortsiktigt (akut förgiftning) eller långsiktigt. Insektsgift ska ta död på skadegörare, d.v.s. de organismer som minskar skörden. Inom svampar och andra mikroorganismer finns också skadegörare som minskar skörden. Dessa dödar man med fungicider - svampgift. Sedan finns det ytterligare några kategorier.
 
Bekämpningsmedel är avsedda att oskadliggöra skadegörare. Dessa kallas i detta sammanhang för målorganismer - target organisms. Eftersom man vill skydda nyttoväxter mot dessa målorganismer, kallas bekämpningsmedel som används i lantbruk (och trädgård) även för växtskyddsmedel.
 
I världen så står herbicider för ca. 50%, insekticider för ca. 30% och fungicider för ca. 17% av marknaden.
 
Miljön. Tyvärr är målorganismerna, d.v.s. skadegörarna, bara en liten del av alla insekter och småkryp. När skadegörarna drabbas så drabbas också alla andra insekter och småkryp, och det är inget konstigt med det. Alla har samma typ av nervsystem. Dessutom är det bara en bråkdel av bekämpningsmedlet som drabbar skadegörare - men vart tar resten vägen? Det försvinner inte ut i tomma intet. Bekämpningsmedel både transporteras vidare och är beständigt under lång tid. I många fall känner man varken alla transportvägar ut i miljön eller hur beständiga olika ämnen är. I många fall är även nedbrytningsprodukterna giftiga. Ett större antal icke målorganismer - nontarget organisms - drabbas självklart av bekämpningsmedel. Många av de drabbade är direkta nyttogörare, exempelvis pollinerare som bin, humlor, blomflugor, fjärilar, fåglar, fladdermöss etc.
 
Men miljön drabbas inte bara akut utan under mycket lång tid. DDT som har varit förbjudet sedan 1970-talet hittas fortfarande i djur - icke nedbrutet. Många andra gifter hittas fortfarande trots att de varit förbjudna under ett stort antal år.
 
Fortfarande vet vi mycket lite om hur naturen påverkas av bekämpningsmedel som används i lantbruket. Det vi vet är att tonvis med bekämpningsmedel har spridits ut och kommer att spridas ut - och att de förs vidare ut i naturen. Vi vet i stort sätt ingenting om effekterna på den biologiska populations-, samhälls- eller ekosystemnivån. Vad vi vet är att regionalt och globalt minskar antalet arter i naturen drastiskt, vilket är samma som att mångfalden minskar med oanade konsekvenser för balansen i vår biologiska miljö.
 
Hälsa. För livsmedel finns gränsvärden för hur mycket bekämpningsmedelsrester de får innehålla. Är detta falsk säkerhet eller kan man lita på dessa gränsvärden? Tester görs på livsmedel för att kolla så att de håller sig under gränsvärdena. Testerna kan liknas vid opinionsundersökningar där inte alla partier finns med utan bara de största - undersökningar som görs med ett fåtal personer. Inom EU:s ramverk för livsmedelstester, EUCP (EU-coordinated programme, 2013), togs totalt 11 582 prover på 12 livsmedelsprodukter med fokus på 209 av ca. 1000 aktiva substanser. Sverige bidrog med 193 prover. EFSA (European Food Safety Authority) anser att, i förhållande till nuvarande vetenskapliga kunskaper, är det inte sannolikt att de restvärden man funnit, skulle utgöra akuta eller kroniska hälsorisker. En insekticid bedömdes dock något överskrida gränsvärdet och därmed utgöra en hälsorisk - dichlorvos (sedan 2006 förbjudet inom EU).
 
EU:s medlemsländer, plus Norge och Island, genomför totalt ca. 80 000 egna tester per år på ett varierande antal aktiva substanser.
 
Gränsvärdena är satta för akut giftighet och för enskilda aktiva substanser. De är inte gjorda för en mix av olika aktiva substanser, vilket vi alla är utsatta för. Effekterna av en mix, cocktaileffekt, är inte undersökta eller värderade. Inte heller de långsiktiga (kroniska) effekterna är särskilt väl undersökta, de skattas utifrån osäkra modeller. För värdering av akuta risker utgår man från djurförsök samt uppskattning av ett ämnes likhet med andra undersökta ämnen. Har ni någonsin hört någon redogöra för hur gränsvärdena egentligen tas fram? Högst sannolikt inte.
 
Barn. I 3 undersökningar i USA, 2013, studerades långtidseffekter av exponering för bekämpningsmedel på hjärnans utveckling hos barns första år och under mammans graviditet. Resultaten var inte uppmuntrande. Barnen hade lägre IQ och visade ADHD-liknande beteendestörningar. Det fanns också belägg för att bekämpningsmedel störde den normala sexuella utvecklingen av hjärnan. Hormonstörningar som effekter av bekämpningsmedel i maten, har man länge misstänkt drabbar barn. I flera länder råder man gravida och föräldrar till små barn att inte äta konventionell mat.
 
Ett okänt antal barn dör eller skadas akut varje år i underutvecklade länder där hanteringen av bekämpningsmedel är minst sagt omänsklig. Vid flygbesprutningar av fält intill skolor har skolbarn blivit dödligt förgiftade. De långsiktiga effekterna har resulterat i onormalt höga cancerfrekvenser i områden med slarvig hantering och lagring av bekämpningsmedel.
 
Svält. Varje år omvandlas ("skövlas") 12 miljoner hektar skog och grässlätter till jordbruksmark för att ersätta mark som blivit oanvändbar öken - mark som kunde ha producerat 20 miljoner ton spannmål. Bidragande till ökenbildningen är klimatförändringar men också ett icke hållbart utnyttjande av mark för intensivjordbruk och ett oacceptabelt utnyttjande av vattenresurser. Ekologiskt lantbruk för småbrukare leder till ökad matproduktion och förbättrad organisk status, reducerad jorderosion och ökad mångfald med flera fördelar (International Fund for Agricultural Development, IFAD, and the UnitedNations Environment Programme, UNEP, 2013).

2010 beräknades 31% av 195 miljarder kg mat i USA kastas. Detta var bara i konsument- och försäljningsledet. Hur mycket som går till spillo i övriga led finns inga siffror på.
 
70% av jordbruksmarken i världen används till djurfoder eller biobränsle. Om produktionen inriktades mot mer vegetabilier skulle 4 miljarder människor ytterligare än idag kunna mättas.
 
Lite definitioner och data om bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel, pesticider, växtskyddsmedel eller agrokemikalier är samma namn på medel som ska skydda grödor mot skadedjur, sjukdomar och ogräs. Ett bekämpningsmedel är varje ämne eller blandning av ämnen som avser att förebygga, förstöra, hålla tillbaka eller lindra effekterna av skadedjur. Ett skadedjur definieras som en insekt, gnagare, nematod, svamp eller ogräs. Även bakterier, svampar, virus och andra mikroorganismer definieras enligt amerikansk lag (FIFRA, Federal Insecticide, Fungicide and Rodenticide Act) som skadedjur.
 
Aktiv substans (ingrediens, ämne) är den kemiska komponent eller substans i ett bekämpningsmedel, som avser att döda, stöta bort, attrahera, lindra eller kontrollera skadedjur/sjukdom eller verka som tillväxtregulator, torkmedel eller kvävestabilisator. Resten av bekämpningsmedlet består av en eller flera s.k. inerta ingredienser (vatten, andra lösningsmedel, emulgeringsmedel m.fl. ämnen). Inert betyder på kemispråk något som är inaktivt eller har liten eller ingen förmåga att reagera. I fallet med bekämpningsmedel betyder det att de inte är det aktiva ämnet - det betyder inte att de är ogiftiga. De inerta ämnena används för att göra den aktiva substansen mer effektiv - oftast för att det aktiva ämnet lättare ska komma fram till skadedjuren eller för att skydda det aktiva ämnet mot nedbrytning. De inerta ämnena är långt ifrån hälsosamma och de gör inte heller det aktiva ämnet mer hälsosamt - snarare tvärt om. Inerta ingredienser, där de är kända, misstänks orsaka cancer, skador på nervsystemet, levern, njurarna, foster och miljön. Den färdiga produkten är alltså en blandning av en eller flera aktiva substanser samt diverse inerta ingredienser av okänd natur (hemlighålls av industrin som affärshemlighet och behöver inte redovisas).
 
I Europa och USA finns det ca 1000 existerande aktiva substanser i ca. 16 000 bekämpningsmedel - godkända, förbjudna eller icke upptagna. Inom EU är 373 godkända (2012).
 
Användningen i världen av bekämpningsmedel är mycket svår att överblicka. Siffror är ofta opålitliga och gamla. De senaste siffrorna i USA är 8-9 år gamla. Inom EU är statistiken också bristfällig och föråldrad. Vissa siffror går att få fram, men variationerna kan vara stora och åldern på dom mycket olika. Enligt osäkra siffror används i Indien i genomsnitt 0.58 kg aktiv substans per hektar (kg/ha),  medan i USA används 4.5 kg/ha och Japan 11 kg/ha. Kina har bland världens högsta användning av bekämpningsmedel - 280 kg/ha, vilket låter i det närmaste osannolikt.
 
I världen beräknas per år användas ca. 2,5 miljarder kg aktiva substanser till ett handelsvärde av 39 miljarder dollar (330 miljarder kronor), 2007. (USEPA, 2011).
 
Mellan 2000 och 2010 ökade försäljningen av bekämpningsmedel med 289% i världen.
Kemiska (syntetiska) bekämpningsmedel såldes 2012 för ca. 375 miljarder kronor. Denna försäljning beräknas öka till ca. 580 miljarder kronor (68.5 US$) 2017. Mest ökar det i utvecklingsländer i Asien och Sydamerika - Kina, Indien, Brasilien och Argentina. Afrika och Mellanöstern anses av bekämpningsmedelsmarknaden, som fortsatt för underutvecklade, för att vara en god marknad för bekämpningsmedelsindustrin.
 
I Sverige har sedan 1995 inte användningen av bekämpningsmedel minskat. Användningen av herbicider har minskat något, men istället har insekticiderna ökat.
 
Under år 2012 såldes drygt 8 555 000 kg kemiska bekämpningsmedel i Sverige - aktiva substanser.  Lantbrukssektorn står för  ca. 1 500 000 kg aktiv substans. Bara av herbiciden Roundup och andra bekämpningsmedel med samma aktiva substans - glyfosat - såldes 700 000 kg. Låter det hälsosamt för miljön, hälsan eller barnen? Knappast!