Bekämpningsmedel är giftAlla bekämpningsmedel är gift som skadar den naturliga vattenmiljöns organismer. Det ligger i sakens natur. Bekämpningsmedel är till för att bekämpa d.v.s. döda olika levande organismer. De är alltså gifter. När bekämpningsmedel sprutas på jordbruksgrödor för att oskadliggöra skadegörare oskadliggörs även nyttoorganismer. Det ligger också i sakens natur. Giftet vet inte vilka organismer som är skadliga och vilka som är ofarliga.
Besprutning och råvattenPotatis, exempelvis, besprutas ett tiotal gånger under en odlingssäsong med flera olika typer av bekämpningsmedel. Samtidigt måste potatis bevattnas. Giftet sprids därför inte bara direkt på grödan och marken, utan genom bevattning ökar spridningen. Giftet hittar nya vattenvägar till vattenavrinning som når ut i vattendrag och sjöar. Giftet får alltså en extra spridning med vattnet från bevattningen och når lätt vattendrag och sjöar, men även grundvatten.
Besprutningen skadar alla organismer i vattenGiftet skadar de organismer som finns i vatten - den s.k. akvatiska miljön, som diken, bäckar, åar, våtmarker samt mindre och större sjöar. Det finns inget bekämpningsmedel som inte har en dokumenterat skadlig eller direkt dödlig effekt på vattenorganismer.
Ur ytvattnet från sjöar och vattendrag tar vi vårt mesta dricksvatten. Ur grundvattnet tar vi också dricksvatten. I lantbruksområden är allt provtaget vatten förorenat, ofta av en mängd av olika bekämpningsmedel. I reningsverken måste därför vatten förorenat av bl.a. bekämpningsmedel renas så att dricksvattnet blir tjänligt och hälsosamt. Men tyvärr renas inte vatten från alla bekämpningsmedel. Reningen sker dock efter att vattenlevande organismer påverkats av föroreningar, som bekämpningsmedel och andra kemikalier.
Ekosystem och råvattenHälsosamt vatten i vattendrag och sjöar är grunden för ett välmående ekosystem. Och, det akvatiska livet spelar en avgörande roll för att upprätthålla livet i alla ekosystem. Det är viktigt att förstå hur intimt ekosystemens välmående är kopplade till ett hälsosamt samhälle. När de akvatiska ekosystemen fungerar förses vi med rent och säkert vatten. Vattenvägarnas hälsa är avgörande. Så länge den akvatiska miljön är i balans är den ett naturligt filtersystem som kan vara en buffert mot skadliga föroreningar. Men ju mer denna miljö skadas ju sämre blir dess förmåga att rena vattnet. Det blir en ond cirkel. Så ser det tyvärr ut idag och framtiden ser inte ljus ut. Många bekämpningsmedel bryts inte ner och därför över mängden gifter för varje år.
MångfaldVi har hört mycket om mångfald. Ibland kan det verka som mångfald är ett egenintresse för miljönördar. Men mångfald är inget innehållslöst begrepp som handlar om hur många arter det finns. Ett fungerande ekosystem kräver olika organismer som fungerar på olika nivåer. Balans i ett biosystem ger stabilitet åt systemet. När denna stabilitet rubbas, så rubbas balansen och systemet fungerar inte längre lika bra eller inte alls. Ett fungerande biosystem i vatten reglerar näringsnivån genom en fungerande näringskedja och den upprätthåller syrenivån i vattnet. Ett exempel på när syrenivån inte fungerar är algblomning. När syrenivån försämras så försämras också näringskedjan och därmed balansen i ekosystemet genom att mångfalden försämras. När detta sker ställs vi inför svårigheter att upprätthålla en hälsosam vattenkvalitet. Den obalans som bekämpningsmedel och andra föroreningar skapar är inte bara ett problem för vattenlevande organismer. Den blir också farlig för oss människor när oönskade mikroorganismer tar över vid ekologisk obalans.
Ekosystemen kräver alltså mångfald för att fungera. Mångfald är när en näringskedja fungerar. När inte detta längre fungerar, så fungerar inte heller grundvattentillförsel och koldioxidlagring. Riskerna att föroreningar når vårt dricksvatten ökar. Det kan inte nog upprepas att alla bekämpningsmedel, om de så kallas växtskyddsmedel eller pesticider, är gift som dödar eller skadar. Alla dessa bekämpningsmedel dödar eller skadar vattenmiljöns organismer antingen det är mikroorganismer, växter eller djur. Balansen rubbas eller sätts ur spel.
Vatten är vårt viktigaste livsmedelFör att skydda vårt viktigaste ?livsmedel? vatten, krävs ett förbud av ett flertal bekämpningsmedel. Vi hör ofta att lantbruket kräver höga skördar och att bekämpningsmedel är nödvändiga för detta. Lantbruk som producerar utan gifter, s.k. ekologiskt, beskylls för att vara arbetskrävande, ineffektivt, ha låga skördar och vara dyrt. Men är vi villiga att betala priset för förorenande skördar och förstört dricksvatten? Det finns åtskilliga exempel världen över på fungerande giftfri odling. Tro inte på allt som jätteföretagen i bekämpningsmedelsindustrin lobbar för. De lobbar, som alla egentligen vet, för sina vinster. Och de tjänar stora pengar på att förgifta vårt dricksvatten. Kan vi inte kräva att bekämpningsmedelsindustrin och lantbruket betalar vad deras föroreningar kostar? Då skulle det förorenande lantbruket snabbt försvinna. Det fungerar så länge vi konsumenter av dricksvatten och andra livsmedel betalar. Men hur sätter vi ett pris på vår och miljöns hälsa? Hur kan ekologiskt odlade livsmedel vara dyrare än de som odlas med bekämpningsmedel? Svaret är enkelt. De som odlar ekologiska, giftfria livsmedel hålls till ansvar för att de inte förgiftar våra livsmedel och vårt vatten, medan de som förgiftar slipper ta ansvar och betala för hälsoeffekter, miljöskador och vattenrening. Prislappen på livsmedel som odlas med bekämpningsmedel innehåller alltså inte kostnader för rening av vatten, skador på miljön eller för negativa hälsoeffekter. Prislappen för ekologiskt odlade d.v.s. giftfria livsmedel innehåller däremot kostnader för att bevisa att de inte skadar hälsa, natur eller vatten. Totalt ologiskt.
Stora pengarDet är stora pengar i bekämpningsmedelsbranschen. De betalar inte för kommunernas vattenrening. Det gör vi skattebetalare. De betalar inte för skadorna i miljön. Det gör vi medborgare. Och bara vattenrening kostar och kommer att kosta åtskilliga miljarder om vårt dricksvatten ska vara rent från bekämpningsmedel och andra föroreningar, som inte industrin betalar för.
Vad en förstörd miljö kostar är omöjligt att svara på, men en hälsosam och frisk miljö är vår framtid och värd att skydda och vårda - eller?
Sammanställningen är gjord av Olof Hellgren, juli 2026
Ett axplock av de referenser som finns från hela världenMinistry for the Environment & Stats NZ (2026). New Zealand?s Environmental Reporting Series: Our Freshwater 2026.
Saha R, Dutta SM (2024). Pesticides" mode of action on aquatic life. Toxicology Reports.
Navarro I, Royano S, Alonso C, de la Torre A, Martínez MÁ (2025). Environmental exposure and risk assessment of pesticide mixtures in aquatic organisms from the Tagus River Basin. Ecotoxicol Environ Safety. Volume 305
Herrero-Hernández, Eliseo & Ordax, José & Benito, Jesus & del Nogal Sánchez, Miguel & Rodriguez-Cruz, Sonia. (2026). Presence of Pesticides and Transformation Products and Associated Risk Assessment in Groundwater of a Region with an Intensive Agricultural Activity. Environments.
Nina Åkerblom (2004). Agricultural pesticide toxicity to aquatic organisms - a literature review. Rapport 2004:16. Department of Environmental Assessment Swedish University of Agricultural Sciences Box 7050 SE 750 07 Uppsala.
Gao, Huimin & Khan, Sangar & Wang, Yaochun & Wu, Naicheng. (2026). Ecosystem functions of freshwater biofilms: Progress and prospects. Water Biology and Security.pdf-fil:
Dricksvatten 4 - Bekämpningsmedel och vattenmiljöns organismer