Genetisk modifiering av organismer innebär att en egenskap överförs från en organism med denna egenskap till en målorganism utan denna egenskap (eller där man vill förstärka egenskapen). I de flesta fall är den egenskap man vill föra över artfrämmande för målorganismen d.v.s. egenskapen överförs från en art till en annan. Överföringen av egenskaper sker på ett konstlat, icke naturligt, vis genom att gener (DNA), med olika teknik, överförs från en organism till en annan.Genetisk modifiering kan delas upp en vetenskaplig del och en kommersiell del. I den kommersiella delen är avsikten att skapa organismer som går att tjäna pengar på. Det är dessa vi hör mest talas om. För växter, jordbruksgrödor, omfattar egenskaperna till övervägande del antingen resistens mot vissa insekter genom att växten producerar gift eller tolerans mot vissa ogräsbekämpningsmedel (>90%).
När det gäller växter och djur har tekniken flera stora problem.
Ett av de största problemen är att de egenskaper man genom genetisk modifiering vill överföra från en art till en annan kräver god fysiologisk, kvantitativ identifikation av egenskapen. Oftast är denna identifikation något av att försöka och se hur det går. Man har egentligen inte en aningen om egenskapens fysiologiska betydelse och sammanhang för växterna och djuren som helhet.
Ett annat problem är att genetisk modifiering bedrivs av biokemister utan tillräckliga fysiologiska kunskaper. Växter och djur behandlas ur biokemisk synvinkel utan förståelse för de fysiologiska processer som utgör ett komplext biologiskt dynamiskt helhetssystem.
Det har inom jordbrukssektorn ställts stora förhoppningar på tekniken att överföra egenskaper. Dock har de flesta mycket kostsamma satsningarna inte givit önskvärt resultat. Detta är anledningen till att vi trots åtskilliga års forskning och jättesatsningar inte ser särskilt många av de löften uppfyllas som forskare utlovat.
Gmo tycks alltså vara en återvändsgränd inom jordbrukssektorn. Den konventionella förädlingen av växter för att förstärka önskvärda egenskaper har i motsats till genetisk modifiering varit synnerligen framgångsrik.
Hade de enorma summor som satsats på genetisk modifiering används inom konventionell förädling hade stora framsteg med all säkerhet uppnåtts.
Ur synpunkten giftfritt, som ju denna web-site behandlar, är gmo inom jordbrukssektorn till 99% inriktad på tolerans mot ogräsbekämpningsmedel och resistens mot skadeinsekter genom grödornas egen, men artfrämmande, giftproduktion. Tolerans mot ogräsbekämpningsmedel innebär ju inte precis att man avstår från att bekämpa ogräs med ex. Monsantos ogräsbekämpningsmedel Roundup på Monsantos Roundup-Ready-Grödor utan snarare tvärtom. Följderna av denna användning kan bli katastrofala för jordbruket genom att intensiv odling underlättar för ogräs att utveckla tolerans mot ogräsbekämpningsmedel.
Doserna av ogräsbekämpningsmedel måste ökas i takt med ogrästoleransen, vilket ju inte är önskvärt. I USA måste lantbrukare lämna sina gårdar efter att marken blivit omöjlig att odla på till följd av ogräs med tolerans mot ogräsbekämpningsmedel. Ogräset går helt enkelt inte längre att bekämpa. Marken har blivit värdelös
pdf-fil:
New plant breeding techniques, European Commission, Joint Research Centre (JRC)information:
-
Deployment of new biotechnologies in plant breeding