ARTIKEL - läs fler artiklar
Det industriella lantbrukets smutsiga pelare

Det industriella lantbruket vilar på tre bärande pelare - konstgödsel, bekämpningsmedel och antibiotika. Utan dessa 3 "ingredienser" kan inte det industriella lantbruket fungera. Men vad är det för fel på detta då? Jo, monokulturer, d.v.s. odling på stora arealer av ett fåtal utsädessorter ägda av gigantiska globala företag, kräver mycket konstgödsel och bekämpningsmedel. De ska ge onaturligt höga skördar, vilket medför att den naturliga motståndskraften mot skadegörare har minimerats hos växterna. Och - jo, stora mängder djur inom ett avgränsat område måste behandlas med antibiotika eftersom risken för sjukdomar och spridning är maximal - tänk på stora dagisgrupper.
 
Vad är alternativet? Odling och djurhållning som vi idag kallar ekologisk - färre djur och större variation. Färre djur betyder inte bara färre djur per yta utan främst mindre köttproduktion överhuvudtaget. Större variation betyder fler arter och sorter av både växter och djur. De genvägar till mer och billigare mat, som de stora företagen utlovar, finns inte.

Vad lämnar det industriella lantbruket bakom sig? Jo, omfattande jordförstöring - jordbruksmark blir öken och oanvändbar. Omfattande förbrukning av naturliga vattendepåer - det går inte att bedriva varken djuruppfödning eller växtproduktion utan vatten. Omfattande förstörelse av ekosystemen - ny mark tas hela tiden okritiskt i anspråk. Detta ökar mängden koldioxid i atmosfären. Det industriella lantbruket ger omfattande utsläpp av växthusgaser - omfattande förstörelse av biodiversitet. Paradoxalt nog minskar inte hunger och näringsbrist i världen samtidigt som problemen med fetma ökar dramatiskt.
 
Har vi konsumenter verkligen nytta av denna utveckling eller vem drar nytta av den? Jo, ett färre och färre antal stora aktörer stärker sin ekonomiska makt och därmed politiska makt. Ett exempel är det handelsavtal som bereds mellan EU och USA - TTIP (transatlantic trade investment partnership). Utländska företag, som exempelvis livsmedelsjättar, utsädes- och pesticidjättar, kommer att ha rätt att stämma stater och organisationer om de anser att  möjligheterna att göra vinst hindras - ISDS (investor-state dispute settlement) kallas det. Detta gynnar endast företag och deras ägare men inte konsumenter och nationer, som med TTIP avtalar bort sina möjligheter och sin makt.
 
Konstgödsel, - mineralgödsel, handelsgödsel, syntetiskt framställda gödselmedel - består främst av kväve framställd ur luftkväve samt fosfor och kalium som bryts ur naturliga depåer. Kväveframställningen är mycket energikrävande och brytningen av fosfor och kalium tär på jordens depåer. Med fortsatt utveckling beräknas fosfordepåerna vara tömda inom 30 år. Det intensiva lantbruket, som ger billig mat, kräver konstgödsel - inte för att det är överlägset - inte för att det är det enda alternativet - utan bara för att det är billigast - sedan får någon annan stå för konsekvenserna av energi- och råvaruförbrukningen.
 
Bekämpningsmedel - pesticider, växtskyddsmedel - består av syntetiskt framställt gift. Gift eftersom det används för att döda skadegörare. Konsekvenserna för de organismer som befrämjar tillväxt och utveckling i miljön och är av samma typ som skadegörarna - dödas givetvis de också. Tyvärr är det mycket lite av giftet som "träffar" avsedd målorganism (så kallas skadegörarna). Resten försvinner inte ut i tomma intet - det stannar kvar i jorden eller transporteras vidare i miljön, där det fortsätter att fungera d.v.s. förgiftar. Men även maten vi äter innehåller rester av bekämpningsmedel (konstigt vore det ju annars). Analyserar man vårt och våra barns urin på rester av bekämpningsmedel - så borde alla veta att få kommer undan. De få som kommer undan är de som äter mat som producerats ekologiskt, d.v.s. utan syntetiska bekämpningsmedel.
 
Nu påstår visserligen livsmedelsverket, som ansvarar för vår hälsa, att det finns gränsvärden och att få analyserade livsmedel har rester av bekämpningsmedel över dessa gränsvärden. Tyvärr är dessa analyser och gränsvärden inte särskilt tillförlitliga. Analyserna är för få och  det är alldeles för få bekämpningsmedel man testar för. Gränsvärdena tar inte hänsyn till hormonstörande effekter, d.v.s. sådant som påverkar hur vi fungerar och framförallt hur barn utvecklas. Utvecklingsstörningar hos barn och ökade cancerfall är inte ovanliga, men tystas givetvis ner - tänk glyfosat.
 
Antibiotika - däribland antimikrobiella medel - betyder "mot levande" - och används för att gynna tillväxt av kyckling, svin och nöt. Det används också i förebyggande syfte så att inte djuren ska bli sjuka, vilket är högst sannolikt när en stor mängd djur hålls på liten yta. De används givetvis också för att behandla sjukdomar hos djuren. Användningen av antibiotika i djuruppfödning är kolossal och har resulterat i resistens hos sjukdomsframkallande mikroorganismer - bl.a. det vi kallar superbakterier. Det värsta med denna resistens är att inte enbart de sjukdomsalstrande mikroorganismerna blir resistenta i sig utan att enskilda resistensgener utvecklas som kan överföras från en typ av mikroorganism till en annan. Antibiotika som inte används för människor kan därmed ändå orsaka att resistensgener förs över till mikroorganismer som är sjukdomsframkallande hos oss människor. När inte längre antibiotika går att använda - vad gör vi då och vem betalar? Det finns idag ingen antibiotika som det inte har utvecklats resistens emot.
 
Vill du läsa mer om varför det industriella lantbruket är ohållbart bör du läsa följande rapport: From uniformity to diversity, iPES FOOD


(inlagt 2016-06-07)
läs fler artiklar

Insekter eller elefanter eller människa - vilka försvinner först?

(inlagt: 2019-11-27)

Produktionsparadoxen, jordbruksproduktivitet gynnar ineffektiva livsmedelssystem.

(inlagt: 2019-06-17)

Livsmedelsverket och rester av bekämpningsmedel i livsmedel

(inlagt: 2021-12-16)
Honung

(inlagt: 2021-10-07)
Är raffinerade kolhydrater ett gift som ger ohälsa?

(inlagt: 2020-09-28)
Är raffinerat socker och raffinerat mjöl gift?

(inlagt: 2019-05-26)
Att odla hälsosamt

(inlagt: 2019-03-01)
Ekologisk kost minskar risken för cancer

(inlagt: 2018-10-28)
Att tänka på om man vill ha nitritfri julskinka

(inlagt: 2017-12-17)