Hur mycket är då de växter vi odlar beroende av pollinatörer? Det är känt att 75 % (87 arter) av de 115 viktigaste grödorna i världen är mer eller mindre beroende av pollinatörer. I volym räknat är 35 % av världens grödor, som används till mat, beroende av pollinatörer - mer eller mindre. Direkt beroende av pollinatörer är mellan 5 och 8 % av världens grödor. För de som är intresserade av värdet i pengar beräknas pollineringen vara värd mellan 2000 till nästan 5000 miljarder kronor årligen.
 
Men bedömningarna av hur jordbruksproduktionen berörs är bara en liten del av pollinatörerna betydelse. Vad innebär en nedgång av pollinatörer för natur och miljö överhuvudtaget? Om 90 % av våra blommande växter på jorden berörs så är konsekvenserna oöverstigliga. När pollen är överförda från ståndare till pistill utvecklas frön och för dessa utvecklas frukter. Frukterna utvecklas för att fröna ska spridas av djur som ska lockas att äta dessa frukter. Ingen pollinering betyder att inga frukter utvecklas och därmed står många djur utan mat.
 
Samarbetet mellan blommande växter och pollinatörer har utvecklats som en ömsesidig förutsättning för bägges existens - utan samarbetet hade varken den ena eller den andra kunnat utvecklas. Tack vare pollinatörerna har vi en mångfald av blommande växter - från träd, buskar till örter. Hur skulle vår miljö se ut utan pollinatörer? Kanske svårt att förstå. Vi kanske inte ens hade funnits som organism.
 
Även om pollinering, som görs av djur, inte krävs till 100 % så förbättrar den både kvalitet och kvantitet av frukter och frön med 70 % för 1330 tropiska grödor och 85 % för 26 grödor odlade i Europa.
 
Jordbrukets produktion och mångfald är i stor utsträckning beroende av pollinering och då särskilt från honungsbiet (Apis mellifera) - den enskilt viktigaste pollinatören - tillsammans med en stor mängd arter av vildbin.
 
Men - flera olika problem gör att både honungsbin och vilda pollinatörer minskar. Problemen som hotar pollinatörerna är så allvarliga att man befarar en pollineringskris som inte bara hotar livsmedelsförsörjning i världen utan även hotar vår miljö och natur.
 
Livsmiljöer som försvinner och användning av pesticider är de främsta orsakerna till förlust av pollinatörer runt om i världen.
 
1962 publicerades "Silent spring" ("Tyst vår") av R. Carson i vilken framfördes att användning av syntetiska insekticider (DDT) ledde till stora förluster av honungsbin. Vad har vi lärt under dessa snart 60 år? Vi har lärt oss att den industri som tillverkar och säljer bekämpningsmedel sår tvivel kring allt som s.k. "motståndare" påstår om risker med användning av bekämpningsmedel. Istället för att arbeta på att anpassa jordbruket efter giftfria odlingsmetoder, arbetas i motsatt riktning - allt för att producera så billig mat som möjligt. Billig mat till ett otroligt högt pris!
 
Kearns CA, Inouye DW, Waser NM. Endangered mutualisms: the conservation of plant-pollinator interactions. Ann Rev Ecol Syst 29: 83-112, 1998.
Roubik, DW (1995). Pollination of cultivated plants in the tropics, FAO. Bulletin of Agricultural Services, 118, 1-194.
 
Williams, JH. (1994). The Dependence of Crop Production within the European Union on Pollination by Honeybees. Agricultural Zoology Review, 6, 229-257.
 
Klein A-M, Vaissiere BE, Cane JH, Steffan-Dewenter I, Cunningham SA, Kremen C, Tscharntke T (2007). Importance of pollinators in changing landscapes for world crops. Proceedings of the Royal Society B, Biological Sciences, 274(1608), 303-313.