Isabella Lövin använder gärna vidlyftiga gester - hon säger att hon vill öka takten för omställningen inom transporter, industri och jordbruk samt ta fram sätt att producera och konsumera som inte förstör planeten. Hon tycker själv det låter revolutionerande och det är det onekligen - för - hur ska hon genomföra detta? Det sa jag inte - skulle hon ha svarat - jag sa att jag ville. Men nu är ju Isabella Lövin både miljö- och klimatminister. Det innebär att man borde kunna förvänta sig mer än snack - för vem vill inte en massa - (utom Ulf Kristerssons "alarmister" som bara vill lägga sig ner och dö).
 
Annie Lööf tror på fortsatt ohämmad tillväxt - bara lite mer klimatanpassad. Isabella Lövin försöker övertyga om att ekonomisk tillväxt ska grunda sig på fler jobb inom äldreomsorgen och inom kultursektorn (hon avser kanske det svenska popundrets ekonomiska fördelar). Men, Isabella Lövin, hur ska detta gå till när skatten sänks och kommunerna därmed går på knäna och samtidigt ska fler anställas inom äldrevården. Hur är det med matematiken? Samtidigt både förkastar hon BNP som mått på tillväxt och använder BNP som mått på ekonomisk tillväxt. Isabella Lövin vill hellre än BNP mäta hur människor och natur mår - ett slags lyckoBNPindex som i Bhutan - (En kul grej med Bhutan är att kungen måste abdikera vid 65 års ålder och kan dessutom röstas bort av parlamentet). Enligt FN:s rapport över världens lyckligaste länder, "World Happiness Report 2019" (136 sidor) har Sverige avancerat från 9:e plats till 7:e men är fortfarande efter Finland (1:a), Danmark (2:a), Norge (3:a), Island (4:a), Nederländerna (5:a) och Schweiz (6:a). Sämst kommer länder som Sydsudan, Afghanistan, Tanzania, Syrien och Haiti. Men tyvärr kommer Bhutans "lyckliga" ca 800 000 invånare in på en föga imponerande 95:e plats. Klimatanpassat lyckoindex är kanske inte lösningen på klimatproblemen.
 
Isabella Lövin äter miljömärkta livsmedel (menar hon ekologiska livsmedel?). Hon äter inte rött kött - vilket ju onekligen är ett klimatvänligt alternativ. Hon sopsorterar, som vi andra också gör, medan sopstationerna än så länge eldar upp mycket av det sorterade avfallet. Hon tycks också ha bytt ut familjens SUV mot elbil (hon har ju råd med detta).
 
Isabella Lövin tror på många slags tillväxt. Hon tror på det hon kallar bra tillväxt d.v.s. att fler ska anställas inom omsorg och tjänstesektorn, och det är ju bra. Men hur har hon tänkt att betala för detta? Det framgår inte. Det finns faktiskt bara två sätt - ett bra och ett dåligt. Det bra innebär höjd, inte sänkt skatt. Det dåliga innebär lånade pengar på vilka ränta ska betalas. Hon tror på cirkulär ekonomi där allt vi köper och konsumerar ska återanvändas och säljas igen - ungefär som en evighetsmaskin. Fint, men lagstifta då om detta.
 
Isabella Lövin framför myten om Sverige som ett föregångsland och föredöme för världen. Men hon kräver kraftfull politik eftersom marknaden, d.v.s. näringslivet, inte klarar av en omställning på egen hand. Riktigt vad hon menar framgår dock inte - ska skattepengar betalas ut till företagen eller ska något förbjudas?
 
När det gäller utsläpp räknar hon både ja och nej - d.v.s. hon räknar endast utsläpp inom Sveriges gränser medan utsläppen från tillverkning och transport av i stort alla prylar vi köper från andra länder inte räknas in. Inte heller när flygplanen lämnar svenskt territorium för våra utlandsresor - eller?
 
Isabella Lövin pekar på att elbilsförsäljningen ökar. Men den är fortfarande bara ca 5 - 6 % av den totala försäljningen. Kanske inte så mycket att hurra för. I Norge minskar elbilsförsäljningen. Kanske beror denna nedgång på att de som har råd att köpa elbil redan har gjort så. I runda svängar kostar en elbil minst 100,000-200,000 kronor mer än en bensinbil. Batterierna för elbilar är dyra att tillverka och metallerna litium, kobolt och nickel ska fram. Priset för kobolt, som är den dyraste metallen i bilbatteriet, har mångdubblats på ett par år i takt med elbilstillverkningen. Var kommer då kobolt ifrån och hur bryts det Isabella Lövin? Enligt Washington Post gräver och arbetar ca 100,000 oskyddade barn och vuxna i Kongos koboltfyndigheter. Det krävs ca 10 kg kobolt i ett bilbatteri och jakten på metaller för bilbatterier pågår för fullt även på svensk mark, vilket lantbrukare i Sverige redan fått erfara.
 
Allt fler sätter upp solceller, säjer Isabella Lövin. Solceller kostar ca 100,000 kronor att sätta upp på ett villatak. Nu bor ju inte alla i villa. Allt fler cyklar säger Isabella Lövin. Var finns Isabella Lövin när lämmeltågen av bilar kryper fram på morgnar och eftermiddagar med en person i varje bil? Isabella Lövin försöker inbilla oss att köttätande och semesterflygande minskar tack vare miljöpartiets politik och människors spontana val. Vad ska alla dyra Stockholmsleder vara bra för om alla stockholmare kommer att cykla? Vad ska utbyggnad av Arlanda vara bra för om ingen kommer att flyga? Isabella Lövin försöker jämföra tjock-TV och platt-TV med bensinbil och elbil. Hur blir det då med skatteintäkterna när subventionerna till elbilar och sänkt skatt ska öka antalet anställda i kommunernas/landstingens vård- och omsorg? Och varför inte se till att de 60 000 lärare som kommer att fattas i de svenska skolorna om några år blir utbildade och anställda? Moderaterna vill i alla fall anställa en uppsjö fler poliser och mer personal inom rättsväsendet eftersom "alarmisterna" ropar på rättssäkerhet. Men, hur som helst - det går rätt många platt-TV på en elbil eller polisbil.
 
Isabella Lövin tycker inte om subventionerna, d.v.s. skattepengarna, som går till inrikesflyg, sjöfart, arbetsmaskiner, lantbruksmaskiner etc. eftersom det gynnar fossila bränslen och gynnar koldioxidutsläpp - men hon kan inte ta bort eller ändra dessa subventioner. Tyvärr tycks detta avspegla det politiska ansvar miljöpartiet säjer sig vilja ta men inte kan. Var gömmer sig de partier som bestämmer?
 
Den lätthet med vilken Isabella Lövin bygger upp en ny klimatsmart värld är svårt att se som annat än ett önsketänkande med fromma förhoppningar utan konkreta politiska åtgärder. Hon hoppas säkert att förlora nästa val eftersom inget av det hon tror på märks i avgörande politiska åtgärder - uppbunden som hon är av en massa andra partier som vill ha flyget och bilarna kvar. Utvecklingen går åt fel håll även om det byggs batterifabrik i Skellefteå och genomförs projekt för stål utan kol (detta är inget pilotprojekt utan ett forskningsprojekt som beräknas ta mycket lång tid för att bli industriell kommersiell verklighet - stora mängder el från vatten, vind och bioenergi krävs förutom vätgaslagring i ex. bergrum - enligt SSAB och Vattenfall).
 
Isabella Lövin tror inte på förbud. Isabella Lövin tror på att överlåta ansvaret på individen och kommunerna och skolan för att genomföra klimatsmarta åtgärder. I motsats till moderaterna tror Isabella Lövin inte på kärnkraft eftersom ingen vill investera i denna teknik utan våldsamma subventioner och hur ska hon då ha pengar att betala för ekonomisk tillväxt inom äldrevården utan att höja skatten?