Hur ska man då få stopp på ökningen av CO₂ i atmosfären, och ännu svårare, hur ska man kunna minska den? Det enklaste är att låta växter ta upp CO₂ och omvandla den till biomassa. Alltså - biomassan på jorden måste öka. Hur mycket för att det ska göra skillnad? Det går faktiskt att räkna ut om man har tillgång till data. En växt (ört eller träd) består av ungefär 75-95 % vatten och av resterande, som man kan kalla "torr" biomassa, är ca 50 % kol. Detta betyder att 100 kilo "färsk" biomassa består av mellan 2.5 till 12.5 kg kol. Om man räknar högt med ungefär 10 kg kol i "färsk" biomassa så motsvarar detta ca 37 kg CO₂.
 
Hur fort växer då örter och träd under "normala, naturliga" omständigheter? Det beror på tillgång på vatten och näringsämnen. Temperaturen är på stora delar av jorden inte något problem. Ljuset är inte heller något större problem. Problemet är näringsämnen och vatten. Ju sämre tillgång på vatten ju långsammare växer de växter som är anpassade för låg vattentillgång medan de som inte är anpassade går under. Det finns inga magiska växter som kan växa snabbt med extrem vattenbrist (inte ens med hjälp av GMO - om nu någon skulle tro detta). Näringsbrist är också starkt begränsande för tillväxten. Näringsbrist betyder att något eller några av de ämnen som växten behöver är i brist i förhållande till de andra. Växter behöver ganska exakt 12 olika grundämnen (förutom kol, syre och väte) och de krävs i bestämda proportioner för att växten ska tillväxa. Ju längre tid det tar att ta upp dessa ämnen i behövliga proportioner, ju långsammare växer växten. Det finns alltså många faktorer som kan sakta ner tillväxten. Men för att binda 1000 kg CO₂ behövs ca 2700 kg "färsk" biomassa.
 
Men ska vi binda CO₂ går det inte att hugga ner träden eller skörda växterna och sedan "förbränna" dem. Vi kan bygga hus av trä. Vi kan använda växter till tyger, isoleringsmaterial och många andra material men vi kan i förbränna om vi ska binda koldioxiden. Vi kan alltså inte bränna kläder eller trä och vi kan inte heller använda s.k. förnybara bränslen. Det ökar inte biomassan.
 
Så, vad är det då som orsakar ökning av CO₂ i atmosfären? Jo, förbränning av växter. Olja, kol och gas är f.d. växter. Så, fossila bränslen kommer från växter som inte förnyas - åtminstone inte på kort sikt. Förnybara bränslen kommer från växter som förnyas - eller? Vad är egentligen skillnaden? Jo, att vi gärna ser något som förnyas. Men är det bara förbränning av fossila bränslen som orsakar CO₂-ökningen i atmosfären?
 
En komplikation i klimatproblemet är metan, CH₄. Metan utgör 20 % av växthuseffekten medan CO₂ står för 70 %. Metan omvandlas i atmosfären till koldioxid och vatten vilket tar ca 8 år. Problemet med metan är utsläppshastigheten. Om utsläppshastigheten är konstant är också problemet med metan konstant. Om utsläppshastigheten ökar så ökar också problemet. Att släppa ut CO₂ direkt eller indirekt i form av metan minskar inte problemet CO₂. Metan kommer också från växter (en del via djur).
 
Att lösa CO₂-problemet utan växter är en dröm för tekniker (läs mardröm för oss andra). Och tyvärr tycks det vara enda sättet, som en tekniker drömmer om att minska mängden CO₂ i atmosfären - att "fånga" in CO₂ och sedan permanent "förvara" det. En idiotisk tanke. Lika idiotisk som långtidsförvaring av högaktivt kärnbränsle. Det låter sig inte göras. Åtminstone inte för rimliga kostnader men med en hög grad av okända risker. Hur länge låter sig CO₂ förvaras? Och vad skulle detta kosta i den skala som är nödvändig? Ingen vet. Det enda vi vet är att förslagen lurar oss att tro att vi kan fortsätta som vanligt - "business as usual". Företagens uppenbara sätt att jiddra och förneka problemen.
 
Hur mycket CO₂ släpper då företagen i olje-, kol- och gasbranschen ut?
 
De 20 företag som släpper ut mest CO₂ har mellan 1965 och 2017 tillsammans stått för 480 169 000 000 ton CO₂. Denna mängd motsvarar ungefär 1 300 000 000 000 ton biomassa (2.7 ton biomassa per ton CO₂). Björk, exempelvis, har en vikt av ca 650 kg/kubik medan ek ca 750 kg/kubik och gran ca 500 kg/kubik. Om ett träd skulle ha en volym av ca 5 kubik och väga ca 3 ton (inkluderande rot, stam och grenar) skulle det behövas ca 430 000 000 000 d.v.s. ca 430 miljarder träd. Givetvis är det stora reservationer för talens exakthet - men det säjer i alla fall en hel del om storleksordningen.
 
Men - tyvärr representerar de 20 företagen endast en tredjedel av alla växthusgasutsläpp vilket betyder att alla utsläpp skulle motsvara 1 300 miljarder träd. Riksskogstaxeringen anger att det skulle finnas 60 miljarder träd i Sverige. Sveriges totala landyta är ca 41 miljoner hektar och ca 28 miljoner hektar beräknas som skogsmark. Det skulle alltså behövas 22 arealer av Sveriges skogsmark för att täcka utsläppen från 1965 och komma tillbaka till CO₂-koncentrationen i atmosfären 1965 d.v.s. ca 320 ppm. Det betyder att 610 miljoner hektar skulle behövas. Man har beräknat att ca en tredjedel av jordens landyta, d.v.s. ca 4 miljarder hektar, täcks av olika typer av skog (FN:s jordbruks och livsmedelsorganisation, FAO, 2015). Det skulle betyda att motsvarande 15 % av denna yta måste tas i anspråk av ny mark för att lagra CO₂ d.v.s. permanent binda CO₂ i nyplanerad skog. Siffrorna här är givetvis mycket ungefärliga men de är förmodligen inte i underkant. Hur de än må justeras, är behovet av omfattande skogsplantering stort och kan inte vänta - och - de stora skogsskövlingar som sker måste stoppas omgående - och - det räcker inte att plantera några miljoner träd.
Men istället för att öka så minskar jordens skogsareal vilket förvärrar situationen. Viktig biomassa går förlorad och tar lång tid att återställa. Det är mycket bråttom att anlägga ny skog - särskilt i den omfattning som krävs. Det är också viktigt att inte stora arealer av befintlig skog skövlas. Ekvationen bygga upp och riva ner måste fungera så att tillräckliga mängder CO₂ permanent hålls bundet. Det är viktigt att också s.k. förnybart bränsle ingår rätt i denna ekvation.