1. Sinopec, kinesiskt petroleumföretag, 3 800 miljarder Skr i rörelseintäkter (22.09% ökning från föregående år).
2. Shell, holländskt, 3 500 miljarder Skr (27.26% ökning).
3. CNPC, kinesiskt, 3 100 miljarder Skr (25% ökning).
4. BP, brittiskt, 2 700 miljarder Skr (24.37% ökning).
5. ExxonMobil, amerikanskt, 2 600 miljarder Skr (18.76% ökning).
6. Total, franskt, 1 900 miljarder Skr (22.08% ökning).
7. Chevron, amerikanskt, 1 400 miljarder Skr (17.99% ökning).
8. Rosneft, ryskt, 1 200 miljarder Skr (31.4% ökning).
9. Lukoil, ryskt, 1 000 miljarder Skr.
10. Phillips 66, amerikansk, 1 000 Skr (8.9% ökning).
Så frågan är om inte dessa kinesiska, amerikanska, europeiska och ryska företag, tillsammans med andra i branschen, är de dödsmaskiner som måste stoppas. Även de som investerar i nya och gamla utvinningsprojekt av fossil olja och gas samt i petrokemiska industrier bär ett stort ansvar för det klimat och den natur vi ser kollapsa framför våra ögon.
Parisavtalet hjälper ingen när inga samlade, kraftfulla åtgärder bedrivs varken från lagstiftande håll eller från näringslivets sida. Dödsmaskinerna rullar på som vanligt - och koldioxidhalten i luften ökar med ökad hastighet. Tekniker och ekonomer ställer sin tilltro till kommande uppfinningar som ska frälsa världen så att vi kan fortsätta som vanligt. Men, tekniker styr inte utvecklingen - det gör pengarna och den tekniska utvecklingen har aldrig stått under galgen tidigare. Det som nu sker är ingen långsam övergång från jägaresamlare- till jordbrukssamhälle. Det är ingen industriell revolution och det är ingen IT-revolution heller. Vi kan inte heller räkna med att någon AI-robot ska rädda världen. Det finns bara ett verkningsfullt verktyg - pengar. Att lägga höga avgifter på allt som släpper ut koldioxid och föra över dessa till allt som lagrar koldioxid är en omedelbar åtgärd som kommer att ha effekt på viljan att utveckla ny teknik. Shell vill använda 3 miljarder för att under 3 år plantera träd och därigenom rättfärdiga sin verksamhet som arbetar i totalt motsatt riktning. Man behöver inte vara tekniker eller ekonom för att begripa att detta är ett cyniskt spel för galleriet. Hur mycket mark måste köpas in och hur mycket växtlighet krävs för att göra skillnad i positiv riktning? Skulle det räcka med 3 miljarder i kostnader under 3 år mot 18 400 miljarder i intäkter för 1 år från endast 10 av de största petroleumbolagen? Nej, det är dags att börja betala.