Vem betalar samhällets kort- och långsiktiga kostnader för det konventionella lantbruket och hur räknas dessa kostnader in? De kortsiktiga kostnaderna är lätta att beräkna och innefattar ex. kemiska analyser av restsubstanser från bekämpningsmedel. Bönderna som producerar "risklivsmedel" står inte för dessa analyskostnader eller det ständiga arbetet med att utveckla analysrutinerna. Ibland kan man inte låta bli att låta tankarna gå till doping inom idrotten. När ska analysverksamheten inom lantbruket komma ifatt problemet?

I de långsiktiga samhällskostnaderna ligger substansernas inverkan på miljö och hälsa. För att kunna nå en uthållig livsmedelsproduktion måste ett alternativ till det s.k. konventionella lantbruket genomföras. Det alternativ som står till buds är det s.k. ekologiska lantbruket. Benämningarna konventionellt och ekologiskt förefaller ganska ointressanta och skapar lätt vilseledande uppfattningar. Det lantbruk som är utstakat av politikerna som hållbart är det giftfria lantbruket med minskad belastning på miljö och hälsa.

Potatis som exempel

Jordbruksverket skriver i sin rapport: "Ekologisk potatisodling innebär ett stort risktagande för odlaren eftersom bladmögelsangrepp och brunröta i värsta fall kan innebära att skörden uteblir" (jordbruksverket rapport 2010:1).

Det står också i rapporten under rubriken Bekämpad gröda "Det kan vara frestande att odla konventionellt; att använda bekämpningsmedel mot bladmögel och andra sjukdomar för att försäkra sig om en god skörd och säker inkomst. Men konventionell potatis är den mest besprutade jordbruksgrödan i Sverige. Både när det gäller antalet besprutningar per säsong och andelen aktiv substans per hektar. Man sprutar mot ogräs, sjukdomar och insekter och för att få blasten att vissna vid rätt tidpunkt, men mest mot bladmögel. Bintje och King Edward är särskilt känsliga för bladmögel och sprutas upp till 10 gånger i södra Sverige. Och trenden går mot fler besprutningar i hela landet. Bladmögelsmittan sprids främst via dålig sättpotatis och därefter med vinden. Att odla samma potatissort på samma åker, år efter år, ökar smittorisken. Om vilosporer av bladmögel hamnar i jorden kan de ligga kvar och angripa nästa års odling". Vidare står det följande: "Bekämpningsmedlen kan skada djur och växter i odlingslandskapet och förorena yt- och grundvatten. Jordbrukets användning av kemikalier kan leda till mycket allvarliga och långsiktiga, negativa konsekvenser. Ungefär hälften av de beredda potatisprodukterna och all bakpotatis importeras. Ofta använder man mer bekämpningsmedel i potatisodlingen utomlands jämfört med i Sverige".

Under rubriken Ekologisk odling står det vidare följande: "Ekologisk potatis odlas utan bekämpningsmedel och handelsgödsel. I genomsnitt blir de ekologiska skördarna bara ca 2/3 av de konventionella och ekologisk potatisodling innebär alltså ett stort risktagande för odlaren. Ett omfattande bladmögelangrepp kan göra att blasten vissnar ner och knölarna kan få brunröta. I värsta fall kan det innebära att det inte blir någon potatisskörd alls. För att minska riskerna för bladmögelangrepp måste den ekologiske odlaren välja friskt utsäde, odla på olika ställen olika år, pröva ny teknik och byta till de nya sorter som introduceras genom forskning och utveckling. Det är också tillåtet att bespruta med t.ex. ett örtextrakt. Att välja ekologisk potatis innebär en möjlighet att få pröva nya och spännande potatissorter! Men priset varierar; ibland är den ekologiska potatisen lika billig som den konventionella i butiken, ibland är den dubbelt så dyr. Den konventionella potatisen skulle dock vara dyrare än i dag om miljökostnaden räknades in". (kursiveringen är gjord av oss)

Jordbruksverket konkluderar - "Ekologisk produktion är en relativt ny företeelse i dagens moderna jordbruk. Det torde därför finnas en god potential att öka avkastningen genom förbättrade metoder i både växtodling och animalieproduktion. Växtföljder, växtnäringstillförsel, ogräsbekämpning och foderstater kan vara några områden där forskning och försök kan ge ökad avkastning. Ekologisk produktion innebär också ofta lägre produktionskostnader i form av insatsmedel, vilket gör att avkastningen kan vara lägre med bibehållen lönsamhet".


information:
- Jordbruksverket rapport 2008:10
- Ekologisk produktion - Varför matchar inte utbudet efterfrågan? - en kortversion
- Jordbruksverket rapport 2010:1