"De senaste årens marknadsutveckling för ekologiska livsmedel har lett till att efterfrågan, såväl internationellt som nationellt, ökat kraftigt". "Den svenska produktionen av ekologiska livsmedel har dock inte ökat i samma utsträckning utan idag överstiger efterfrågan tillgången inom de flesta produktområden". "Orsakerna till varför den ekologiska produktionen i Sverige inte ökar i sådan takt att den kan möta den inhemska efterfrågan idag kan vara flera". En av dessa orsaker är "..., ogräs och skadegörare, oro för lägre avkastningsnivåer, ..." - "... rådande attityder".

Man skulle tro att tveksamhet över lönsamheten var ett bärande argument för bönder som inte vill ställa om. "Att lönsamhetsanalysen visar på att lönsamheten är god i ekologisk produktion och i vissa fall bättre än konventionell produktion behöver inte innebära att fler jordbrukare i Sverige idag överväger att ställa om till ekologisk produktion".

Så vad är problemet? Vad är "rådande attityder"?

Det s.k. konventionella lantbruket styrs av en lättvindig inställning till ogräs, insektsangrepp och sjukdomar - bekämpningsmedel. Man bekämpar ogräs med herbicider. Man bekämpar skadegörare med insekticider. Man bekämpar sjukdomar med pesticider. I sort sett alla problem utom vatten och näring kan man spruta bort - tror man. Men inte på lång sikt. All denna besprutning är en kortsiktig lösning med tvivelaktiga och kostbara effekter på miljön, hälsan och samhällsekonomin. På lång sikt är det förödande av flera skäl. Användning av bekämpningsmedel leder till resistenta ogräs, resistenta skadegörare och resistenta patogener (sjukdomsalstrare). Dessa måste bekämpas med större doser samt nya och starkare substanser. Var det slutar vet ingen, men att detta är den enda bekämpningsvägen vet vetenskapen väl. Under tiden ansamlas oönskade substanser i miljön, i vatten och i råvaror till livsmedel. Råvarorna måste underställas dyrbara och otillräckliga analyser för att, som det heter, säkerställa konsumenternas hälsa. Det är meningen att analysresultaten ska säkerställa råvarornas ofarlighet för vuxna såväl som barn. De olika substansernas farlighet baserar s.k. experters på teoretiska och vad man kallar erfarenhetsmässiga bedömningar. Men substanserna är åtskilliga och kunskapen om deras farlighet på kort och lång sikt fullkomligt otillräckliga. Omvänd bevisföring gäller, dvs farligheten måste bevisas annars betraktas det som ofarligt - även om man inte vet någonting om substansernas kort- eller långsiktiga effekter på hälsa och miljö. En sak vet man - att det är gift man använder. Annars skulle det inte fungera. Tyvärr är vi alla biologiska organismer som i mycket har liknande livsuppehållande mekanismer, vilket betyder att vi alla är i riskzonen.

Under rubriken "Kunskapsnivån" i rapport 2008:10 framgår följande: "Kunskapen om ekologisk odling på såväl forskningsnivå som i den praktiska rådgivningen är begränsad till relativt få personer i landet. Det är dessutom i de flesta fall olika rådgivare som har kunskap om den ekologiska och den konventionella produktionen. Det innebär att producenten måste vända sig till helt andra rådgivare som dessutom ofta finns i andra organisationer när man överväger att byta till ekologisk odling. Tvånget att behöva byta rådgivare kan vara en orsak till att intresset för att skifta till ekologisk odling avtar". Man undrar hur mycket pengar som anslås till forskning om det giftfria alternativet jämfört med konventionella? Man kan undra hur mycket i agronom- och lantmästarutbildningen som är obligatorisk av ekologisk och giftfri odling?

Under rubriken "Attityder, allmän opinion" skrivs följande "Ekologiska producenter anser att de ibland fortfarande ses med misstro från de konventionella producenterna. Negativa nyheter om den ekologiska produktionen får stort genomslag medan positiva nyheter ges litet utrymme. Även inom utbildningen uppfattar de ekologiska producenterna att det finns en skepticism De faktorer som omnämns i det föregående är svåra att fånga upp i lönsamhetskalkyler men måste ändå beaktas i de analyser som görs för att klargöra varför den ekologiska odlingen inte ökar".

Uppfattas det av konventionella bönder som mesigt att inte spruta?

Uppfattas de bönder som odlar ekologiskt mer som gröna amatörer än som professionella lantbrukare eller vad är problemet?

Eller är man rädd för det faktum att det krävs mer kompetens för att driva ekologiskt lantbruk?

Finns det kvalificerad och tillräcklig rådgivning för giftfri odling?


information:
- sjv rapport 2008:10