Tänk så här! Vi befinner oss i en hangar med 5 - 10 tusen andra människor. Som i ett flyktingläger. Vi har inga toaletter. Vi gör det på golvet. Lukten förs bort med hjälp av stora fläktar, som för oväsen dygnet om. Vi får samma typ av näringsriktig kost varje dag. Hur kul är detta? Särskilt om fläktarna strejkar. Om någon blir sjuk sprider sig smittan snabbt. För att undvika att alla blir sjuka, vilket är mycket troligt, får alla antibiotika i förebyggande syfte. Antibiotikaresistens får snabbt fotfäste. Vi släpper ut folk lite då och då. Dessa sprider antibiotikaresistenta bakterier vidare och så är en karusell igång.
Så är det med djuren i djurfabrikerna. Kycklingarna får proteinrik föda från soja och vete så att de kan växa snabbt. Denna föda ger kväverik avföring, som tillsammans med fukt och strö producerar ammoniak. Ammoniaken fräter och dödar. Därför måste fukt och ammoniak fläktas bort - dygnet om - med stora, kraftiga fläktar. Detta ger billiga kycklingar. Men vill vi verkligen ha detta kött?
Och vad betalar vi för? Betalar vi bara för kycklingköttet? Hur ska vi betala för antibiotikaresistens, som ger otroliga sjukvårdskostnader och lidande? Detta är redan en realitet i allt för stor omfattning? Hur betalar vi för den ammoniak som inte filter och tvättanläggningar tar hand om? Finns det någon miljökostnad som någon måste betala? Och vem är denne någon?
Marknaden har alltså misslycktas med att ta med alla kostnader och därmed har en rättvis konkurrens satts ur spel. Kunden har blivit lurad. Men vad är då detta marknadsmisslyckande? Marknadsmisslyckande är lika med den fria marknadens oförmåga och ovilja att använda resurser på det för samhället mest effektiva sättet.
Avvikelser från en rättvis konkurrens innebär ett fel i marknadsmekanismerna. När de normala marknadskrafterna, d.v.s. tillgång och efterfrågan, som ska skapa en effektiv marknadsbalans är satta ur spel så är också en rättvis konkurrens satt ur spel. I fallet med kycklingköttet är den industriellt producerade kycklingen starkt subventionerad av konsumenten, trots att man försöker påskina motsatsen.
Förutom de "vanliga" produktions- och försäljningskostnaderna finns det ytterligare tre poster som är inblandade i produktion och försäljning av en vara: (1)
kollektiva nyttigheter, (2)
asymmetrisk information och (3)
externaliteter.
Kollektiva nyttigheterNyttigheterna, d.v.s. varorna, är dels
privata nyttigheter som bara den eller de som har köpt eller ägt dom kan konsumera, och dels
kollektiva nyttigheter som kan konsumeras samtidigt av alla och från vilka ingen kan uteslutas. Exempel på
kollektiva nyttigheter är försvar, hälsovård, undervisning, åldringsvård, vägar, broar, miljö, natur etc. Tyvärr visar ekonomisk forskning att den totala viljan att frivilligt betala för kollektiva nyttigheter är lägre än kostnaden för den kollektiva nyttigheten. Det finns alltid de som vill åka snålskjuts på andras bekostnad - "free riders" (detta är ett ekonomiskt begrepp). De som inte vill betala för god miljö eller god hälsa är alltså att beteckna som "free riders". Då alltså frivilliga åtgärder inte fungerar så återstår förbud och restriktioner eller skatter och avgifter (tyvärr finns även här gott om "free riders" som letar efter alla möjligheter att komma undan sitt ansvar).
Asymmertrisk informationEU är ett exempel på att
asymmetrisk information spelar en stor roll. Endast den ena parten, d.v.s. producentledet med sin lobbyverksamhet, har i praktiken möjlighet att framföra
sin information, medan konsumentledet har mycket små möjligheter att både få korrekt, fullständig information eller framföra sådan. EU underlättar för producentledet genom att vara
en samlad instans. Här behöver lobbyverksamheten från producentledet bara påverka på ett ställe med sin information, eftersom de enskilda 28 medlemsländerna saknar egna politiska beslutmöjligheter i många viktiga frågor. Detta försvårar för konsumentledet som har svårare för att samlas och påverka på samma villkor som producentledet.
Asymmetrisk information är ett ständigt problem mellan exempelvis producent/detaljist och konsument d.v.s. mellan säljare och köpare. Oftast besitter producenten det mesta av informationen och delar endast med sig av den fördelaktiga medan den negativa göms undan. Vanligt är som bekant att alla negativa synpunkter som kommer från konsumentled oftast bemöts med förnekande från producentledet.
ExternaliteterNegativa externaliteter, som miljö- och hälsoeffekter, kan åtgärdas genom (1) direkt lagstiftning, d.v.s. förbud eller restriktioner, (2) skattepolitik, d.v.s. skatter och avgifter eller (3) frivilliga åtgärder.
Det största problemet med
externaliteter är att ingen är villig att frivilligt betala. En privat marknad är inte intresserad av att producera varor som inte ger vinst. Syftet med en privat marknad är att maximera vinst. Detta står givetvis i motsatsförhållande till
kollektiva nyttigheter och
externaliteter.
Negativa externaliteterna maximeras av en privat marknad eftersom detta gynnar maximering av vinsten.
Centralt för att bedöma kostnaderna för en vara är externaliteterna. De måste både kunna definieras och identifieras korrekt för att kunna kostnadsbedömas. Detta motarbetas givetvis av producentledet, som förnekar alla externaliteter genom "sin" information och "sina" vetenskapliga rön - ofta gömda bakom begreppet företagshemlighet.
Vill man ta till sig begreppet externalitet och dess egentliga innehåll och ta konsekvenserna av detta eller är man en "free rider"?
Antibiotikaresistensen är en av vår tids allvarligaste utmaningar. Det finns bara en rimliga väg för att rädda användningen av antibiotika - förbjud antibiotika till djur. Då får inte bara kycklingarna sitt rätta värde, vi får också en värld utan det lidande och de kostnader som oanvändbar antibiotika innebär. De oetiska och osunda djurfarmerna upphör också. De fungerar inte utan antibiotika. Börja med att ta reda på om de kycklingar du köper är uppfödda UTAN antibiotika!
APPENDIX Definitioner på externalitet Så här beskriver
NE termen externalitet:
"En effekt vid sidan av dem som berör verksamheten." Totalt intetsägande definition som är både rätt och fel beroende på vem som tolkar den.
Så här beskriver Naturvårdsverket externaliteter:
"Externa effekter
Externa effekter är effekter av ett val som en individ eller ett företag gör men som inte påverkar individen eller företaget i fråga direkt. Samtidigt har de en påverkan på samhällets välfärd. Externa effekter uppkommer till exempel när en persons konsumtion påverkar en annan individs nytta. Eller när ett företags produktion påverkar ett annat företags produktionsmöjligheter utan tillåtelse eller kompensation.
Exempel på en positiv extern effekt kan vara när en lantbrukares odling medför en positiv nytta för förbipasserande personer i form av ett vackert landskap. En negativ extern effekt kan vara när utsläpp från ett företag försämrar produktionsvillkoren för ett annat företag. Problemet uppstår när den som orsakar den externa effekten bestämmer hur mycket som ska produceras och släppas ut utan hänsyn till vilken effekt detta har för andra, och därmed för samhället i stort.
I fallet med ett företags utsläpp så är företagets kostnader för produktionen lägre än den egentliga kostnaden för samhället av produktionen. Resultatet blir att mer än en samhällsekonomiskt optimal nivå av företagets vara produceras. I fallet med en positiv extern effekt blir resultatet det omvända, det vill säga mindre än den samhällsekonomiskt optimala nivån av en vara produceras på grund av att det privata värdet av produktionen understiger det samhällsekonomiska värdet." En synnerligen intressant definition eller snarare beskrivning av problemet med externaliteter.
Professorn i ekonomi vid Harvard University N. Gregory Mankiw: "Externality is the impact of one person´s actions on the well-being of a bystander." Alltså inte bara ekonomiska effekter!
IAASTD, International Assessment of Agricultural Knowledge, Science and Technology for Development, Global Report 2009
(IAASTD initierades 2002 av Världsbanken och FAO, the Food and Agriculture Organization of the United Nations, som en global konsultativ process för att ta reda på om en internationell bedömning av kunskap, vetenskap och teknologi inom lantbruk var behövlig.)
"Externalities - Effects of a person´s or firm´s activities on others which are not compensated. Externalities can either hurt or benefit others - they can be negative or positive.
One negative externality arises when a company pollutes the local environment to produce its goods and does not compensate the negatively affected local residents. Positive externalities can be produced through primary education - which benefits not only primary school students capital but also society at large. Governments can reduce negative externalities by regulating and taxing goods with negative externalities. Governments can increase positive externalities by subsidizing goods with positive externalities or by directly providing those goods." Ganska rakt på sak!
Joseph E. Stiglitz är en välkänd professor i ekonomi som mottog Riksbankens pris till Alfred Nobels minne 2001
"Externality: a phenomenon that arises when an individual or firm takes an action
but does not bear all the costs (negative externality) or receive all the benefits (positive
externality)." Också rakt på sak!
"Whenever an individual or firm can take an action that directly affects others but for which it neither pays nor is paid compensation, economists say that an externality is present. (The effect of the action is "external" to the individual or firm.) Externalities are pervasive. A hiker who litters, a driver whose car emits pollution, a child whose play leaves a mess behind, a person who smokes a cigarette in a crowded room, a student who talks during a lecture - each creates externalities. In each case, others - not just the agent - suffer the consequences of the action. Externalities can be thought of as instances when the price system works imperfectly. The hiker is not "charged" for the litter she creates. The car owner does not pay for the pollution his car makes."
Vad kostar kycklingen?
Billiga kycklingar produceras på 35 dagar inomhus. Ca. pris 40 till 50:-/kg för hel kyckling.
S.k. utekycklingar produceras på 56-63 dagar - 50% inomhus och 50% utomhus, men inte alls med samma krav som ekologiska kycklingar. Ca. pris 85:-/kg för hel kyckling.
Ekologiska kycklingar produceras på som minst 70 dagar men får ha maximal tillväxt på högst 45 g per dag (långsamväxande ras). Du kan inte ersätta utevistelsen med att djuren har tillgång till verandavistelse (EU-regler). Slaktkyckling får hållas utan rastgård upp till en månads ålder. Rastgård ska innehålla träd, buskar eller andra anordningar där djuren kan söka skydd och få trygghet. Du ska placera växter eller andra skydd så att det hjälper fjäderfäna att utnyttja hela rastgården. Vara huvudsakligen beväxta under hela användningstiden. Fjäderfän får hållas inne under natten (Kravregler). Ca. pris 110 till 130:-/kg för hel kyckling.
Bjärekyckling, s.k. majskyckling, produceras på 50 dagar, men har inget att göra med ekologisk kyckling och de krav som gäller för produktion av ekologiska kycklingar. Ca. pris 100:-/kg för hel kyckling.
Dansk ekologisk kyckling. Ca. pris 80 till 110:-/kg.information:
-
Världens bästa kyckling-
Resistenta bakterier i var tredje svensk kyckling-
Bakteriebomb i broiler-
Långsväxande ras-
Kycklinguppfödning 1-
Kycklinguppfödning 2