Det råder idag knappast någon tvekan om att användningen av antibiotika i djurhållning är en av de bidragande orsakerna till antibiotikaresistens. Moderna genetiska metoder har visat att resistens kan härledas till djurhållning. Men det finns också enkla samband mellan ökning av viss antibiotikaanvändning till djur och ökning av vissa typer av resistens som drabbat människor.
 
Antibiotikaanvändningen för djur är störst där många djur hålls på en begränsad yta. Ju fler djur som ska trängas på en begränsad yta, ju större är risken för sjukdomar och infektioner, som sprids snabbt. Därför behandlas dessa djur i preventivt syfte med antibiotika och det är sammanlagt inga små mängder. I USA används 80% av all antibiotika till djur och det är tonvis. De bakterier som överlever dessa antibiotikakurer, och det finns det gott om bland många djur, har utvecklat resistens. Bakterierna får dessutom goda möjligheter att föröka sig, etablera sig och sprida sig till människor - genom arbete i stallar och på slakterier, i livsmedel och dricksvatten och vidare i samhället.
 
Antibiotikaresistenta bakterier sprids från djur till människa. De sprids från gödsel till vatten - från vatten via bevattning till växtodlingar och från livsmedel till människa. Exempelvis vattnas grönsaker med kontaminerat vatten. Grönsaker som sedan exporteras över världen och snabbt sprider resistenta bakterier vidare. Från kontaminerat livsmedel som exporteras över världen och snabbt sprider resistensen vidare till många olika länder. Genom resande där resenärerna äter av kontaminerad mat och sedan för med sig bakterierna hem. Spridningen av antibiotikaresistens har blivit ett snabbt växande global problem.
 
Antibiotikaresistenta bakterier är oftast av de typer som vi normalt har på och i vår kropp men de är vilande och utgör inget omedelbart hot. Men om vi får ett försvagat immunförsvar eller har fått en rubbning i den normala bakteriefloran kan dessa bakterier aktiveras. De vilande bakterierna blir då aggressiva infektionsbakterier. Är de resistenta mot antibiotika kan infektionerna bli livsfarliga. Men det är inte bara vid sjukdomstillstånd infektionerna kan bryta ut. Vanliga kirurgiska ingrepp, cancerbehandlingar och transplantationer blir farliga att genomföra eftersom de oftast är förknippade med försvagade immunförsvar. Även förtidigt födda barn drabbas eftersom deras immunförsvar inte är utvecklat. Alla de fall där vi tagit antibiotikabehandling som given kommer att utgöra en livsfarlig risk. Precis som det var innan penicillinet och antibiotikan började användas.
 
Situationen är så allvarlig så experter varnar för en återgång till hur det var innan antibiotikan upptäcktes om inget görs direkt. Accelerationen på spridning och omfattning av antibiotikaresistensen är så allvarlig att något måste göras omedelbart - och globalt.
 
Det är inte bara vårt köttätande i de utvecklade länderna, som skapat situationen, utan den växande efterfrågan på kött i länder som Brasilien, Ryssland, Indien och Kina som inger farhågor för den nära framtiden. Kina är just nu världens största producent av antibiotika av alla sorter och mycket används och kommer att användas i jättestora djurfarmer.
 
Många ställer sina förhoppningar till att läkemedelsindustrin och forskningen ska komma fram med nya, potentare läkemedel. Detta bedöms dock som ytterst svårt. Det bästa vore om vi insåg att det bästa vi kan göra är att producera kött och mejeriprodukter från så friska djur som möjligt. Då kan vi minimera de etablerade antibiotikaresistenta bakterierna.
 
700 000 människor beräknades, lågt räknat, ha dött 2012 på grund av antibiotikaresistens. Detta är människor som har behandlats med antibiotika men drabbats av antibiotikaresistenta bakterier. 2050 beräknas 10 miljoner människor att dö till följd av antibiotikaresistens att jämföra med 8.2 miljoner människor, som 2012 beräknades dö i cancer. (amr_review)
 
Den globala produktion av kött beräknades 2012 vara ca. 300 000 000 ton (1963 var den 78 000 000 ton) vilket motsvarar en årlig konsumtion på 43 kg per person (de utvecklade länderna står för 76 kg per person - de underutvecklade 34 kg per person). Världshandeln av kött var 30 000 000 ton. 2010 beräknades den totala konsumtionen av antibiotika för djur, lågt räknat, uppgå till i det närmast 65 000 ton.
(rapport om global agrikultur, fao om kött, fao rapport 2015)

En utförligare genomgång finns som pdf-fil: Giftfritt.se om ANTIBIOTIKARESISTENS