Den fria marknaden har hittills kunnat hantera världens kriser. Krig i olika delar av världen har inte rubbat vårt nuvarande ekonomiska system (trots allt - det är ju en marknadsplats i sig - för vapen och för återuppbyggnad). Inte heller svält och fattigdom har lyckats rubba systemet - svält och fattigdom är ju ingen marknadsplats. Inte ens klimatkrisen har lyckats mer än att marginellt ifrågasätta det ekonomiska systemet. Men när SARS-CoV-2 drabbade världen och snabbt spred Covid-19 stod marknaden handfallen. Det gick helt enkelt för fort för en marknadsanpassning. Det fanns inga mediciner tillgängliga att tjäna pengar på. Det fanns bara en accelererande sjukdom som hotade stora delar av det ekonomiska systemet. Det gick inte snabbt nog att ställa om produktionen för ex. tillverkning av medicinsk skyddsutrustning eftersom denna nya marknadsplats inte kunde värderas.
Statliga subventioner från främst USA (Operation Warp Speed) på säkert sammanlagt 100-tals miljarder för inköp av vaccin, som ännu inte fanns utvecklade eller ännu mindre tillverkade, startade en utveckling som visade sig vara fullt möjlig bara pengarna las på bordet. Vaccin gavs ett värde redan innan varan fanns på marknaden.
För att vårt nuvarande ekonomiska system ska fungera krävs en marknad där varor och tjänster har ett värde, som generar pengar, som kan användas för nya varor och tjänster - runt, runt i en evig spiral. Det ekonomiska systemet
kräver alltså en marknad för produkter och tjänster. Allt utanför dessa kriterier saknar värde därför att det inte kan växlas in mot pengar. God hälsa saknar marknadsplats och därmed värde trots att god hälsa borde vara en god och värdefull tillgång i utvecklande och produktion av varor och tjänster.
Vad genererar då god hälsa eller om man så vill: Vad genererar dålig hälsa? Mat som innehåller pesticidrester genererar dålig hälsa. Mat som innehåller raffinerat socker genererar dålig hälsa. Men, mat som innehåller balanserade, behövliga näringsämnen, mat som gynnar mikroorganismerna i magen och mat som är fri från pesticidrester borde vara bra för hälsan. Tyvärr har dock denna mat inget jämförbart ekonomiskt värde med annan mat. Eftersom god hälsa inte har något ekonomiskt värde så har inte heller hälsosam mat ett värde i relation till god hälsa, snarare tvärtom eftersom den kostar mer och köps av få.
Miljön och klimatet är också faktorer som påverkar vår hälsa. Men har dessa två faktorer något marknadsvärde i relation till god hälsa? Tyvärr inte. Detta märks inte minst på den synnerligen långsamma omställningstakten för ett bättre klimat och en bättre miljö. Ett antal dyra batteridrivna premiumbilar är knappast avgörande för att minska utsläppen av koldioxid eller förbättra vår miljö.
Men går det då inte att göra något åt hälsokrisen, klimatkrisen och miljökrisen utan att begära ett nytt ekonomiskt system, vilket är ganska utsiktslöst? Givetvis går detta utan att behöva luta sig mot den politiska makten.
Den ekonomiska marknaden må vara definierad i diverse akademiska termer, men till syvende och sist är den helt beroende av det, som vissa ekonomer kallar växelvärden ("exchange values" eller "bytesvärde") d.v.s. att växla varor och tjänster mot pengar. Om vi, d.v.s. tillräckligt många människor, bestämmer vad som ska ha vilket värde så måste marknaden följa - och det gör den - för vi konsumenter är en förutsättning för att en marknadsplats skapas vem som än skapar den.
Ekonomisk vetenskap tecknar tyvärr statiska system och analyserar systemen som statiska. Vi vet alla hur känsliga aktiebörserna över världen är för olika händelser. Detsamma gäller marknadsplatserna för varor och tjänster. Problemet är bara hur stor den hastighetsökning av antal människor (läs konsumenter), som bestämmer värdet av olika varor och tjänster, måste vara för att påverka marknaden?
Vi, inte alla, kämpar för klimatet - mot koldioxidutsläpp och global uppvärmning. Vi kämpar för miljön - mot utsläpp av föroreningar och rovdrift för utvinning av råvaror. Men kämpar vi för god hälsa, som faktiskt kräver en god miljö? Om klimatförändringarna förstör miljön så är kampen mot dessa förändringar faktiskt en kamp för god miljö. Om vi kämpar för en god miljö så kämpar vi outtalat för god hälsa och varför inte göra det fullt ut? Vi måste alltså inbegripa kampen för hälsosam mat i kampen för hälsosam miljö och hälsosamt klimat.
Finns hälsosam mat? Ja, den kallas ekologisk varav den vegetabiliska produceras utan syntetiska gifter (pesticider) och handelsgödsel medan den animaliska produceras med för djuren naturligt foder och utan onödiga mediciner.
Är ekologisk mat perfekt? Nej, men den är det bästa vi kan producera just nu. Givetvis bör vi förvänta oss utveckling och förbättringar även av giftfri och hälsobefrämjande mat.
Referenser:
Simon Mair. Neoliberal economics, planetary health, and the COVID-19 pandemic: a Marxist ecofeminist analysis. Lancet Planet Health 2020; 4: e588?96
För den som vill fördjupa sig i ekonomisk vetenskap finns ett antal klassiker med mer eller mindre obegripliga analyser av ekonomi blandat med teorier grundade i statiska modeller från avgränsade perioder i olika samhällens ständiga förändringar - (med ett undantag - Thomas Piketty, Kapitalet i tjugoförsta århundradet).
Exempelvis kan kanske följande klassiker vara intressanta att läsa:
Adam Smith. Nationernas välstånd (The Wealth of Nations). 1776
David Ricardo. Nationalekonomins och beskattningens huvudprinciper (Principles of political economy and taxation). 1817
Karl Marx. Kapitalet (Das Kapital). 1867
John Maynard Keynes. Allmän teori för produktion, ränta och pengar (The General Theory of Employment, Interest and Money). 1936
Friedrich Hayek. Vägen till träldom (Der Weg zur Knechtschaft - The Road to Serfdom). 1944
Milton Friedman. Frihet att välja (Free to Choose: A Personal Statement). 1980
Thomas Piketty. Kapitalet i tjugoförsta århundradet (Le Capital au XXIe siècle - Capital in the Twenty-First Century). 2013 (Läs INTE den publicerade sammanfattningen av Jesper Roine utan läs originalet).
Numera är det ekonomiska systemet globalt och bestående av gigantiska företag som i många fall satt och sätter konkurrens ur spel. Förmögenheterna ökar hos färre och färre medan de självklart minskar hos fler och fler grupper - i en oönskad takt. Men, det borde på sikt ge dessa fler och fler incitament för att ta kontroll över det ekonomiska systemet - marknaden. Fler och fler borde inse att en god hälsa och en god livskvalitet har ett högt värde - ett mycket högt ekonomiskt värde.
Värdebegreppet inom den ekonomiska teorin är en blandning av abstraktioner och realiteter.
En viktig bedömning av en varas värde, bruksvärdet, är lika med den bedömning som kunden gör om varan eller tjänsten är användbar och därmed värd sitt pris. Priset sätts av säljaren med utgångspunkt från alla kostnader för varan, bl.a. arbetslöner, plus ett mervärde d.v.s. vinst. Från producentens sida skapas ett bytesvärde som utgör det pris konsumenten (köparen av varan) måste betala. Mervärdet är den del i priset för en vara som antingen kan läggas in i produktion av nya varor eller läggas i en kassakista d.v.s. utöka produktionsledets/försäljningsledets ägares förmögenhet. Detta mervärde är den del av priset som ägaren arbetar för att maximera - s.k. vinstmaximering. I begreppet vinstmaximering ligger dock inte enbart ett mervärde utan även kostnadsminimering. Men, det är konsumenten som ska fråga sig: är varan värd sitt pris? Om inte - KÖP INTE!
Men hur ska jag som konsument bedöma värdet av ekologisk mat? Om den är bra för hälsan och andra livsmedel inte är det - vad är då ekologiska varor värda d.v.s. vad är din hälsa värd? Om ekologisk mat är bra för miljön som i sin tur är bra för hälsan - har då detta ett värde? Tillbaka till bruksvärdet! Vad har jag för användning av god hälsa? Ja, säj det? Vi har en tendens att värdera mediciner för att de ska lindra och bota sjukdom. Men tänk om god hälsa innebär att vi inte riskerar att bli så sjuka och därmed inte behöver så mycket mediciner? Ja, tänk!
Olof Hellgren