Ett argument mot ekologisk skolmat är högre pris jämfört med konventionellt producerad. Detta kombinerat med kommunernas dåliga ekonomi påstås också vara ett hinder. Risk för förstörd miljö och förstörd hälsa borde tala mot detta argument. Kostnader för att återställa en förstörd miljö och förstörd hälsa kommer att bli mycket höga för samhället. I bl.a. Lunds kommun visar man dessutom att kostnaderna inte behöver bli högre för ekologiskt producerade råvaror - det gäller att handla upp och matplanera professionellt och smart.

Att våra barn, som äter konventionellt producerad mat, har bekämpningsmedelsrester, dvs giftrester, i urinen (kroppen) vet vi. Om barnen äter ekologisk mat elimineras bekämpningsmedelsresterna - det vet vi också. Vi har länge vetat att barn är extra känsliga för gifter. Hur allvarligt bekämpningsmedelsrester påverkar våra barns hälsa på kort och lång sikt vet vi väldigt lite om. EU sätter upp gränsvärden för bekämpningsmedelsrester. Dessa är dock behäftade med många osäkerheter och frågetecken. Anledningen är att effekterna på kort och lång sikt av de substanser man testar, och framförallt inte testar, är dåligt kända. De enda gränsvärden som är säkra är de obehövliga. I ekologisk produktion ingår inte bekämpningsmedel.

I regeringens skrivelse, 2005/06:88, Ekologisk produktion och konsumtion - Mål och inriktning till 2010, står: "Regeringens bedömning är att den certifierade ekologiska odlingen vid utgången av 2010 minst bör uppgå till 20 % av landets jordbruksmark." - "För att stimulera en positiv utveckling av marknaden bör konsumtionen av certifierade ekologiska livsmedel i offentlig sektor öka. Inriktningen bör vara att 25 % av den offentliga konsumtionen av livsmedel skall avse ekologiska livsmedel 2010". I skrivelse påpekas: - "Den ekologiska produktionen bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö såväl som andra miljökvalitetsmål." 2008 låg inköp av ekologiska livsmedel på ca 9 % i offentlig sektor i Sverige. Den certifierade arealen i Sverige motsvarade 2008 cirka 9 % av den totala jordbruksmarken (Jordbruksverket, Rapport 2009:4). De senaste årens marknadsutveckling för ekologiska livsmedel har lett till att efterfrågan har ökat kraftigt, både internationellt och nationellt.

Den svenska produktionen av ekologiska livsmedel har dock inte ökat i samma utsträckning som efterfrågan. Jordbruksverket har nyligen utrett prisutveckling och lönsamhet i ekologisk produktion (Jordbruksverket, Rapport 2008:10). I rapporten analyseras bl.a. varför den inhemska produktionen inte ökar i samma takt som marknadens efterfrågan. Bönderna anger bl.a. rädsla för ogräs och skadegörartryck i ekologisk odling, oro för lägre avkastning, brist på betesmark samt det detaljerade regelverket som orsak till att man inte vill lägga om från konventionell odling till ekologisk.

Ekologiskt Forum vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien leder sedan 2007 arbetet med att ta fram en aktionsplan för att uppnå de mål som specificerades i regeringens skrivelse - "Aktionsplan 2010 - För en ökad ekologisk konsumtion och produktion". 2006 togs ett politiskt beslut i Lunds kommun att till 2010 skulle 33 % inköpt livsmedel vara ekologiskt. Till 20102 skulle andelen vara 40 %. Dessa mål omfattar alla verksamheter inom kommunen. Lunds kommun och Uppsala läns landsting hade 2009 25,1 % ekologiska livsmedel. 29 kommuner, landsting och stadsdelar har minst 15 %. Dessa siffror har tagits fram av EkoMatCentrum. På andra plats kommer Åre med 23,7 % och på tredje plats med 23,5 % ligger Malmö stad. Göteborg hade 2009 13 %, men hoppas att nå det nationella målet på 25 % nästa år. Malmö stad har satt målet att 2012 ska skolköken servera 100 % ekologisk mat.

information:
- Eko-Mat Centrum: Ekologiskt i Sveriges kommuner och landsting
- Eko-Mat Centrum
- 1st Nordic Organic Conference
- Uppföljning av Aktionsplan 2010
- Hur får vi fler ekoproducenter?
- Skrivelse 2005/06:88 Ekologisk produktion och konsumtion