Den rapport man hänvisar till, "
Ekologins bidrag till fördelar för samhället - en kunskapssammanställning 2015" av
Internationalt Center for Forskning i Økologisk Jordbrug og Fødevaresystemer, ICROFS, innehåller 409 sidor redovisning av mestadels danska vetenskapliga undersökningar, men även internationella.
NaturErhvervstyrelsen, det danska Jordbruksverket underställt Miljö och Livsmedelsministeriet, har beställt sammanställningen.
Man skriver, i sammanställningen, att det ekologiska lantbruket har lyckats på en rad områden (bättre hänsyn till natur, bättre biologisk mångfald, bättre miljö, bättre välfärd för djur m.m. samt livsmedel av hög kvalitet), vilket både danska och internationella undersökningar visar. För att ytterligare förbättra det ekologiska lantbrukets fördelar för samhället, finns det behov av att ännu mer stärka det ekologiska lantbrukets bidrag genom forsknings-, utvecklings- och rådgivningsinsatser. "
Vi skall fortsatt investera i forskning, utveckling och innovation för att stärka sektorn, och vi ska stärka den ytterligare, så att bidraget till samhället, bl.a. i form av bättre miljö, djurvälfärd och hälsa, ökas". Kanske ingen dum idé för Sverige att ta efter och tidningarna att skriva om.
I sammanställningen hänvisas till rapporten "
Den ekologiska vägen fram mot 2020" utförd av konsulentverksamheten
Operate, 2014, på uppdrag av danska Livsmedelsministeriet: "
De verkliga samhällskostnaderna för konventionell produktion är inte avspeglade i de priser som konsumenterna möter, liksom de verkliga fördelarna med ekologisk produktion inte är synliga för samhället ... ".
Visst innehåller redovisningen områden inom ekologisk produktion som behöver förbättras. Det vore ju konstigt annars. Vad förväntar sig media? Att den ekologiska produktionen, som man satsat alldeles för lite på, skulle vara perfekt? Då borde man kanske läsa lite mer om hur den konventionella odlingen fungerar och hur den ekologiska fungerar.
I sammanställningen står det, vilket kan riktas till såväl media som till vissa forskare: "
Man riskerar således att undervärdera ekologisk produktion som politiskt hjälpmedel i relation till samhälleliga gemensamma fördelar, om man bara värderar en effekt åt gången".
Konventionell produktion betyder att tonvis med syntetiska pesticider (bl.a. nervgifter) sprids - vilket är ett hot mot miljön och ett hot mot säkra livsmedel. Konventionell produktion betyder djurhållning som resulterar i antibiotikaresistens - ett av de allvarligaste hoten mot oss människor. Den ekologiska produktionen använder och utvecklar metoder utan syntetiska bekämpningsmedel och alternativa sätt att hålla friska djur med ett minimum av läkemedel.
Ändå propagerar TT och media för att livsmedel framtagna med konventionella metoder är lika bra för hälsan som ekologiska. Ekologiska grisar är inte bra för miljön men ekologisk mjölkproduktion "tycks" vara bättre för miljön meddelar media. Ekologiska grisar tycks släppa ut större kvävemängder än s.k. "sedvanlig" grisuppfödning.
Övergödning är ett problem, vare sig det gäller kväve eller fosfor, som måste och kan lösas, vilken typ av lantbruk det än rör sig om. En dellösning kan vara, vilket påpekas i den danska sammanställningen, att kompostera gödsel. En bättre hantering av gödsel är en fråga om kväve in/kväve ut och fosfor in/fosfor ut men också andra näringsämnen in/näringsämnen ut. Uppenbarligen har forskningen, som enbart inriktat sig på skörderesultat, totalt misslyckats att skapa ett för samhället hållbart system för gödsling av åkermarken.
Ekologiskt eller konventionellt lantbruk är ingen tävling. Det är en fråga om att utveckla metoder inom lantbruket som kan, för det första, garantera livsmedelssäkerhet för framtiden och, för det andra, inte vara en fara för människor, växter och djur. Livsmedelssäkerhet kräver att jorden vi odlar i kan bibehålla sin produktionsförmåga för lång tid framöver. Pesticider är inte rätt väg. Livsmedelssäkerhet kräver att djurhållning för livsmedelsproduktion i första hand håller friska djur. Tätpackning av många djur på liten yta, avlade för absurd kött- och mjölkproduktion är inte rätt väg. Antibiotikaanvändning för sjuka djur är inte rätt väg. Allt detta står att läsa i den danska sammanställningen med detaljerad noggrannhet.
Medan svenska mjölkbönder och svenskt lantbruk har det svårt, har exporten av danska ekologiska produkter utvecklat sig med stormsteg de senaste 10 åren. Mejerivaror och griskött utgör huvuddelen av denna exportframgång och det är ekologiska varor. Man anser i Danmark att det är behov av större produktion av frukt och grönt även om den internationella konkurrensen är en utmaning.
TT Nyhetsbyrån ägs av landets ledande mediehus och är fortfarande först med det senaste - enligt egen utsago. TT har till uppgift "att skriva så opartiskt och klargörande att nattredaktörer från Norrbotten till Skåne kan lita på texterna och med gott journalistiskt samvete skicka dem vidare till läsarna?. Hm - samvete för vad undrar man?
information:
-
Ingen miljövinst med ekogrisar-
Nyttan med ekomat ifrågasatt-
Science Nordic