Ska vi behöva importera ekologiskt mjölk. Konventionella mjölkbönder vill hellre konkurrera om världsmarknadspris och därmed exportera "sin" mjölk, än att ställa om till ekologisk produktion. Ska vi då tillåta en "modernisering" av djurhållningen som innebär sämre villkor för djuren och risker med en ökad medicinanvändning? Självklart inte - omställning till ekologisk mjölkproduktion borde vara ett intresse för oss och stödjas av oss som skattebetalare. Liksom annan omställning från konventionellt till ekologiskt lantbruk. Ett råd till våra riksdagspolitiker: stöd omställning till ekologisk produktion - det är våra skattepengar.
 
Men - det går dåligt för grisbönderna och det går dåligt för mjölkbönderna - påstår dom i alla fall. Januari 2015 var dock en ovanligt bra månad för svenskt griskött. Februari väntas bli sämre. Men så brukar det vara. Arla, som ägs av 12,500 europeiska mjölkbönder i ett demokratiskt kooperativ, har flera gånger sänkt inköpspriset på sin egen konventionellt producerade mjölk. Överproduktion p.g.a. Rysslands blockad är argumentet från Arla för det sänkta inköpspriset. Svenska mjölkbönder sitter lite i rävsaxen - de som är knutna till Arla kan ju inte gärna protestera mot sitt eget ägda företag - så nu vill man att skattebetalarna ska hjälpa till med subventioner och politikerna ska hjälpa till med att skrota regler för djurens välfärd.
 
I Sverige har inte mjölkkonsumtionen gått ner de senaste åren - inte heller produktionen. För mejerivaror som ost har konsumtionen stadigt ökat men inte produktionen (här finns potential). Nu vill grisbönder, mjölkbönder och nötköttsbönder "modernisera" djurhållningen. Lösningen på det man beskriver som kris är enligt bönderna att få möjlighet att konkurrera med världsmarknadspris. Detta betyder att man vill skrota svenska bestämmelser om djurhållning och ansluta sig till EU:s. Det betyder försämrade villkor för djuren. Det betyder bl.a. skrotning av krav på utevistelse för djur. Det betyder större besättningar. Det betyder fixering av suggor (även om man kallar åtgärden vid ett annat namn). Det betyder dyra investeringar för mjölkbönder - bl.a. i robotar för mjölkning och nya, större stallar. Större inomhusbesättningar betyder färre friska djur d.v.s. större risker för spridning av sjukdomar med högre användning av antibiotika som följd - med ökad risk för antibiotikaresistenta bakterier.
 
Centerpartiet vill att dagligvaruhandeln höjer priset på mjölk med en krona. Men enligt Sveriges Mjölkbönder är det mejerierna som betalar mindre för mjölken till bönderna samtidigt som handeln betalar samma pris som tidigare för mjölken. Så var är krisen? Skånska Dagbladet ger ett gott råd, som kanske inte är så dumt: se över produktionen och vad som är lönsamt och hållbart att syssla med.

information:
- Krismöte hos Sveriges Mjölkbönder
- Jordbruket i siffror
- Skånska Dagbladet om svenska mjölkbönders kris