Spekulationsjordbruket
Det finns jordbruk av olika typer. Traditionellt drivs jordbruk för att producera livsmedel. En ny typ av jordbruk har dock seglat upp under de senaste 25 åren - spekulationsjordbruket. Detta jordbruk drivs av ett enda intresse - vinstmaximering. Vinstmaximering betyder intensiv och effektiv drift med hög produktivitet. Effektiv drift, hög produktivitet, betyder så höga intäkter som möjligt och så låga kostnader som möjligt. Intensiv drift betyder så hög produktion som möjligt med alla till buds stående medel. Denna kombination av intensiv och effektiv drift är avsedd för den marknad där spekulationsekonomi råder. Spekulationen gäller "när, var och hur" avsättning för produkter ger som högst utdelning. Spekulationen innebär att man bedömer vilken av olika grödor som kommer att ge bäst vinst och som man därmed ska odla - biobränsle, foder eller livsmedel. I spekulationsjordbruket måste man vara flexibel. Därför kallar man de grödor man väljer mellan flexgrödor. Förväntningar om kommande marknadspriser avgör vad man ska odla. Ibland går det bra och ibland går det dåligt - men priset blir aldrig lågt.
 
Spekulationsjordbruket drivs givetvis storskaligt. På växtodlingssidan drivs det med stora maskiner, handelsgödsel, bekämpningsmedel, högavkastande grödor och så lite personal som möjligt. På djurhållningssidan drivs det med många djur, i stora stallar, på så liten yta per djur som är tillåtet, högavkastande djur, billigt foder, ofta medicinering och så lite personal som möjligt. Jordbruket är givetvis av typen högteknologiskt. Man utnyttjar alla möjligheter att undvika kostnader genom att låta samhället exempelvis stå för upprensning av föroreningar. Man utnyttjar alla möjligheter att spä på intäkterna genom exempelvis subventioner och olika stödformer. Spekulationsjordbruket är en global företeelse med många år på nacken. Koncentrerad djurhållning, CAFO (concentrated animal feeding operation), har funnits sedan 1950-talet i USA, men finns nu över hela världen. Tusentals djur hålls instängda eller på begränsade ytor under många gånger vidriga förhållanden för att hålla kostnaderna nere. I många länder utgör denna djurhållning en stor fara för människor genom den kraftiga användningen av tillväxt- och produktionshöjande antibiotika och hormoner. Djurhållningen medför också att mark, luft och vatten kraftigt förorenas.
 
Har Sverige spekulationsjordbruk? Det pågår en utredning om konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter för svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion, även kallad konkurrenskraftutredningen. Den skulle ha varit  genomförd 1 mars 2014 men utredningstiden har förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas i form av ett delbetänkande senast den 1 juni 2014 och ett slutbetänkande den 1 mars 2015.
 
Konkurrenskraftsutredningen ska enligt regeringens (2013) uppdrag sätta in Sverige i det globala sammanhanget. Med världens befolkningsökning kommer efterfrågan på livsmedel och jordbruksråvaror (exempelvis till energiproduktion) att öka. Priserna på jordbruksråvaror kommer att öka vilket anses utgöra en möjlighet för jordbruks- och trädgårdsnäringen. Man anser att en ökad produktivitet (ökade intäkter i förhållande till kostnader) är en förutsättning för god lönsamhet som ska locka kapital till branschen. Man vill ha stärkt företagande, bättre villkor för företagande, samt ökad innovation och export inom livsmedelssektorn. Man förväntar sig storleksrationaliseringar. Detta betyder kort och gott att jordbruket i Sverige ska följa den globala marknadsekonomins villkor d.v.s. jordbruket ska industrialiseras och bli ett spekulationsjordbruk, som ska konkurrera på samma villkor som exempelvis storskaliga djurfabriker i ex. Brasilien, Danmark och USA. Svensk lantbruk ska anpassa sig till en mer konkurrensutsatt marknad dels från länder inom EU, dels från världsmarknaden.
 
I underlaget framhäver man gärna jordbrukets kollektiva nyttigheter, vilket är synnerligen anmärkningsvärt. Jordbrukets ska alltså ha applåder från oss skattebetalare för att man förorenar mindre med stöd från - oss skattebetalare. Det rimliga är väl det självklara - att man inte ska smutsa ner och orsaka oss skattebetalare kostnader och lidande som förstörd miljö. Jag är väl ingen nyttighet för att jag inte slår folk på truten och får betalt för detta?
 
Politikerna vill att lagar och regler som är ett hinder för jordbruks- och trädgårdsföretagens lönsamhet plockas fram. Man anser exempelvis att ett hinder är godkännande av växtskyddsmedel, där den svenska lagstiftningen i många fall är hårdare än EU:s. Det samma gäller för djurskyddsregleringen - apropå kollektiva nyttigheter.
 
Ett delbetänkande, d.v.s. preliminära förslag, har levererats. Det är ytterligt tunt och intetsägande med stora utrymmen för olika tolkningar. Det tycks vara omöjligt att ge en logiskt sammanhållen och tydlig helhetsbild av vad svenskt jordbruk ska göra annat än att skärpa sig inom alla områden. Tydligt är dock att svenska bönder ska bli risktagande företagsledare med aktiebolag som bas. Det är också tydligt att svenskt lantbruk ska bli ett mer marknadsorienterat spekulationslantbruk.
 
Det föreslås bl.a. ökad produktivitet, storskalighet, starka satsningar på växtförädling (betyder kanske GMO), att fler bekämpningsmedel bör tillåtas (EU:normalisering), kraftfullt exportstöd, större maskiner och färre anställda. Ökad produktivitet är dock inte samma sak som tillräckligt lågt pris för att konkurrera på en internationell marknad. Konkurrenskraft betyder, att kunna anpassa sig till en prisnivå - inte att anpassa sin produktivitet. Förutsättningarna för produktivitet är mycket olika mellan olika länder, medan priset är beroende av en global marknadsekonomi, där låga löner, misshushållande av mark, miljö, djur och människor är ett rådande sätt att hålla nere kostnaderna och därigenom öka produktiviteten. Vill vi egentligen agera på denna marknad? Det gör vi redan när vi exempelvis köper billigt kött från Brasilien eller för den delen Danmark.
 
Ekologiska livsmedel som konkurrenskraft för svenskt jordbruk
Men utredningen kommer också fram till att: "Det finns en marknad för produkter baserade på mervärden som hälsa, djuromsorg, miljö, ekologiskt, ursprung och lokalproducerat. Den utgör en liten men växande del av marknaden och preferenserna skiftar över tid. Försäljningen av ekologiska livsmedel har mer än fördubblats sedan 2004 och utgjorde år 2013 drygt 4 % av den totala försäljningen av livsmedel. Dock finns stora variationer mellan olika produktgrupper. I framtiden kan en ökad konkurrens förväntas från länder som utvecklar mervärden i sin produktion gällande miljö- och djurskydd, antibiotikaanvändning m.m. Det saknas i hög grad kommunikation till konsumenterna om vilka faktiska skillnader som kan utmärka svensk produktion, t.ex. i fråga om djuromsorg. Flera aktörer inom dagligvaruhandeln påtalar också behovet att utveckla sortiment och smakkvaliteter i de svenska produkterna, för att dessa ska kunna konkurrera i butik."
 
Men vem bestämmer vilka livsmedel vi kan köpa?
Jag vill köpa svensk, ekologisk mat. Det vill de svenska bönderna också att jag ska göra. Tyvärr är det dagligvarukedjorna som har säljarmakten dvs. makt över vad som erbjuds och säljs till konsumenterna. Köpmakten från lantbrukarledet har den koncentrerade, starka livsmedelsindustrin. Detta innebär att både producent- och konsumentledets makt är mycket svag vilket inte gynnar en önskvärd utveckling, varken för bönder eller konsumenter.  (Makt och marknad. Konkurrensverket. Rapport 2011:3). I Danmark sänker COOP priserna generellt på ekologiskt för att nå fler konsumentgrupper men det tänker inte COOP i Sverige göra. Hur tänker ICA och de andra dagligvarukedjorna i Sverige?
 
Är ekologiskt drivet jordbruk ett spekulationsjordbruk?
Det ekologiskt drivna jordbruket, som faktiskt arbetar för att producera bästa möjliga livsmedel med så liten belastning på samhället som möjligt är nog mer en ytterlighet till spekulationsjordbruket. Trots detta eller kanske på grund av detta, misskrediteras det ekologiska lantbruket för att inte drivas tillräckligt intensivt och effektivt. Ekologiskt borde vara svenska jordbrukets framtid. Den finns en stor svensk marknad att återta. Och en stor exportmarknad för s.k. premiumvaror.
 
I den rika delen av världen, d.v.s. för 20% av jordens befolkning, betraktas ekologiskt jordbruk som en dålig affär för bonden, jämfört med konventionellt jordbruk, men är en bra affär för samhället, d.v.s. för oss konsumenter som skattebetalare genom ett hållbart jordbruk. Kravet på inkomster för en ekobonde i relation till det generella kostnadsläget gör dock att arbetskraftskostnaden för den bonde som driver ekologiskt lantbruk blir hög i förhållande till intäkterna. Är vi villiga att betala för lokalt, ekologiskt producerad mat, d.v.s. svenskt, ekologiskt, och avstå från billig importerad mat  som efter sig lämnar föroreningar och missbruk av djur och miljö?
 
I den fattiga delen av världen, d.v.s. för 80% av jordens befolkning, är det helt annorlunda. Här är det generella kostnadsläget lågt, vilket betyder att insatskostnader förutom lön  (maskiner, bränsle, utsäde, handelsgödsel, bekämpningsmedel etc.) i förhållande till kravet på intäkter blir höga. Därför är ett ekologisk drivet jordbruk med minimerade insatskostnader en självklar lösning på försörjningsproblemet. Man har helt enkelt inte pengar till handelsgödsel, bekämpningsmedel, maskiner och högteknologiskt utsäde - men framförallt man behöver det inte heller. Det krävs dock att två begränsande villkor uppfylls - mark och vatten. Vatten är det i särklass mest begränsande problemet för lokal odling i större delen av den fattiga världen - speciellt i de fattigaste. Löser man detta löser man också stora delar av försörjningsproblemet med en växande befolkning i världen.
 
Spekulationsjordbruket producerar inte mat för jordens växande befolkning
Spekulationsjordbruket producerar inte mat i första hand. Man vinstmaximerar. Detta har ingenting med jordens ökande befolkning att göra. De flesta har ändå inga pengar. Frågan är vad vi i den rika världen vill ha - billig mat eller bra mat med rent mjöl i påsen - så att säja.
 

Utanför ämnet för den som vill ha citat
På förstasidan till Konkurrenskraftsutredningens vision citerar KSLA (Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens) Alice i Underlandet av Lewis Carroll - "Vill du vara snäll och tala om för mig vilken väg jag ska ta härifrån?", sa Alice. - "Det beror på vart du vill komma", svarade katten. - "Det spelar inte så stor roll...", sa Alice. - "Då spelar det heller ingen roll vilken väg du tar", sa katten. Varför citerar man inte fortsättningen? - "så länge som jag kommer någonstans", tillade Alice som en förklaring. - "Åh, det gör du med all säkerhet", sa katten, "om du bara går tillräckligt långt". (Detta betyder att hålla på hur länge som helst utan mål, man kommer ju ändå någonstans) - Alice kände att detta kunde inte bestridas, så hon försökte en annan fråga. "Vilken sorts människor bor här?" "I den riktning, " sa katten, och vevade runt med sin högra tass, "bor en hattmakare: och i den riktningen, " vevande den andra tassen, " bor en kanin. Besök vem du vill: dom är både galna." "Men jag vill inte vara bland galna människor, " anmärkte Alice. "Åh, du kan inte hjälpa det, " sa katten: "Vi är alla galna här. Jag är galen. Du är galen." "Hur vet du att jag är galen?" sa Alice. "Det måste du vara, " sa katten, "annars skulle du inte ha kommit hit." Slut citat! Finns det inget mål och är alla galna?

information:
- Hur ska 9 miljarder människor försörjas?
- Delbetänkande
- Konkurrenskraftsutredningen - växtskyddsmedel
- Konkurrenskraftsutredningen - visionen