Avsikten med handelsgödselskatten är inte en prisfråga. Pengarna är tänkta att vara styrmedlet men målen är (1) att bli av med tungmetaller, främst kadmium, som finns i handelsgödsel, (2) förhindra den utarmningen av jorden som sker på sikt med handelsgödsel och (3) minska övergödningen med läckage som följd.

Handelsgödsel är gödselmedel som framställs industriellt. För att producera kvävegödsel går det åt stora mängder naturgas, olja och kol. Detta är en tillverkning som leder till stora utsläpp av växthusgaser. Kalium och fosfor är naturresurser som utvinns i bl.a. gruvor. Dessa råvaror är begränsade. Tillsammans bildar de vad man kallar NPK-gödselmedel (N för kväve, P för fosfor och K för kalium). Frågan är hur man balanserar växtens behov av de minst 9 övriga, nödvändiga näringsämnen - i rätt balans, vid rätt tidpunkt och på ett långsiktigt vis?

När skatten togs bort 1:e januari 2010 förväntades ett ökat inköp av handelsgödsel. Så skedde inte och varför skulle det ske? Skatten är 1,80 kronor (ca 180 kronor per hektar spannmål) för varje helt kilo kväve, om andelen kväve är minst 2 procent. För kadmium är skatten 30 kronor för varje helt gram, om kadmiuminnehållet överstiger
5 gram per ton fosfor.

Priset kunde lätt manövreras av produktions- alt. försäljningsledet. Handelsgödselpriset steg efter skatteavskaffandet 2010. "Det sker en direkt sänkning av priset på handelsgödsel i återförsäljarledet när beslutet om att skatten skulle avskaffas blev känt. Därefter sker en kraftig prisutveckling internationellt och i Sverige."(statskontorets rapport, 2011:31 ). Det kan alltså finnas en ekonomisk förklaring. Företag i mineralnäringsbranschen vill givetvis inte minska sin försäljning - alltså kan man prismanövrera för att behålla greppet. Man kan genom prisökning vilja visa att skatten inte har någon betydelse. Alltså höjer man priset när skatten tas bort och ingen kommer att köpa mer än tidigare. Dessutom tjänar man mer. Skattesatsen bör alltså vara så hög att branschen inte kan manipulera med priset. Det återstår att se vilken effekt den återinförda skatten får.

Gödseltillverkaren Yaras representant Anders Andersson säger inte helt överraskande, "att kväveskatten inte varit ett effektivt styrmedel eftersom lantbrukare vill lägga optimala gödselgivor på sina grödor - det vill säga så mycket som ger hög skörd utan att det läcker kväve." (ATL, lantbrukets affärstidning , 2014-04-25) S.k. optimala gödselgivor innebär i praktiken att mer gödsel tillförs än vad växterna kan ta upp, vilket därmed ger läckage - särskild gäller detta kväve.

LRF framför, inte oväntat, att en skatt på handelsgödsel försämrar böndernas konkurrenskraft.

Miljöorganisationer menar att det behövs styrmedel för att minska läckaget av gödningsämnen.

Förutom S, MP och V har även KD och FP uttryckt önskemål om att handelsgödselskatten ska återinföras. Men KD tycks inte veta vad man vill.

I somras talade KD:s representant, Lars Thunberg, kristdemokratiskt kommunalråd i Helsingborg, i Almedalen för ett återinförande av skatten. (ATL, lantbrukets affärstidning , 2014-07-01). Idag, 2014-10-15, menar KD:s gruppledare i miljö- och jordbruksutskottet, att skatten är verkningslös utan miljöeffekter.

"För två år sedan gick Folkpartiet ut med att de kan ha gjort ett misstag när de godkände avskaffandet av skatten och att de är öppna för att se över beslutet." - "Folkpartiets nya miljöpolitiska talesperson Karin Karlsbro bekräftar att den linjen fortfarande håller." Man tyckte då att det var ett träffsäkert styrmedel.(ATL, lantbrukets affärstidning , 2014-07-01).

- SR - OECD granskar svensk miljöpolitik i ny rapport
- OECD: granskning av Sveriges miljöpolitik
- Statskontoret: Priset på handelsgödsel efter kväveskatten
- SCB: Har kväveanvändningen ökat sedan 2010?