Alliansregeringen har lagt en proposition, 2013/14:39, med den förpliktigande titeln
"På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken", daterad Stockholm den 28 november 2013. Man undrar nu givetvis om man plötsligt tänkt att börja arbeta med de miljömål som med bred enighet beslutades 28 april 1999. Eller, är det en reaktion på europaparlamentets och rådets förordning 1107/2009 och direktiv 2009/128/EG, bägge av den 21 oktober 2009 - efter 4 år tankearbete?

I EUs förordning 1107/2009 står det följande:

"Växtproduktionen har en mycket stor betydelse i gemenskapen. Ett av de viktigaste sätten att skydda växter och växtprodukter mot skadegörare, bland annat ogräs, och att förbättra jordbruksproduktionen är att använda växtskyddsmedel." (obs! växtskyddsmedel är den politiska benämningen på, och en grupp av, vad man kallar bekämpningsmedel - den andra gruppen kallar man biocider - se nedan/vår kommentar).

"Växtskyddsmedel kan emellertid också ha negativa effekter på växtproduktionen. Användningen av dem kan medföra risker och faror för människor, djur och miljön, i synnerhet om de släpps ut på marknaden utan att ha testats och godkänts officiellt eller om de inte används på korrekt sätt."

I propositionen (d.v.s. det är bara ett förslag), undertecknad av Fredrik Reinfeldt(m), statsminister, och Lena Ek(cp), miljöminister och tillika ansvarig minister för genom förande av miljömålen, förslår man exempelvis:

" - att intensifiera arbetet med att ta bort hälsoskadliga kemikalier i livsmedel, t.ex. kadmium och rester från bekämpningsmedel," Vad vi undrar är - hur ska detta arbete bedrivas konkret - genom förbud att använda bekämpningsmedel och genom satsningar på alternativa, giftfria odlingsmetoder?

"Regeringens bedömning: Riskerna för människors hälsa och miljön med växtskyddsmedel behöver minska. Nödvändiga åtgärder innefattar bl.a. att, i större utsträckning än vad som är fallet i dag, skydda allmänna vattentäkter från effekterna av växtskyddsmedel. Det är också viktigt att vissa användningar av växtskyddsmedel som har fasats ut eller aldrig har förekommit i Sverige inte tas i bruk. Vidare är det angeläget att jordbrukare fortsätter att tillämpa principen om integrerat växtskydd." Är integrerat växtskydd en lösning på problemen? Hitintills har det inte betytt mindre mängd bekämpningsmedel utan enbart ett nytt begrepp. Hur ska vattentäkterna skyddas i större utsträckning? Förhoppningsvis genom att inte ge dispens till exempelvis äppelodlare som kan fortsätta spruta och - just - kontaminera vattentäkter.

Fanns det fler egentliga förslag på åtgärder i propositionen? De var i så fall utomordentligt svårt att hitta dom.

Däremot finns det ett stort antal konstateranden i proportionen:
"Vid prövning av bekämpningsmedel sker t.ex. inte någon riskvärdering av kombinationseffekter vid exponering för flera aktiva substanser." Konstaterar man. Nej, detta är onekligen sant. Den risk kombinationseffekter utgör, har framförts i ett stort antal år av ett stort antal forskare, men de stora tillverkarna av bekämpningsmedel har lyckosamt kämpat emot - och lyckats dupera politikerna att blunda för de stora risker man utsätter människor för. Man har använt sig av flera märkliga begrepp som exempelvis MRL (maximum residue level), ADI (acceptable daily intake) m.fl. Men summan av alla bekämpningsmedelsrester från alla olika livsmedel, som människor fylls med, inte bara dagligen utan år in och år ut i en kontinuerlig ström, är ett helt outforskat område. Det är dock inte outforskat för djur. För dessa har klara kombinationseffekter konstaterats - ju fler ju farligare än summan av substanserna i sig. Skulle vara mycket egendomligt om inte detta gäller människor också.

"Barns särskilda känslighet för kemikalier uppmärksammas i flera EUregler. I Reachförordningen (vårt tillägg: Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of CHemicals) och CLP-förordningen (vårt tillägg: Classification, Labelling and Packaging, som baseras på det av FN utarbetade GHS-systemet, Globally Harmonized System), samt i EU-förordningarna om bekämpningsmedel sägs t.ex. att särskild hänsyn behöver tas till riskerna för barn vid riskbedömning. Även om det i dag finns vissa riktlinjer och principer för hur barns känslighet för kemikalier ska beaktas vid riskbedömning saknas dock en enhetlig metodik för att bedöma detta." Detta påstående är ett understatement. Flera pesticider har använts i många år, med industrins garantier om ofarlighet, men senare visat sig kunna negativt påverka barns hjärnors utveckling och även ge hormonstörningar. I flera länder, ex. Canada, uppmanar man havande och föräldrar till barn att i den mån det är möjligt välja ekologisk, giftfri mat.

"Principen om integrerat växtskydd betonar odlingen av sunda grödor med minsta möjliga ingrepp i jordbruksekosystemen och uppmuntrar naturliga mekanismer för bekämpning av skadegörare och ogräs." Hur man har tänkt sig valet och odlingen av "sunda grödor" är kanske inte så lätt att förstå. För vad är detta? Man undrar också hur man tänkt sig identifiera begreppet "jordbruksekosystemen"? Vad man menar med att "uppmuntra" är också svårt att förstå.

"En nyhet jämfört med vad som tidigare gällt är införandet i EU:s växtskyddsmedelsförordning av uteslutningskriterier för verksamma ämnen som kan ge upphov till cancer, skador på arvsmassan eller fortplantningen eller störningar på hormonsystemet. Sådana ämnen får nu endast godkännas om det behövs för att kontrollera en allvarlig fara inom växtskyddet. Perioden för godkännande får uppgå till högst fem år." Detta betyder konkret att man godkänner bekämpningsmedel även om de är cancerogena, skadar arvsmassan, skadar fortplantningen, skadar hormonsystemet, eftersom det endast krävs en bedömning om vad som är en allvarlig fara inom växtskydd. Det kanske också ska tilläggas att bevisbördan för de skador som anges ovan inte ligger på industrin utan på annan forskning - oftast bristfälligt statsunderstödd. Industrin stödjer inte sådan forskning och tvingas heller inte betala för den.

Regeringen konstaterar vidare att man tagit fram en handlingsplan att gälla med början 2013. Efter 5 år ska handlingsplanen ses över och förnyas. Detta är från EU-direktivet 2009/128/EG.

"Regeringen har i enlighet med kraven i direktivet, 21 oktober 2009, också tagit fram en nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2013-2017. Planen innehåller kvantitativa mål, riktmärken, åtgärder och tidtabeller för att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av växtskyddsmedel för människors hälsa och miljön och för att uppmuntra utvecklingen av alternativa metoder eller tekniker för att minska beroendet av växtskyddsmedlen. I handlingsplanen beskriver regeringen hur de åtgärder som följer av artiklarna i direktivet kommer att genomföras." Direktiv från EU betyder lag att harmonisera med de övriga medlemsstaterna men man får nationellt bestämma hur det ska gå till bara man är färdig innan tidsfristen går ut. Tidsfristen gick ut 11 december 2011.

I handlingsplanen konstaterar man alltså: "I enlighet med direktivets artikel 4 ska varje land anta nationella handlingsplaner för att fastställa kvantitativa mål, riktmärken, åtgärder och tidtabeller för att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön." Att minska riskerna med bekämpningsmedel förstår var och en vad det betyder. Det betyder satsa på livsmedel framställda, d.v.s. odlade, utan bekämpningsmedel. Att satsa resurser på att förbättra odlingen utan kemiska bekämpningsmedel är att visa handling. Detta är enda sättet att uppmuntra utveckling av alternativa metoder. Sverige, som medlemsstat, ska enligt direktivet beskriva hur de kommer att genomföra åtgärder enligt direktivet. För att skapa terminologisk förvirringen förvanskar politikerna (antagligen med någon dold agenda för att vilseleda allmänheten och gå industrins ärenden genom att försöka ge ett intryck av ofarlighet för kemiska bekämpningsmedel). Bekämpningsmedel påstår man skall bestå av två grupper nämligen växtskyddsmedel och biocider. Denna s.k. produkt ska, enligt denna politiska definition, förebygga och skydda skada orsakad av djur, växter eller mikroorganismer. Detta fantastiska ord "förebygga". Vem kan tänka sig något bättre för att okontrollerat kunna använda bekämpningsmedel? Vad förslår man då för definition av biocid, som ju betyder "alla kemikalier som är avsedda att förstöra liv genom förgiftning - exempelvis pesticid, herbicid eller fungicid." Ändelsen -cid kommer från latin och betyder "mördare" (engelskan "killer"). Bio- betyder som de flesta vet "liv" eller "levande". Man föreslår att biocid är det bekämpningsmedel som inte växtskyddsmedel är. Men vad föreslår man då för definition av växtskyddsmedel? Det gör man inte - man hänvisar till en EU-förordning om växtskyddsmedel, som inte definierar växtskyddsmedel. På engelska kallas samma politiska term för "plant protection product" och på tyska för "Pflanzenschutzmittel" d.v.s. växtskyddsmedel. Men på franska har man enats om termen "produit phytopharmaceutique" d.v.s. den något förvirrande betydelsen "växtläkemedel" (phyto- kommer från latin och betyder växt eller planta). På spanska har man kommit på termen "producto fitosanitario" d.v.s. växthälsoprodukt. Politikernas uppfinningsrikedomen är hög för att förringa ett problem. Det finns ju faktiskt entydiga vetenskapligt vedertagna termer som är allmängiltiga över hela världen - biocider, pesticider, herbicider, fungicider, insecticider etc. - med tydlig vad det är fråga om, d.v.s. gift att förgifta (och ta död på) levande organismer, sjukdomar, ogräs, svampar, insekter etc. Som parantes kan man fundera över växtskyddsmedlet stråförkortningsmedel som ska skydda växterna för att lägga sig. Här blir alltså regn och vind någon typ av skadegörare djur, växt eller mikroorganism.

Så här har man tänkt sig att jordbruksdepartementet ska genomföra direktivet:

"Jordbruksverket har som förvaltningsmyndighet inom jordbrukets område till uppgift att arbeta aktivt för en konkurrenskraftig och miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Verket har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet och ska bl.a. vidta åtgärder i syfte att jordbrukets belastning på miljön blir så liten som möjligt. Verket har ansvar för tillsynsvägledning i frågor om användning av växtskyddsmedel inom jordbruk- och trädgårdsproduktion. Myndigheten har ansvar för utbildning med avseende på användningen av växtskyddsmedel och det frivilliga systemet för funktionstest. Myndigheten arbetar även för en ökad tillämpning av integrerat växtskydd." Förpliktigar ingenting med formuleringar som "så liten som möjligt" (vad är möjligt?), "frivilliga system" betyder att det är frivilligt att kontrollera sprutor för bekämpningsmedel, så att de inte sprider ut medlen på fel ställen. När man räknar protokoll och tittar på datum förstår man att denna frivillighet inte fungerar.

Förutom jordbruksverket är självklart ett antal andra myndigheter inblandade:

"Kemikalieinspektionen är, i den mån inte någon annan myndighet har uppgiften, förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- och miljörisker med kemiska produkter, biotekniska organismer, och varor som på grund av sitt innehåll eller behandling har sådana egenskaper att de behöver regleras som kemiska produkter eller biotekniska organismer. Myndigheten ansvarar för det av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och är den myndighet som prövar ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel.
Naturvårdsverket är förvaltningsmyndighet på miljöområdet för verksamhet som rör klimat och luft, mark, biologisk mångfald, förorenade områden, kretslopp och avfall, miljöövervakning och miljöforskning. Naturvårdsverket har en central roll i miljöarbetet och ska vara pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. Myndigheten har ansvar för regelverk om hantering och spridning av växtskyddsmedel.
Havs- och Vattenmyndigheten bildades 2011 och ansvarar för bland annat havs- och vattenplanering, tillsyn och reglering. Havs- och vattenmyndigheten har tagit över den största delen av ansvaret för havs- och sötvattensfrågor från Naturvårdsverket. Myndigheten ansvarar för skydd av vatten.
Utöver dessa myndigheter finns fler myndigheter som bedriver arbete som berör användning och hantering av växtskyddsmedel, t.ex. Arbetsmiljöverket, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och Sveriges geologiska undersökning." och varför inte miljöstyrningsrådet.

Sedan kommer en massa konstateranden på den globala fronten:

"Världshälsoorganisationen (WHO) har i en rapport från 2010 beräknat att en miljon (1 miljoner) människor dör årligen till följd av skador från industrikemikalier, bekämpningsmedel och förgiftning på arbetsplatser (WHO (2010). Global Status Report on Non-communicable Diseases). Det bör noteras att denna siffra är i samma storleksordning som antalet årliga dödsfall relaterade till malaria (0,9 miljoner) och trafikoffer (1,27 miljoner). WHO har i samma rapport beräknat att 21 miljoner människor årligen får skador som är hänförliga till kemikalier och som leder till en försämrad livskvalitet." Vad gör vi åt det då?

"Kemiska föroreningar påverkar också jordens mark- och vattenresurser. Tillgång till rent vatten spelar en central roll för att nå hållbar utveckling. Trots betydande förbättringar saknar i dag 780 miljoner människor tillgång till rent dricksvatten. Kemiska föroreningar i dricksvatten ges ofta en lägre prioritet än mikrobiella sådana eftersom de mikrobiella har en omedelbar effekt medan de kemiska föroreningarna oftast kan sättas i samband med negativa hälsoeffekter först efter en längre tids exponering. Icke desto mindre kan förekomsten av kemiska ämnen i dricksvatten ge upphov till allvarliga problem." Detta talar onekligen för sig självt. Men vad gör vi åt det?

Nu kommer vi till direkta effekter av bekämpningsmedel.

"FN:s miljöprogram, UNEP, har i sin rapport Cost of inaction of the Sound management of Chemicals (2013) utifrån tillgängliga sjukvårdsdata gjort en uppskattning av kostnaderna för hälsoskador direkt kopplade till användningen av bekämpningsmedel hos småskaliga odlare i Afrika söder om Sahara. Kostnaderna i endast denna region för förlorade arbetsdagar, medicinsk behandling samt sjukhusvistelse till följd av skador kopplade till användningen av bekämpningsmedel uppgick 2005 till så mycket som 4,4 miljarder dollar. Baserat på den siffran kan kostnaderna för skador kopplade till användningen av bekämpningsmedel i regionen 2009 uppskattas överstiga värdet av hela det hälsorelaterade biståndet (HIV och Aids undantaget) till regionen det året." Och då har vi inte inkluderat Latinamerika och Asien där handhavandet av bekämpningsmedel är lika vårdslöst och ansvarslöst behandlat av de stora företag som driver odlingarna, ofta med bekämpningsmedel, som är förbjudna i västvärlden p.g.a. dess väl kända hälsofarlighet. Men en sak ska vi veta. Importen av billiga livsmedel, både som kött och växter (frukt, grönt etc.), är stor från dessa länder därför att människors hälsa och miljön åsidosätts å det grövsta. Deras problem blir genom bekämpningsmedelsrester, dålig djurhållning, miljöförstöring och mänskligt lidande våra problem.

Slutligen EU definierar följande:

"integrerat växtskydd: noga övervägande av alla tillgängliga växtskyddsmetoder och därpå följande integrering av lämpliga åtgärder som motverkar utvecklingen av populationer av skadliga organismer och som håller användningen av växtskyddsmedel och andra former av ingrepp på nivåer som är ekonomiskt och ekologiskt försvarbara och minskar eller minimerar riskerna för människors hälsa och miljön; integrerat växtskydd betonar odlingen av sunda grödor med minsta möjliga ingrepp i jordbruksekosystemen och uppmuntrar naturliga mekanismer för bekämpning av skadegörare och ogräs,"

"bekämpningsmedel:
a) ett växtskyddsmedel enligt definitionen i förordning (EG) nr 1107/2009,
b) en biocidprodukt enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden ( 2 )."
Förordning 1107/2009 består av 50 sidor inkl. bilagor, och det finns en artikel, 3, med 33 definitioner. Dock hittar man ingen definition av termen växtskyddsmedel, vilket kanske är lika bra det, med tanke på identifikationsproblem som:

"Stråförkortningsmedel används inom spannmålsodling i vissa länder i EU. Dessa medel definieras som växtskyddsmedel och omfattas av samma EU-regler som växtskyddsmedel. En minimerad användning eller ingen användning av stråförkortningsmedel innebär en minskad risk för rester i livsmedel och spridning i miljön." hämtad från miljöstyrningsrådet, regeringens expertorgan inom miljöanpassad offentlig upphandling, vars uppdrag är att bidra till att nå miljömålen och en hållbar framtid. Det kanske ska påpekas att stråförkortningsmedel inte nämns i förordningen 1107/2009. Till följd av begreppsförvirring har problem givetvis uppstått:

"Kemikalieinspektionen (KemI) har den 1 juli 2011 beslutat utvidga användningsområdet för stråförkortningsmedlet Moddus M till att, förutom råg och utsädesodlingar av timotej och rödsvingel, även omfatta stråförkortning i odlingar av vete, rågvete, korn och havre. Moddus M innehåller det tillväxtreglerande ämnet trinexapak som definieras som och ska prövas som ett växtskyddsmedel. Beslutet är ett avsteg från svensk förebyggande kemikaliepolitik och skulle kunna leda till väsentligt ökat totalt intag av bekämpningsmedelsrester för svenska konsumenter." Detta talar för sig själv. Forskning relaterar till dessa ämnen, eller produkter som politikerna föredrar att kalla dom, som växtregulatorer med mer än en effekt på de avsedda växterna, men också på omgivande växter. "... plant regulators whose action consists on modifications of plant morphology and physiology able to alter quantitatively and qualitatively plant production. These ripeners can reduce plant height, increase sucrose content, advance plant maturation, increase sugar yield, and they can also present effect on enzymes which catalyze sugar accumulation in the internodes ..." Alla kemiska medel som används har givetvis en fysiologisk inverkan på växternas utveckling som är onaturlig - annars hade man inte behövt använda dom. Avmognadsmedel, växtregulatorer eller växtskyddsmedel verkar likgiltigt även om det enligt EU:s växtskyddsförordningen inte är otillåtet att förtydliga benämningarna men inte heller tvingande.

på väg mot giftfri vardag
handlingsplan för hållbar användning av bekämpningsmedel
ny bekämpningsmedelsförordning
jordbruksverkets samordningsansvar
eu förordning om växtskyddsmedel
eu förordning om bekämpningsmedel
eu direktiv om bekämpningsmedel

remiss från livsmedelsverket
remiss från kemikalieinspektionen
remiss från naturvårdsverket