Till att börja med kan vi ju titta oss runt i världen och betrakta vilka som utnyttjar den mat som intensivjordbruket producerar och fråga oss - föder vi jordens befolkning? Svaret är utan tvekan: nej!
 
Och, medan jordens befolkning ökar så minskar intensivjordbruket den odlingsbara marken på jorden, genom att förstöra den och göra stora arealer till värdelös öken - i alltför hög takt. Om den odlingsbara arealen minskar, visar detta på intensivjordbruket som en möjlig lösning? Svaret är: nej, det är ingen hållbar lösning i längden - tvärtom!
 
GMO framställs som en framtidslösning, som tillsammans med pesticider ska skydda växterna mot sjukdomar och ogräs. Men, precis som med antibiotika resulterar detta i resistens som tvingar in jordbruket i ett allt svårare race mot resistenta patogener och resistent ogräs. Detta är redan ett faktum och inget påhitt.

GMO påstås kunna användas för att framställa grödor som är bättre på att ta upp näring, men vad händer? I realiteten utarmar sådana grödor marken på näringsämnen. Om jordens odlingskvalitet förstörs av näringsbrist, resistenta patogener och resistent ogräs är detta en långsiktig hållbar lösning? Svaret är: nej självklart inte!
 
Varför bedrivs då intensivjordbruket när det inte är bra? Det beror på vår, d.v.s. den rika världens jakt på billig mat till konsumenterna och goda vinster till investerare. Detta låter ju som en paradox eftersom det är de i den fattiga delen av världen som behöver billig mat medan det är vi i den rika världen som kräver billig mat. Felet är bara att den fattiga världens människor behöver alltför billig mat för att generera goda vinster till investerare och företag i vår rika del av världen.
 
Ett hållbart jordbruk är inte lika intressant för finansvärlden eftersom det har mindre förutsättningar att ge goda vinstmarginaler. Här finns dock i den rika delen av världen ytterligare en paradox. Så länge livsmedel nämligen odlas hållbart (det som kallas ekologiskt) och kan utgöra premiumvaror, är dessa riktiga vinstmaskiner i producentledet. Men, då måste tillgång och efterfrågan styras mot människors behov av skrytvaror dvs. det som kallas  premiumvaror. Alltså raka motsatsen till den ekonomiskt gällande åsikten att tillgång och efterfrågan styr priset. Vem tror på detta idag? Stora företags mer eller mindre monopolställningar, kartellbildningar och juridiska möjligheter mot varandra styr, och där är konsumentens bästa inte av intresse.
 
Måste vi i den rika världen verkligen äta för mycket mat och måste vi slänga alldeles för mycket? Måste vi odla fel sorts grödor för fel ändamål? Vi odlar stora arealer för bränsleproduktion och vi odlar även stora arealer för sockerproduktion, som är en fullkomligt onödig gröda utan näringsvärde. Måste vi odla så mycket foder, där varje kilo kött som produceras representerar åtskilliga fler kilo vegetabilier med goda proteinvärden?
 
Titta på alternativet: ett hållbart jordbruk ger tillräckligt med mat till hela jordens befolkning, även om på kort sikt varje hektar ger mindre skördar. Ett hållbart jordbruk ska inte använda syntetiska pesticider eller tillväxtmedel utan bygga på frisk jord och friska grödor. Inte heller ska handelsgödsel användas utan naturliga gödselmedel. Djurhållningen ska inte använda antibiotika utan bygga på friska djur. Antalet köttdjur måste ha en måttlig omfattning. GMO behövs inte eftersom lokalt väl anpassade grödor redan finns, som inte riskerar att skapa resistenta patogener eller riskerar att skapa grödor som förstör jorden varken på lång eller kort sikt. Givetvis är inte heller detta alternativ helt problemfritt men det är hållbart och utvecklingsbart.
 
I den rika delen av världen blir resultatet av hållbart jordbruk dyrare mat medan det i den fattiga delen av världen ger billigare mat. Men det bygger givetvis på de förutsättningar som måste gälla för ett hållbart jordbruk. Dessa förutsättningar inkluderar bl.a. fler lokalt anpassade grödor, bättre upprätthållande av jordens näringsstatus, varsam vattenanvändning, lång växtföljd, mindre arealer, mekaniserad ogräsbekämpning, ett fungerande leveranssystem och lättåtkomliga marknader.
 
Intensivjordbruket är upplagt efter ett fåtal grödor och ett fåtal sorter som tillhandahålls av ett fåtal multinationella företag typ Monsanto, DuPont och Syngenta. Deras grödor är patentskyddade och endast framtagna för intensivodling, dvs. mycket handelsgödsel, mycket vatten och mycket pesticider som ska ge höga skördar. Men, den bittra sanningen är att tusentals grödor som framtagits för att passa lokala förhållanden försvinner. Utan det arbete som ligger bakom detta urvalsarbete hade inte de intensivodlade grödorna kunnat tas fram. Men, det tragiska är att detta arbete utnyttjas för att producera få vinstmaskingrödor, samtidigt som det slår ut hela det tidigare arbetet som pågått under tusentals år. Så skapar finansmarknaden en synnerligen osäker framtida matförsörjning för alla.

Det finns många faktorer som ger odlingsjorden god näringsstatus. Det går inte i längden att slänga på några kilo handelsgödsel och tro att allt är väl. Jorden har bäst kvalitet när den är en levande och frisk jord. Inte bara mikroorganismer utan även maskar och andra djur hjälper till att befrämja jorden som en hållbar resurs att odla i. Ett gott och friskt tillstånd bidrar med att marginalisera patogener och ge en mineralisering av jordens mikronäringsstatus. Vattenhållande förmåga är en annan parameter som måste vidmakthållas för att inte göra jorden till öken och därmed värdelös för odling. Att få öknen att grönska igen är en dyrbar affär, som sker på bekostnad av dyrbara vattenresurser.

Vatten är den mest avgörande faktorn för odling. Finns inget vatten blir det ingen tillväxt. Ibland hör man löften om att man med hjälp av GMO skulle kunna framställa grödor med minimalt behov av vatten. För det första finns dessa grödor redan. Att tro att man skulle kunna framställa grödor som endast kräver ytterst lite vatten men ändå skulle kunna producera nödvändiga skördar på rimlig tid är en vacker dröm. Ökenväxter finns redan och har funnits längre än människan. Extrema ökenväxter växer olidligt långsamt eftersom flödeshastigheten av vatten till växten också bestämmer tillväxt- och utvecklingshastigheten. Det är en helt orealistisk tanke att skapa liv med extremt lite vatten. Ännu mer orealistiskt är att ett extremt långsamt vattenflöde skulle ge en hög tillväxt- och utvecklingshastighet. Dessutom skulle man tömma de begränsade vattenresurser som redan är på väg att tömmas genom intensivjordbruket.
 
Lång växtföljd och mindre arealer tillsammans med frisk jord är det sätt på vilket angrepp av sjukdomar och skadedjur kan minimeras utan framtida risker för resistens.
 
Optimala leveranssystem och samhällsanpassade marknader för livsmedel är förmodligen det minsta bekymret när väl odling av grödor anpassats efter människors behov - över hela världen. Det vore ytterligt märkvärdigt om inte de som idag lyckas optimera den rika världen behov av billiga varor också kan anpassa ett system för optimering av livsmedel till jordens ökande befolkning - när maten väl produceras hållbart.

Slutord
Advances in Agronomy
Daniel Hillel, Cynthia Rosenzweig, in Advances in Agronomy, 2002
II. Concepts and Definitions
"In the initial stages of degradation, the deteriorating productivity of an agroecosystem can be masked by increasing the inputs of fertilizers, pesticides, water, and tillage. Sooner or later, however, if such destructive effects as organic matter loss, erosion, leaching of nutrients and salination continue, the degradation is likely to reach a point at which its effects are difficult to overcome either ecologically or economically."

information:
- Consolidation always opens up the market
- FAO: Action Against Desertification
- FAO: Action Against Desertification pdf
- Desertification