Pesticider i vattendrag

Resultaten från miljöövervakningen av pesticider i vattendrag i jordbruksområden visar att inga förbättringar har skett de senaste 10 åren.

Miljö och hälsoriskerna baseras på hur mycket pesticider som sålts, de olika ämnenas giftighet och troliga exponeringsvägar.En annan indikator för miljömål baseras på faktiska mätningar av pesticider i vattendrag. Genom att beräkna PTI( Pesticide Toxicity Index) ett index som tar hänsyn till substansernas olika giftighet kan man få en bild av den samlade möjliga effekten av bekämpningsmedel på livet i ett vattendrag.Ingen av indikatorerna visar någon minskande trend de senaste 10-15 åren.

Miljöövervakningssystemet omfattar analyser av pesticider i ytvatten, grundvatten, sediment, regnvatten och luft i jordbruksområden i södra Sverige. De kemiska analyserna inkluderar drygt 120 olika ämnen och representerar 90 % av den mängd växtskyddsmedel som säljs i Sverige.

Gränsvärdet för dricksvatten är är 0,1 mikrogram /l och det får inte överskridas. Kemikalieinspektionens riktvärden för ekologiska effekter i ytvatten varierar däremot stort mellan olika medel eftersom giftigheten varierar så pass mycket.

I syfte att bedöma olika grödors relativa bidrag till växtskyddsmedelsförekomst i ytvatten , analyserades miljöövervakningsdata från fyra jordbruksbäckar, samt odlingsdata för bäckarnas avrinningsområden. De grödor som upptar störst areal bidrar också mest till gräns och riktvärdes överskridande halter, men val av substans, dos och antalet behandlingar per säsong påverkar också grödans andel, speciellt för fynd över riktvärdetför påverkan på vattenlevande organismer och bidrag till total toxicitet (PTI). Det framgår tydligt att ett fåtal substanser dominerar fynd över gränsvärdet för dricksvatten eller riktvärdet samt till PTI, vilketåterspeglas i ett oproportionerligt stort bidrag från de grödor därsubstanserna används. Minskad användning av bentazon i ärtodling, diflufenikan och pikoxystrobin i stråsäd, metribuzin i potatis, deltametrin i köksväxter samt glyfosat som avdödning skulle minska förekomst av pesticider i ytvatten och dricksvatten.

Pesticider finns i urinen

Såväl allmänbefolkning som vissa yrkesarbetande grupper exponeras för kemiska bekämpningsmedel (BM), allmänbefolkningen främst genom födan. Analys av exponeringsbiomarkörer för BM i t ex urin ger ett tillförlitligt mått på den aktuella kroppsbelastningen och utgör ett gott komplement till andra sätt att uppskatta befolkningens exponering. Arbets- och miljömedicin och Avd för Arbets- och miljömedicin i Lund har med Naturvårdsverkets stöd tidigare undersökt halter av BM i dygns-alternativt morgonurin hos olika befolkningsgrupper i Skåne. Nu har rester av BM undersökts i morgonurinprov från 128 kvinnor (43-60 år) i Skåne. Medelålders kvinnor är en grupp som konsumerar förhållandevis mycket frukt och grönt, den livsmedelsgrupp som bidrar mest till exponeringen för BM. Deltagarna besvarade också enkäter med frågor om livsstil och fyllde i en matdagbok. Man undersökte rester i urinen av fungiciderna mankozeb, prokloraz och tiabendazol, herbiciderna 2,4-diklorfenoxiättiksyra och 4-klor-2-metylfenoxiättiksyra, insekticiderna klorpyrifos och flera pyretroider samt retarderingsmedlenklormekvat och mepikvat. Analysmetodernas detektionsgränser var mellan 0,1 och 1,0 ng/mL.  Samtliga biomarkörer kunde påvisas. Särskilt anmärkningsvärt var den utbredda exponeringen för retarderingsmedel, för mankozeb och klorpyrifos. Metaboliten TCP från klorpyrifos låg också förhållandevis högt i jämförelse med vuxna och barn i andra länder (USA, Costa Rica, Nicaragua). Man fann högre halt av TCP hosvegetarianer. Olika biomarkörer för BM förekom i litet högre halter när kvinnorna konsumerat relativt mycket grönsaker, frukt/bär, spannmålsprodukter, salladsblad eller kaffe dagen innan urinprovet. Till exempel var resterna av tiabendazol högre hos de kvinnor somintagit citrusfrukter eller bananer dagen innan. Frukten behandlas iproducentlandet med tiabendazol inför lagring och transport. Som man sett i tidigare undersökta grupper var ETU-halterna i urinproven högre hos de som konsumerat vin före provet. Modersubstansen mankozeb används frekvent vid vinodling.

Vissa medel som stråförkortningsmedlet Cycocel  som används i spannmål fanns hos alla försökspersonerna. De skånska kvinnor som varstorkonsumenter av bröd ,gröt eller müsli hade högre halt av Cycocel i urinen än övriga. Amerikanska studier har visat att ekologisk diet gav lägre halt av insekticider hos barn när de åt ekologisk mat än när de åt konventionella produkter. De var alltför få bland de undersökta som konsumerade övervägande ekologiska livsmedel för att man skulle kunna verifiera detta.

En farhåga för framtiden är att användningen av pesticider växer. Detta leder till en ökad exponering för befolkningen. Och det borde vara de som producerar bekämpningsmedel som tar ansvar för att utveckla metoder för övervakning av exponeringen.

information:
- Naturvårdverket
- Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel
- Arbets och miljömedicin Lund