ARTIKEL - läs fler artiklar
Kommer elen att bli billig eller dyr?

För inte så många år sedan betalade vi ca 10 öre per kWh (kilowattimma). Nu är detta ett minne blott. Nu, fasar många för elräkningarna. Elen är ju alldeles för dyr tycker de flesta. Men frågan är om du vill betala 65 öre per kWh (innan skatt och moms) eller över 1 krona och 70 öre? Går det att veta vad ny vindkraft, ny solkraft, ny vattenkraft eller ny kärnkraft kommer att kosta? Ja, det går.

Det finns ett sätt att få reda på vad olika produktionsformer, som ex. vindkraft och kärnkraft, vill ha för elpris för att gå runt. Det kallas lösenpris (på engelska ”strike price”). Men, undrar du, hur kan man veta detta? Det finns olika sätt.

Det första som beställaren av ett nytt kärnkraftverk vill veta av potentiella leverantörer, är det s.k. lösenpriset. Lösenpriset är det pris per MWh (eller kWh) som en leverantör av nytt kärnkraftverk kan erbjuda för att gå runt. Den som ger det lägsta lösenpriset får beställningen. Vid beställningen garanterar beställaren detta pris i exempelvis 35 år (justerat för inflationen).

För ett nytt kärnkraftverk i Storbritannien, Hinkley Point C, har avtalats ett lösenpris mellan leverantören EDF (Electricité de France, som efter risk för att gå i konkurs nu är ett helstatligt bolag) och brittiska parlamentet. Lösenpriset, som utlovades från början var ca 30 öre/kWh (innan skatt och moms). Detta var 2008. Men när avtalet skrevs, 2013, var lösenpriset över 1 krona/kWh (uppräknat 2022 till ca 1,70 kronor/kWh). Verket skulle vara färdigställt 2023 och vara i drift under 60 år. Lösenpriset 1,70 kronor/kWh ska jämföras med vad havsbaserad vindkraft begär d.v.s. 65 öre/kWh, alltså nästan tre gånger lägre pris.

Ett garanterat och avtalat lösenpris betyder att allt under detta pris kommer att betalas av de brittiska skattebetalarna, d.v.s. hur man än vänder på det, kommer brittiska skattebetalare att betala kärnkraftverket för produktion av dyr el om billigare kan erbjudas.

I Frankrike, med många kärnkraftverk, har franska staten kommit överrens med sitt eget bolag EDF om ett lösenpris på 70 öre/kWh. Detta kan inte finansieras utan bidrag från de franska skattebetalarna. Franska staten har ansökt i EU om denna modell och vi får förhoppningsvis höra mer om denna modell, som innebär att det blir skattebetalarna som får betala vilken modell det än blir.

EU tycker inte att nuvarande modell för prissättning av el är särskilt bra, vilket vi konsumenter säkert håller med om. Därför vill EU ha en ny modell för prissättning av el som går ut på att sätta ett högstapris för oss konsumenter (Reformen av elmarknaden). I Sverige har regeringen gett Svenska Kraftnät i uppdrag att förslå en svensk modell för prissättning av el (Svk 2022/3774, 2023-03-31, Framtidens kapacitetsmekanism för att säkerställa resurstillräcklighet på elmarknaden. Regeringsuppdrag om förslag på utformning efter 16 mars 2025). Svenska Kraftnät har inget egentligt konkret förslag, men föreslår ett lägsta- och ett högstapris, som innebär att kostar elen mer än högstapriset ska producenten betala tillbaka överskjutande belopp till konsumenten. Blir det elpriset under lägstapriset ska konsumenten betala lägstapriset. Alla remissinstanser undrar hur ett lägsta- och ett högstapriset ska fastställas.

Svenska Kraftnät konstaterar att: Vid ett lågt lösenpris kan vissa teknologier ha rörliga kostnader som överstiger det fastställda lösenpriset. Kanske inte så bra för de dyra produktionsteknologierna, som dessutom har stora kostnader för att reglera produktionen särskilt för omstart vid avbrott. Du kan säkert gissa vilka dessa dyra teknologier är. Det påstås av politikerna vara planerbara och pålitliga kraftkällor. Vad politikerna inte talar om är vad elen från dyra kärnkraftverk kommer att kosta och hur pålitliga de egentligen är. Eftersom kärnkraftverk inte är så pålitliga måste flera verk byggas. Ju fler som byggs ju dyrare blir elen. Om solceller och vindkraft i en nära framtid räcker för vår elförsörjning, vilket exempelvis Tyskland planerar för och i snabb takt bygger för, kommer vi förmodligen att ha den dyraste elen i världen.

Historiska timpriser i SE4 2012–2022 i förhållande till hypotetiska lösenpris (strike price). Källa: Elpriser från NordPool.

I figuren är det lägsta lösenpriset satt till 1 krona/kWh, därefter 1,80 per kWh sedan 3 kronor/kWh medan det högsta är satt till 5 kronor per kWh. Förutom ett garanterat lösenpris, som skattebetalarna (läs staten) ansvarar för, kommer ett antal subventioner, d.v.s. kostnader som skattebetalarna måste stå, att tillkomma för exempelvis kärnkraftverk.

Det brittiska exemplet kärnkraftverket Hinkley Point C
Eftersom de brittiska skattebetalarna ska betala mellanskillnaden mellan lösenpriset och ett referenspris (spotpriset) där lösenpriset ligger på ca 1,70 (i svenska kronor) och referenspriset kan tänkas ligga på ca 80 öre blir skattebetalarnas nota till produktionsbolaget på 35 år 520 miljarder kronor.

Frågor om framtiden för svenska kärnkraftverk
Hur kommer ett avtal mellan en kärnkraftleverantör och svenska staten se ut? Först ska ett lösenpris anges. Kommer lånegarantier att ges? Hur ser avsättningen ut till att ersätta för en kärnkraftsolycka? Hur ser avsättningen för mellan- och långtidslagringen ut? Hur ser avsättningen för avvecklingen ut? Om ett kärnkraftverk skulle drivas med förlust - hur blir statens åtagande? Det finns många ekonomiska risker som staten måste ta för att locka ”någon” av de få leverantörerna av kärnkraftverk att satsa? Det finns inget kärnkraftverk byggt i närtid som varken hållit budget eller tidsplan. Tvärtom har stora kostnader tillkommit samtidigt som tidsplanerna förlängts med tiotals år. Exempelvis Hinkley Point C som enligt senaste besked beräknas kunna komma igång 2028 - tidigast, d.v.s. 20 år från beslut till färdigställande.

Alternativen till kärnkraftverk innebär lägre ekonomiska risker samtidigt som lösenpriserna är en till 3 gånger lägre. Och, det kommer att finnas mycket mer pengar att avsätta till att bygga ut kraftnätet, som idag är flaskhalsen för att inte säja flaskhalsarna i elförsörjningen. De satsningar som utlovats har inte infriats. Att då satsa på utbyggnad av kärnkraft är ett enormt stort risktagande med skattebetalarnas pengar, som samtidigt ”garanteras” höga elpriser.

Olof Hellgren och Hans Larsson



(inlagt 2024-01-16)
läs fler artiklar

Radioaktivt och giftigt avfall från uranbrytningen

(inlagt: 2024-01-24)

Lögn och Kärnkraft

(inlagt: 2023-05-22)

Vad kostar el från nybyggda kraftverk?

(inlagt: 2023-03-28)
Media ljuger om kärnkraft

(inlagt: 2023-03-09)
Valfläsk - det här lovade de fyra regeringspartierna före valet om elkrisen

(inlagt: 2023-03-03)
Elen - hur mycket betalar vi tillsammans och till vem?

(inlagt: 2023-02-22)
Elpriset bestäms av olje- och gasbolagen, BP och Shell, som gör enorma vinster

(inlagt: 2023-02-08)
Utvecklingen av vindkraft i Sverige

(inlagt: 2023-02-02)
Uniper som tysk statlig ägare av svenska kärnkraftverk

(inlagt: 2023-01-31)