I Honduras, och andra bananproducerande länder, kan man se bananstockarna inneslutna i stora blåa plastpåsar medan de utvecklas på plantan. Plastpåsen är impregnerad med insektsbekämpningsmedel (insekticider). Att handkas med påsarna kräver särskilda försiktighetsåtgärder eftersom de är mycket giftiga. På de flesta bilder kan man se att dessa försiktighetsåtgärder inte följs eftersom lantarbetare och odlare saknar instruktioner och utrustning.

Men innan plastpåsarna kommer på de små bananklasarna, besprutas bananplantorna med svampbekämpningsmedel (fungicider). På dom stora bananplantagerna besprutas bananerna ofta med hjälp av flygplan eller helikopter. På små bananplantager dimbesprutar man med hjälp av traktorburet aggregat eller ryggspruta. Bananerna sprutas 15 till 35 gånger per år. Det är ingen hälsosam verksamhet. Besprutning från luften träffar inte alltid bara bananplantorna.

När bananerna är tillräckligt mogna för att skördas transporteras de på "räls" till "tvättinrättning". Bananerna läggs i stora kar där de tvättas. I första karet finns unga män och kvinnor. Nästföljande kar sköts av unga kvinnor. Man reflekterar över fyra saker. Unga män ska blir fäder. Unga kvinnor ska bli mödrar. Vattnet ska tömmas ut och ta vägen någonstans. Bekämpningsmedlen är inte lätta att tvätta bort och de tränger inte bara in i skalet.

Efter att bananerna har tvättats, storteras de och paketeras i lådor. Därefter transporteras lådorna med fartyg till mottagarländerna - exempelvis Sverige.

Program för bekämpningsmedel
För att fungiciderna ska uppnå bästa effekt används ofta en kombination s.k. "cocktail" av fungicider. På grund av ökad tolerans hos de sjukdomsalstrande svamparna mot fungicider har besprutningarna ökat med 25-40% per år och fortsätter att öka.

En av de vanligaste insekticiderna i plastpåsarna heter klorpyrifos (CPF = chlorpyrifos), som är förbjudet i Sverige sedan 2008, men tillåtet i andra länder inom och utanför EU. Klorpyifos är ett starkt nervgift. Det oroväckande med klorpyrifos är att nedbrytningsprodukterna är giftigare än moderprodukten. Barn, som ju är speciellt känsliga, är också mycket känsliga för klorpyrifos. Bekämpningsmedlet kan störa hjärnans utveckling och försämra förmågan att tänka och tolka synintryck. Faran är störst under havandeskap och tidig barndom. (Virginia Rauh m.fl., 2011 ).

Även herbicider (ogräsmedel) används i bananodlingarna. Ett av dessa är parakvat, som säljs av det multinationella företaget Syngenta. Parakvat är synnerligen giftigt för ogräs. Men är också synnerligen farligt för människor. Att få i sig parakvatlösning betyder snabb död. Symptom på förgiftning är halsbränna, koma, svårighet att andas, näsblod, chocktillstånd, magsmärtor, kräkning av blod etc. Förgiftning kräver omedelbar läkarvård, men tyvärr finns det inget botemedel mot förgiftningen. Parakvat förbjöds i Sverige redan 1982, men efter ett EU-direktiv 2005 gjordes ämnet lagligt igen. 2007 förbjöds dock parakvat igen efter att en stämning av EU-kommissionen gick igenom. Fler och fler länder och företag förbjuder användning av parakvat. Syngenta kämpar dock för att kunna fortsätta sin lönsamma försäljning.(Paraquat for bananas )

Användningen av bekämpningsmedel i fattiga länder har åtföljts av åtskilliga rapporter om skador och tillbud på odlare, lantarbetare och barn som bor och vistas i närheten av odlingar. Det är inte ovanligt, att i Sverige förbjudna bekämpningsmedel, hittas i icke-ekologiska bananer.

Ekologiska bananer innehåller dock inga kemiska bekämpningsmedel. Detta vore kanske inte så dumt eller skruvat att påpeka herr generaldirektör.

information:
- mersmak - generaldirektören på sidan 23
- desease control of bananas 1
- desease control of bananas 2
- truth about pineapple (and banana) prodction
- environmental hazards associated with pesticides
- bananas in your lunchbox