Rotterdamkonventionen
PIC:s-föreningar är särskilt miljöfarliga kemiska föreningar (kemiska föreningar = kemikalier), som genom den s.k. Rotterdamkonventionen, inte får importeras eller exporteras hur som helst, eftersom de hotar människors hälsa och är en fara för miljön under väldigt lång tid. Konventionen ska reglera den internationella handeln av dessa kemikalier. Detta innebär att en kemikalie som omfattas av konventionen endast får exporteras om importlandet gett ett förhandsgodkännande. Kemikalierna ska vid transport vara tydligt och utförligt märkta. Idag omfattas mer än 30 kemikalier eller grupper av kemikalier av konventionen.

Rotterdamkonventionen undertecknades 1998 och trädde i kraft 2004.

Stockholmskonventionen
POP:s-föreningar är särskilt miljöfarliga kemiska föreningar (kemiska föreningar = kemikalier), som är icke nedbrytbara. Bland dessa kemikalier ingår bekämpningsmedel samt andra mycket hälso- och miljöfarliga kemikalier. De utgör under mycket lång tid stor fara för människors och miljöns hälsa. Genom den s.k. Stockholmskonventionen ska sådana ämnen vara förbjudna. Dock finns det tyvärr undantag och dispenser som gör att de fortfarande produceras och används. Undantagen ska finnas tillgängliga för allmänheten i register. Undantagen gäller under en femårsperiod sedan ska de omprövas.

Stockholmskonventionens förhandlingar avslutades 2001. Konventionen trädde i kraft 2004.

Både listan med PIC:s- och POP:s-ämnen utökas ständigt med nya ämnen.

POP är alltså endast de särskilt farliga miljögifter som bedöms som extra långlivade. POP utgör därmed bara en liten del av alla miljögifter som har konstaterats eller misstänks vara farliga. Exempelvis är alla kemiska bekämpningsmedel gifta, annars skulle de inte fungera för de ändamål de är avsedda. Hur akut farliga de är för människor och miljö testas och klassificeras, även om dessa tester och klassificeringar ständigt är ifrågasatta och ofta måste revideras. Hur de verkar långsiktigt på människors och miljöns hälsa är i stort sätt okänt för majoriteten av alla kemiska bekämpningsmedel. Det går helt enkel inte att testa, och det görs därför inte heller. Det mest långsikta testerna görs kanske inom 14 dagar till någon månad.

Ännu mindre vet vi givetvis därför om effekterna av de kombinationer av olika bekämpningsmedel som vi får i oss från konventionellt producerade livsmedel.

Kemikalieinspektionen
I Sverige är det kemikalieinspektionen som är tillsynsmyndighet för POP och PIC .

"POP:s-ämnen (Persistent Organic Pollutants) är långlivade organiska föroreningar som kan ge upphov till effekter som cancer, reproduktions- och utvecklingsstör¬ningar. Eftersom det är fråga om så farliga ämnen, som sprids över hela världen räcker det inte med regler i Sverige eller inom EU för att skydda vår hälsa och miljö. Stockholmskonventionen omfattar idag 23 ämnen och har 179 länder som parter" (hämtat från Kemikalieinspektionen).

Från början bestod listan av 12 kemikalier, som ansågs som de farligaste, däribland välkända kemikalier som DDT, PCB och dioxiner. Flera andra insekticider än DDT finns med på den ursprungliga listan tillsammans med PCB (samlingsnamn för flera hundra kemiskt lika kemikalier) och dioxiner (också flera hundra kemiskt lika kemikalier). Listan utökas efterhand och då främst med olika typer av bekämpningsmedel som används vid odling av olika lantbruksgrödor. Ett exempel är endosulfan. Detta är ett insektsmedel, och som alla insektsmedel ett nervgift, klassat att vara synnerligen akut giftigt men inte bara detta utan även hormonstörande vilket inte är konstigt när det handlar om nervgifter. Det används främst i bomullsodlingar och har dödat 1000-tals bönder bara i Indien - varje år. Det används också, eller har används, på kaffe- och teodlingar men även i odlingar av frukt och grönsaker. Enligt Stockholmskonventionens tillägg, 2011, ska endosulfan vara utfasat 2012, men flera länder har dispens i upp till 11 år däribland Kina och Indien.

De ursprungliga 12 miljöfarliga kemikalierna kallas, främst i USA, för The Dirty Dozen. Detta får dock ses som en föga seriös inställning till de nu 23 ämnen (i vissa fall kategorier av kemikalier ex. PCB och dioxiner) som ska elimineras. Tyvärr har stora länder som Kina och Indien fått dispenser. Det förkommer dessutom att flera förbjudna ämnen dyker upp som nytillverkade. Varifrån de kommer och var de ska användas är frågan?

Det finns även stora lager av förbjudna bekämpningsmedel i ex. Indien.

(The Dirty Dozen är ett registrerat varumärke för de tolv frukt och grönsaker som testats för flest bekämpningsmedelsrester - en ny lista varje år, plubicerad av Environemtal Working Group, EWG)

information:
- The European Union and the Stockholm Convention
- Rotterdamkonventionen i EU
- Stockholmskonventionen i EU
- Rotterdam-, Stockholm- och Baselkonventionerna