Rapportens förord
"Vi på Naturvårdsverket driver och samordnar det nationella miljöövervakningsprogrammet av miljöfarliga ämnen, även i vatten" står det i förordet. "Antalet kemiska ämnen i samhället är oerhört stort." "Vissa kemiska ämnen har välkända negativa effekter på både hälsa och miljö och har studerats under en längre tid. I många andra fall vet vi mycket lite om vilka effekter ämnen har. Då är också riskerna ofta svårare att begränsa."

En mycket egendomlig formulering i förordet är - "Gemensamt för alla övervakade ämnen är
att de misstänks påverka miljö och människa negativt." Menar man alltså, att man inte övervakar de ämnen med kända negativa påverkningar på människa och miljö eller anser man inte det finns belägg nog för att många kända ämnen är negativa för miljö och människors hälsa?

Rapporten omfattar 11 kapitel:

- Rester av bekämpningsmedel i vatten trots lagar och miljömal 4
- Bekämpningsmedel finns i var urin 8
- Dioxinlika ämnen i bröstmjölk 12
- Miljögifter i unga svenska män minskar 16
- Så mycket miljögifter får vi i oss via maten 19
- Kartläggning av perfluorerade alkylsyror ger viktig kunskap 24
- Kadmium reser med lufttransport 28
- PCB och bromerade flamskyddsmedel sprids i luften 32
- Så påverkas livet i havet av organiska tennföreningar 35
- Mätningar inom de olika programområdena 40
- Miljökvalitetsmålen nås inte men det finns ljuspunkter 42

Kapitel 1: Rester av bekämpningsmedel i vatten trots lagar och miljömål

Först en varning! Se upp - man blandar tyvärr friskt termerna växtskydds- och bekämpningsmedel fast det är samma sak och samma ämnen man menar!

... "resultaten från miljöövervakningen av växtskyddsmedel i vattendrag i jordbruksområden visar att inga tydliga förbättringar har skett de senaste tio åren."

Målet med Giftfri Miljö är att bekämpningsmedel inte ska påträffas alls i naturen. Detta är det beskrivna målet, men tyvärr visar provtagningar att vattendrag och grundvatten innehåller en rad olika bekämpningsmedel. Målet Giftfri Miljö finns inte i sikte, fast det är satt till år 2020. Dit är det 6 år och inga förbättringar har skett de senaste 10-15 åren.

Man använder indikatorer, vilket betyder, att ett eller fåtal ämnen får representera alla andra inom området bekämpningsmedel. Vad som tyvärr framkommer är att - "Ingen av indikatorerna visar någon minskande trend de senaste 10-15 åren."

Ett EU-direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG innehåller krav på s.k. integrerat växtskydd för att minska användningen av bekämpningsmedel. Direktivets krav håller nu på att genomföras i Sverige, bland annat genom en nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel. Integrerat växtskydd betyder användning av bekämpningsmedel. Det finns inte och kommer inte att finnas någon egentlig reglering av vad integrerat växtskydd ska betyda - annat än (1) ha koll på vilka skadegörare som dyker upp - bevaka (har man inte redan koll?), (2) tänka efter innan man bekämpar - behovsanpassa (gör man inte redan det?), (3) följ upp resultaten - följ upp och (4) förebygg - som egentligen är det första man ska göra, och som är en självklar del i ekologisk odling (jordbruksverket: integrerat växtskydd )

Det tål att upprepas: Ekologisk odling bygger på förebyggande arbete. Det bedrivs utan användning av kemiska bekämpningsmedel.

Det förebyggande arbetet, som föreslås för integrerat växtskydd, inbegriper såväl ogräs som skadegörare. Det finns ett utomordentligt sätt att genomföra hållbar minskning av kemiska bekämpningsmedel och det är att förbjuda användning av dessa. Integrerat växtskydd är inte en väg ur användandet och spridningen av bekämpningsmedel i miljön och maten.

"Mängden växtskyddsmedel som säljs och används i Sverige minskade kraftigt under 1980-talet. Det berodde delvis på att flera lågdosmedel, som krävde mycket mindre mängder för att ge effekt, blev tillgängliga." En intressant kommentar är, att lågdosmedel betyder att en mindre mängd av starkare eller mer koncentrerad aktiv substans kan användas. Det är ju trots allt inte mängden som avgör utan det är giftigheten.

Man bör också påpeka att bara en ytterst liten bråkdel av använda bekämpningsmedel når avsedd målorganism. Man kan undra var resten tar vägen?

... "sedan miljökvalitetsmålen beslutades 1999 har både de totala halterna av växtskyddsmedel i miljön samt beräkningar av den samlade effekten av bekämpningsmedel på vattenlevande organismer (PTI, Pesticide Toxicity Index) varit oförändrad." Man kan läsa detta som att inget har hänt på 15 år.

PTI bygger på tester och beräkningsmodeller som kritiseras för diverse brister. PTI kritiseras för att bygga på statistiskt trubbiga beräkningar, som anger tvetydiga resultat. Kritiker anser att PTI måste förnyas.

Vid beräkning av ett toxicitetsindex PTI (Pesticide Toxicity Index) används huvudsakligen riktvärden som referensvärde (Kemikalieinspektionen: riktvärden för ytvatten ). Läs gärna om hur riktvärden tas fram och används för beräkning av PTI (Preliminära riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten ).

Kapitlet avslutas med följande kommentar till EU-direktivet Integrerat Växtskydd: "Om det kommer ge några mätbara effekter i miljön får framtida miljöövervakningsresultat utvisa."

Våra kommentarer och uppgifter, som kan vara av intresse
Alla bekämpningsmedel (pesticider) som säljs eller distribueras i USA måste registreras hos EPA (enviromental protection agency - naturvårdsverket i USA). Listan, pesticide data submitters, list 2014-09-29 , över aktiva substanser omfattar 2334 sidor med ca. 1000 aktiva substanser. Intressant läsning, som innehåller vilka data olika företag lämnat in om aktiva substanser. Data i sig får man sedan söka sig fram till i EPA: Pesticides . Man kan söka ämne för ämne med mycket intressant läsning. Man kan ju undra hur många och hur mycket bekämpningsmedelsrester det finns i importerade livsmedel?

Andra intressanta uppgifter är exempelvis - att det finns idag över 400 arter av ogräs som är herbicidresistenta (herbicid = ogräsmedel) varav 13 i Sverige. Detta är en följd av användningen av herbicider som ex. Roundup (aktiv substans: glyfosat - engelska glyphosate). Som alternativ till herbicider utvecklas det maskiner för mekanisk ogräsbekämpning (läs exempelvis: exempel på maskiner för mekanisk ogräsbekämpning ).

För den som undrar varför man ibland stöter på termen växtskyddsmedel, så är detta liktydigt med bekämpningsmedel. bekämpningsmedel är ett överordnat begrepp som inbegriper bl.a. s.k. växtskyddsmedel. Pesticider är ett annat ord för bekämpningsmedel.

Miljögifter är benämningen på alla av människan tillverkade kemiska ämnen med giftig eller misstänkt giftig inverkan på människa och miljö. Alltså ett synnerligen brett begrepp.

Begreppen borde verkligen vara entydiga, logiska och användas konsekvent istället för att förvirra eller lägga ut dimridåer för att dölja de egentliga problemen.