-Beslutet står i strid med målsättningarna i det svenska handlingsprogrammetBegränsningen för stråförkortningsmedlen utgör ett viktigt inslag i det svenska handlingsprogrammet Hållbar användning av växtskyddsmedel (Jordbruksverkets rapport 2008:14) som syftar till att genom olika åtgärder och målsättningar begränsa användningen och riskerna med växtskyddsmedel. I nuvarande program lyfter Jordbruksverket, KemI och Naturvårdsverket fram betydelsen av att kunna behålla tidigare viktiga nationella begränsningar och förbud i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Det aktuella beslutet för Moddus M försvårar detta arbete och går därmed emot det svenska handlings¬programmet. Beslutet kan beskrivas som en historisk trendförändring bort från en svensk förebyggande kemikaliepolitik.Granskning av regeringsrättens domRegeringsrätten inleder med en arrogant inledning om KEMIs och regeringens resonemang att det inte grundas på vetenskap utan är spekulationer."Vad gäller miljöeffekterna går Kemikalieinspektionens och regeringens resonemangom indirekta risker ut på att det är bra att svenska lantbrukares säd förstörs,för då behöver de inte använda gödnings- och bekämpningsmedel. Besluten harinte fattats på grundval av tillgänglig vetenskaplig och teknisk kunskap utanbygger på spekulationer beträffande indirekta effekter. Avgörande betydelse harfästs vid resonemang som förekommer i en rapport upprättad av StatensJordbruksverk år 1998. Rapporten innehåller inte något som helst vetenskapligtunderlag utan är i huvudsak ett miljöpolitiskt ställningstagande.Det finns inget som talar för att användningen av stråförkortningsmedel i samtliga stråsädesslag skulle förändra användningen av andra bekämpningsmedel."I nästa stycke erkänner man samtliga argument för regeringens ställningstagande dvs ökade utsläpp av kväve och bekämpningsmedel som nationella omständigheter."Användningen av stråskyddsmedel bör begränsas till de användningsområden därprodukterna, med hänsyn till de risker de medför för hälsa och miljö eller tillavsaknaden av alternativ, verkligen är motiverade. En ökad användning avstråförkortningsmedel riskerar att medföra en ökad belastning på miljön genomökade utsläpp av kväve och ökad användning av konventionella bekämpningsmedel.Det saknas anledning att ifrågasätta Jordbruksverkets slutsatser att detråder ett vetenskapligt orsakssamband mellan en ökad användning av stråförkortningsmedeloch risker för den yttre miljön.Såväl den svenska som den unionsrättsliga regleringen innebär att även den formav miljöpåverkan som angetts i Jordbruksverkets rapport måste beaktas. Av förarbetenatill 14 kap. 10 § miljöbalken framgår att avsikten måste ha varit att dennationella prövningsmyndigheten ska beakta effekterna av ett godkännande ur ettbrett perspektiv (prop. 1997/98:145). I artikel 4.1 b växtskyddsmedelsdirektivetanges att medlemsstaterna vid tillämpningen av principerna i bilaga 6 ska beaktasåväl de normala förhållandena vid användningen som användningens följder.Vidare anges att produkten i detta sammanhang inte får konstateras ha någradirekt eller indirekt skadliga effekter på bl.a. hälsa och miljö eller grundvatteneller annars påverka miljön på ett oacceptabelt sätt (artikel 4.1 b iv och v). Ävendessa bestämmelser talar för att de nationella prövningsmyndigheterna har gettsett omfattande utrymme för sin prövning.Syftet med bilaga 6 till växtskyddsmedelsdirektivet är att säkerställa att medlemsstaternavid beslut om godkännande tillämpar kraven i artikel 4.1 på ett likartatsätt och med den höga nivå för skyddet av bl.a. hälsa och miljö som eftersträvas idirektivet. Det är fråga om en likartad tillämpning och inte samma tillämpning ivarje medlemsstat. I B 1.3 i bilaga 6 anges att medlemsstaterna vid utvärderingenav ansökningar ska beakta de jordbruksmässiga, växtskyddsmässiga eller miljömässigaförhållandena på de platser där medlet avses att användas. Unionsrättenger således medlemsstaterna ett utrymme att vid den nationella prövningen tahänsyn till sådana förhållanden som är specifika i varje medlemsstat (jfr ävenprop. 1997/98:145 s. 273). I Sveriges fall utgör just den ovan beskrivnaövergödningsproblematiken liksom tillgången till alternativa sorter exempel påsådana nationella omständigheter."Slutklämmen blir sedan trots vad som skrivits i föregående stycke att det inte finns stöd för att beakta hypotetiska (i föregående stycke saknades det anledning att ifrågasätta det vetenskapliga sambandet) eller indirekta effekter."I stället motiverar regeringen beslutet med att en ökad användning av stråförkortningsmedel medför indirekta risker för miljön genom en ökad oönskad allmän miljöbelastning iövrigt. Detta beror enligt regeringen på att en ökad användning av sådana växtskyddsmedelkan påverka intensiteten i odlingen och därmed medföra tillförsel avstörre mängder växtnäring, främst i form av kväve, vilket kan bidra till övergödningav vatten. En ökad användning av växtnäring kan vidare i sin tur bidra till attanvändningen av bekämpningsmedel ökar.Regeringens slutsatser bygger på en rapport från Jordbruksverket år 1998. Någotstöd för att det är möjligt att beakta sådana hypotetiska och indirekta effekter somregeringen har hänvisat till i beslutet finns emellertid inte i de nämnda direktivbestämmelserna eller i direktivet i övrigt. Eftersom regleringen på området ärharmoniserad kan ett medlemsland vidare inte upprätthålla längre gående krav ände som anges i direktivet om detta inte är särskilt sanktionerat i direktivet(RÅ 2005 ref. 2)."Regeringsrättens yttrande är ett exempel på en myndighet (en samling skattejurister)som saknar kompetens i sakfrågan och därför inte lyckas argumentera utan istället i grunden lämnar en dom utan logik. En enklare dom vore att EUrätten innebär att man inte tar hänsyn till vetenskapliga argument om risker för miljö och hälsa utan allt som stoppar business med bekämpningsmedel utgör ett handelshinder.LRF jublar över att det tillåts fler kemiska bekämpningsmedelBeslutet om att även i Sverige utöka användningsområdet för stråförkortning till vete, korn och havre menar man på LRF är rätt ur ett konkurrensperspektiv. En del av de nationella begränsningarna menar man är betydelsefulla när det gäller att minska riskerna och beroendet av växtskyddsmedel. Men att andra, som tillväxtregulerande medel, inte är så självklara på grund av konkurrenskraftsskäl. Detta är ju tvärtemot vad LRF påstår att man på sikt är för en avveckling av kemiska bekämpningsmedel.

information:
- Arbets-och miljömedicin
- -Kemiinspektionen
- -Regeringsrätten
- -Jordbruksaktuellt