ARTIKEL - läs fler artiklar
Maten vi äter - produktion, hälsa och miljö

Vad är en hälsosam diet? Hur produceras mat? Vilken matproduktion gynnar bäst miljön? Dessa frågor, med hänsyn till hela livsmedelskedjan, behandlas i en rapport från USA:s Vetenskapsakademi - "A Framework for Assessing Effects of the Food System" (2015).

Rapporten får ses som ett tydligt underkännande av alla de studier och analyser som gjorts av livsmedelskedjans effekter på hälsa, miljö, samhälle och ekonomi. Bedömningar av risker med bekämpningsmedel och andra föroreningar anser man vara ofullständiga och otillräckliga. Folks oro och bristande tilltro till det moderna, industrialiserade lantbruket samt myndigheter tycks vara fullt berättigad. Risker och faror för hälsa och miljö är inte tillfredsställande utforskat eller analyserat. I rapporten påpekas att små ingrepp kan leda till stora, förödande effekter som inte går att återställa - ett exempel är inverkan av bekämpningsmedel på pollinerare.

Anmärkningsvärt, men inte förvånande, är att rapporten pekar på det faktum att data från industrin saknas. Varför vill industrin inte visa stöd för de påståenden om positiva effekter man ständigt framför? Den enkla förklaringen är kanske att man inte vill visa sina negativa effekter eller att man inte har några relevanta data alls. Man kan alltså utgå ifrån att det som industrin påstår inte är sant. De positiva effekter man framför kan vara överdrivna eller rent falska och negativa effekter vill man helst dölja.

Avsaknaden av data från industrin gör det omöjligt att förstå livsmedelskedjans drivkrafter och effekter, konstaterar rapporten. En drivkraft, som man kan utgå ifrån, är givetvis pengar och vinst, men alla andra drivkrafter för att nå högsta möjliga vinst, vill livsmedelsindustrin uppenbarligen dölja.
 
Anmärkningsvärt är också att man inte hittat en enda vetenskaplig studie av hela livsmedelskedjan. Man konstaterar i rapporten att av de publikationer, som finns om delar av livsmedelskedjan, så är de flesta ofullständiga och oklara, och saknar antaganden om effekter på hälsa, miljö, samhälle och ekonomi. Detta pekar på att tvärvetenskapliga projekt inte genomförs, vilket medför bristfälliga och ofullständiga studier. Trots avsaknaden av relevanta studier och analyser av effekter, uttalar sig gärna många forskare tvärsäkert om konsekvenser av livsmedelskedjan - även de som inte har några kunskaper inom området.
 
Ansvarig för rapporten är institutet för medicin (en av USA:s fyra vetenskapsakademier) och USA:s nationella vetenskapsråd underordnad USA:s nationella akademier (med uppgift att övervaka och leda nationens vetenskapliga projekt). Den för rapporten ansvariga kommittén består av 25 medlemmar representerande alla typer av relevanta forskningskompetenser.
 
I förordet till rapporten påpekas, vilket är synnerligen relevant även hos oss, att aldrig någonsin har produktion av mat, vem som producerar mat eller var i världen den produceras varit inne i en sådan förändring som nu. Under det senaste århundradet har samhället gått från ett lantbrukarsamhälle till ett urbaniserat, högt utvecklat industrisamhället, där bara en liten bråkdel av befolkningen är involverad i direkt produktion av mat. Aldrig någonsin har utbudet av mat varit så varierat till så låga priser. Många människor är dock bekymrade för att priset på mat i affären inte avspeglar den verkliga kostnaden.  Mycket av den egentliga kostnaden är, som det på ekonomispråk heter, "externaliserad", vilket innebär att det finns kostnader som inte ingår i livsmedelskedjan, utan drabbar samhället i kostnader för hälsa, miljö, sociala aspekter etc.
 
Det som efterlyses i rapporten är ett komplett ramverk för studier av livsmedelskedjan - från "jord" till "bord". (1) Problemen måste identifieras, (2) problemens omfattning måste definieras, (3) olika scenarier, som politiska beslut, ändrade odlingssätt, olika tillverkning av livsmedel måste identifieras, (4) analyser måste genomföras, (5) resultaten måste syntetiseras och tolkas samt (6) resultaten måste rapporteras.
 
Det efterlyses också principer för ett komplett ramverk. (1) effekter över hela livsmedelskedjan måste identifieras, (2) alla domäner måste beaktas samt också effekternas alla dimensioner (4 effektdomäner nämns - effekter på hälsa, miljö, samhälle och ekonomi -  och 4 effektdimensioner nämns - kvantitet, kvalitet, distribution och återhämtningskraft), (3) systemets dynamik och komplexitet måste beaktas samt (4) lämpliga metoder för analys och synteser måste väljas.
 
De delar som ska ge en komplett bild av livsmedelskedjan saknas alltså idag!
 
Rapporten pekar på utmaningar som måste tacklas. Dessa utmaningar omfattar allt från antibiotika och bekämpningsmedelsresistens, kontaminering av luft och vatten, markförsämring, vattenbrist, fetma, dietrelaterade sjukdomar, näringsbrist och livsmedelssäkerhet etc. Man pekar på de otillräckliga studier och analyser av bekämpningsmedel och bekämpningsmedelsrester som idag ligger till grund för riskbedömning och gränsvärden när det gäller effekter på hälsa och miljö.

Rapporten pekar på vikten av att förstå olika drivkrafter och identifiera effekterna av det nuvarande systemet, och hur de interagerar, för att kunna hitta de bästa lösningarna på olika problem. Sådan kunskap skulle kunna hjälpa beslutsfattare att ingripa och förutsäga möjliga konsekvenser av dessa ingripanden. Men, kunskapen finns ännu inte. Det moderna industriella lantbruket fortsätter okritiskt att utveckla metoder som medför risker att oåterkalleligen försämra hälsa och miljö.


(inlagt 2015-06-25)
läs fler artiklar

Faktavändare mot faktaanvändare

(inlagt: 2018-02-23)

Konventionellt lantbruk har två i det närmaste övermäktiga problem

(inlagt: 2015-01-05)

Det konventionella lantbruket är på väg att krascha

(inlagt: 2014-11-25)
Lösningen på världens livsmedelsproblem är inte intensivare lantbruk

(inlagt: 2011-03-13)
När kolistin blir oanvändbart finns ingen antibiotika kvar - det är dags att vi förstår

(inlagt: 2018-02-08)
Det industriella lantbrukets smutsiga pelare

(inlagt: 2016-06-07)
Dödshotet från det konventionella intensivjordbruket - antibiotikaresistens

(inlagt: 2016-02-03)
Svensk media om ekomaten

(inlagt: 2016-01-30)
STÖD världens viktigaste utmaning - vår existens - naturen

(inlagt: 2015-06-21)