ARTIKEL - läs fler artiklar
Det konventionella lantbruket är på väg att krascha

Tre hörnpelare, som håller upp det konventionella lantbruket, vittrar sönder och kommer att rasa - kemiska bekämpningsmedel, handelsgödsel och förädlingsstrategi.

Kemiska bekämpningsmedel som den viktigaste hörnpelaren har endast en väg att gå - dyrare, sämre och oanvändbart.
 
Dyrare eftersom nya bekämpningsmedel krävs och utvecklingen av dessa är synnerligen kostbar för de fåtal globala företag som styr marknaden. Nya krävs eftersom de gamla blir verkningslösa mot allt fler resistenta skadegörare.
 
Dessutom - efterhand som befintliga bekämpningsmedel, vetenskapligt visas vara ett reellt hot mot miljö och mot människors hälsa, krävs mycket mer tidskrävande och säkrare tester. Testerna måste ta hänsyn till samspelseffekter för blandningar av bekämpningsmedel samtidigt som långsiktiga effekter måste testas. Detta skulle omöjliggöra godkännande av många aktiva substanser och medföra att de förbjuds.
 
Att nonchalera hotet mot miljö och hälsa kommer att bli svårare och svårare. Redan nu finns en mångfald rapporter om skador på miljö och hälsa, som borde vara tillräckligt för att inse hoten och förbjuda användning. Priset för samhället blir alltför högt.
 
Etiskt är naturligtvis användning av bekämpningsmedel fullkomligt oansvarigt. Bekämpningsmedel är trubbiga verktyg som slår mot allt levande - nyttogörare såväl som skadegörare. När balansen rubbas mellan nyttogörare och skadegörare är man inne på mycket farliga vägar.
 
Tyvärr förväntas försäljningen de närmaste åren dock inte att minska, som företrädare vill göra gällande, utan öka1. Detta betyder att förbud mot kemiska bekämpningsmedel kommer att ta tid. Under tiden blir bekämpningen dyrare, med blandningar av fler starkare aktiva substanser. Det kommer att krävas fler bekämpningar före sådd, på grödan och efter skörd.
 
Forskningens uppgift måste vara att hitta vägar för att maximera nyttogörare och framför allt marginalisera skadegörare. Detta går inte att göra med kemiska bekämpningsmedel. Men bekämpningsmedelsföretagen kommer inte att anslå pengar till denna forskning.
 
Handelsgödsel är den andra hörnpelaren. Kortfattat kan man säga att forskningen inom tillförsel av näringsämnen till lantbruksgrödor är rudimentär. Grundläggande kunskaper inom detta område ligger på den nivå, som kopplingen mellan elektricitet och magnetism gjorde, innan Maxwell förde in begreppet dynamiskt som en term i beräkningarna. Detta paradigmskifte väntar vi fortfarande på inom lantbruksvetenskapen. Innan denna insikt tagit fäste är diskussionerna om hur man ska tillföra näringsämnen rätt till lantbruksgrödor ointressant.
 
Förädlingsstrategin, den nuvarande, är den tredje hörnpelaren. Denna strategi har ett mål - maximerad skörd d.v.s. att öka skörden per arealsenhet till varje pris. Ju högre den är, ju fler kan vi mätta utan att ta mer mark i anspråk låter argumenten. Lika enkel som idiotisk strategi. Om alla kostnader för att detta ska gälla faller det på sin egen orimlighet. Målet skulle i så fall vara att producera kvantitet och inte kvalitet. Men vem ska bedöma kvalitet? Man ska alltså "odla" föda med maximalt utbyte per volymsenhet. Vad ska man odla då? Bakterier eller alger? Var ska man odla? I containrar? Vem ska odla? En ganska lönlös diskussion eftersom problemet inte är mark utan fattigdom och fördelning av livsmedel.
 
Fördela de livsmedel som finns och sluta upp med avarter, som exempelvis onödig industriell djuruppfödning. Var rädd om de livsmedel som faktiskt finns. Stimulera smålantbruk till lokalbefolkningen i stället för att gynna landgrabbing till stora företag, som tvingar lokalbefolkningen till fattigdom i storstädernas slum. Det som krävs är tillförsel av vatten eftersom detta är den stora bristvaran. Detta får inte bara vara förbehållet de stora rika lantbruksföretagen.
 
Om konventionellt lantbruk fortsätter på den inslagna vägen betyder det färre sorter. Nya sorter tas inte fram för att var anpassade efter olika ståndorter. Det kostar företagen för mycket. Istället ser vi en utveckling av färre och färre sorter, som resulterar i färre och färre grödor, som skapar mer och mer behov av vatten, handelsgödsel och bekämpningsmedel. När vatten är en bristvara fungerar inte strategin. När handelgödsel blir en bristvara fungerar inte strategi. När bekämpningsmedel blir verkningslösa fungerar inte strategin. När utsäde, vatten, handelsgödsel och bekämpningsmedel blir för dyra fungerar inte strategin.
 
Hur kommer det sig att förädlingsstrategi och bekämpningsmedel tycks gå hand i hand? Jo, ett fåtal globala företag styr marknaden. Det började med stora kemiföretag som förstod  affärsidén att sälja kemiska bekämpningsmedel. Men det går inte att sälja bekämpningsmedel om man inte har grödor som kräver bekämpningsmedel. Alltså, blev kemiföretagen också utsädesföretag2. Nu styr man både marknaden för utsäde och bekämpningsmedel. De tio största företagen i världen är Monsanto (USA), DuPont(USA), Syngenta (Schweiz), Group Limagrain (Frankrike), Land O" Lakes (USA), KWS AG (Tyskland), Bayer CropScience (Tyskland), Dow AgroSciences (USA), Sakata (Japan), DLF-Trifolium (Danmark) med över 70% av marknaden för utsäde.

1The European market for crop protection chemicals, in terms of active ingredient volume was estimated at 639.4 KT in 2011 and is expected to reach 741.9.5 KT by 2018. Europe is the second largest market for herbicides.
European Crop Protection Chemicals Market by Types (Herbicides, Fungicides, Insecticides, Bio-pesticides and Adjuvants), by Crop Types, by Geography: Trends and Forecast to 2018

The Asia-Pacific market for crop protection chemicals, in terms of active ingredient volume was estimated at 636 KT in 2011 and is expected to reach 843.5 KT by 2018.
The North and Latin American market for crop protection chemicals, in terms of active ingredient volume was estimated at 1,064.1 KT in 2011 and is expected to reach 1,322.5 KT by 2018.

The global market for crop protection is dominated by a few large multinational corporations, such as Syngenta (Switzerland), BASF (Germany), DuPont (U.S.), and Dow AgroSciences (U.S.). These participants together accounted for the major share of the crop protection market in 2013. Agreements, partnerships, and collaborations are the most common strategies followed by these companies, which are projected to give a new dimension to this market from 2014 to 2019.

The global market for crop protection chemicals, in terms of active ingredient volume, is projected to grow at a CAGR of 4.2% from 2014 to 2019.

North America dominates the global crop protection market and has the largest market share in terms of revenue followed by the Asia-Pacific market. North America and Europe are mature markets and are dominated by a few major players. To survive intense competition, companies in this region are focused on new product development.
Crop Protection Chemicals Market by Type, by Crop Type, by Geography - Global Trends and Forecast To 2019

2... the largest global seed companies are dominating the EU market, and among them three are EU based.
As observed by different intergovernmental institutions and studies at an international level, a large part of the market lies in the hands of a very small number of companies. This consolidation has happened in the last 15-20 years, starting in the nineties.
Concentration of Market Power in the EU Seed Market


information:
- Seed Industry Structure 1996-2013
- the Global Seed Industry

(inlagt 2014-11-25)
läs fler artiklar

Faktavändare mot faktaanvändare

(inlagt: 2018-02-23)

Maten vi äter - produktion, hälsa och miljö

(inlagt: 2015-06-25)

Konventionellt lantbruk har två i det närmaste övermäktiga problem

(inlagt: 2015-01-05)
Lösningen på världens livsmedelsproblem är inte intensivare lantbruk

(inlagt: 2011-03-13)
Global ekologisk katastrof hotar när insekter dör ut

(inlagt: 2019-02-26)
När kolistin blir oanvändbart finns ingen antibiotika kvar - det är dags att vi förstår

(inlagt: 2018-02-08)
Det industriella lantbrukets smutsiga pelare

(inlagt: 2016-06-07)
Dödshotet från det konventionella intensivjordbruket - antibiotikaresistens

(inlagt: 2016-02-03)
Svensk media om ekomaten

(inlagt: 2016-01-30)