ARTIKEL - läs fler artiklar
Lantbruk som kollektiv nyttighet

Knut Per Hasund, miljöekonomisk utredare, Jordbruksverket, och Harald Svensson, chefsekonom, Jordbruksverket, har i en kommande rapport beräknat och analyserat den  samhällsekonomiska lönsamheten av jordbruksstödet. Jordbruksstödet, som analyserats, ska betala lantbrukaren för inkomstbortfall och kostnader för att bevara och stärka den biologiska mångfalden.
 
Man kan tolka bevarande och stärkande av biologisk mångfald så - att betalning (stöd) ska utgå när lantbruk bedrivs ekologiskt, men det behöver bara göras i begränsad omfattning. Man konstaterar samtidigt att stödet till ekologisk odling inte är samhällsekonomiskt lönsamt, vilket ju är precis vad det är. Ekologisk odling är det som är fullt ut samhällsekonomiskt lönsamt. Konventionellt lantbruk är inte samhällsekonomiskt lönsamt. Speciellt gäller detta med den definition, som utredarna använder och alla andra ekonomer. Det är en fråga om utgångspunkt - externaliteter eller kollektiva nyttigheter. I fråga om externalitet så påverkar konventionellt lantbruk tredje part negativt genom att den biologiska mångfalden försämras. Vem betalar för det försämrade värde som detta innebär? Skattebetalarna såklart, d.v.s. inte den marknad som är skyldig! Detta är ett samhällsekonomiskt misslyckande. Ekologiskt lantbruk, däremot, betalar för att inte försämra den biologiska mångfalden, vilket betyder att de har en konkurrensnackdel genom att verka mer samhällsekonomiskt.

Istället för en externalitet har man nu gjort om försämring av den biologiska mångfalden till en vara som heter att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Plötsligt har försämringen blivit en kollektiv nyttighet. Orsaken till att staten betalar denna typ av stöd till lantbruket, är att staten begär en vara, som är en s.k. kollektiv nyttighet. Nyttigheten, d.v.s. varan, är i detta fallet förbättrad biologisk mångfald. Om inte staten betalar för denna vara, levererar alltså inte lantbruket biologisk mångfald utan fortsätter att försämra.
 
Vad är kollektiv nyttighet? Det är en välfärdsservice, d.v.s. en vara eller tjänst som alla ska vara med och betala för och som alla ska kunna ha tillgång till oberoende av betalningsförmåga - typ försvaret. Ju rikare samhälle, ju lättare borde det vara att prioritera högre välfärd.
 
Det absurda med biologiskt mångfald är att utan lantbruk försvinner stora delar av kulturlandskapet där den biologiska mångfalden ingår (kollektiva nyttighet). Men samtidigt sprider det konventionella lantbruket gifter (bekämpningsmedel) som fördärvar kulturlandskapet (externalitet). Kulturlandskapet innehåller nämligen till två tredjedelar alla rödlistade arter. Varför är de då rödlistade? Jo, för att det konventionella lantbruket sprider gifter och tar död på den biologiska mångfalden. (Även andra delar av det konventionella lantbrukets metoder bidrar självfallet). Jordbrukspolitikens miljöersättningar behövs alltså om vi inte ska förlora stora delar av den biologiska mångfalden och de öppna landskapen (kollektiv nyttighet som vi betalar för genom skatt), som vårt moderna lantbruk alltmer eliminerar.
 
Hur går det då till för att bevara och stärka den biologiska mångfalden? Uppenbarligen krävs det fler anställda, för i studien visas att tack vare gårdsstödet har i storleksordningen 30.000 personer arbete. Dessa ska inte vara involverade i att producera mat utan bara i att producera kollektiva nyttigheter d.v.s. biologisk mångfald. Det är vad vi betalar för.
 
En viktig del av jordbruksstödet innebär mer betesmark (mer biologisk mångfald), vilket för med sig mer utsläpp av växthusgaser - "Att klimatet påverkas är ofrånkomligt när livsmedelsproduktionen, antalet husdjur och den odlade arealen ökar. Samtidigt har 5.000 personer i framför allt Norrland och skogsbygderna arbete tack vare vallstödet." Men man får hoppas att effekten också är biologisk mångfald, vilket ju är avsikten.
 
Dock påstår man: "Stödet till ekologisk odling är inte samhällsekonomiskt lönsamt. Det är också ett dyrt sätt att öka sysselsättningen." Vart tog värdet av den kollektiva nyttigheten vägen och vad var avsikten med stödet? Men, "Skulle vi inte haft betesmarksstödet hade vi förlorat en tredjedel av betesmarksarealen, cirka 190 000 hektar. Eftersom ersättningen är villkorad med skötselkrav så blir dessutom än större arealer värdefulla för biologisk mångfald och för alla som tycker om att vandra över blomsterängar." - "Vissa jordbruksstöd är nödvändiga om vi vill ha god miljö och levande landsbygd." Tillbaka till den samhällsekonomiska nyttan med ekologisk inriktning eller?
 
Författarna konkluderar att: "Verkligheten är komplex och många aspekter måste vägas in för att vi ska kunna utveckla och förbättra jordbrukspolitiken ytterligare." Komplext är som regel allt där helheten drunknar i detaljer och blir osammanhängande. Men det finns ett mycket enkelt sammanhang. Ska vi förbättra den biologiska mångfalden och uppfylla miljömålen, så är det ekologiska hänsyn som måste råda. Här ingår först och främst: inga kemiska bekämpningsmedel. Det är definitivt en kollektiv nyttighet med god hälsa, livskvalitet och välfärd. Detta är samhällsekonomiskt! Avsikten med jordbruksstödet måste vara att stödja det ekologiska lantbrukets utveckling och omfattning. Här måste jordbruksstödet förbättras!
 
Man kan se stödet som en statlig upphandling av nyttigheter. Staten begär leverans av bestämda varor och tjänster för en viss summa pengar. Lantbruket ska nu leverera dessa varor och tjänster. Nu ska antalet hotade arter minska och nu ska medborgarnas tillträde till natur med biologiska mångfald öka. Livsmedelsproduktionen ska ske så att den biologiska mångfalden bevaras och stärks. Men samtidigt ska lantbruket också bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Kort sagt ska vi ha tillgång till ett rikt växt- och djurliv som grund för god hälsa, livskvalitet och välfärd. Detta är vad staten betalar för och staten det är våra skattepengar.
 
Man ska akta sig noga för att lägga marknadsmässiga ekonomiska aspekter på välfärden. Kollektiva nyttigheter är just sådana varor och tjänster som marknadskrafterna INTE klarar av att hantera. Tyvärr är det ekonomer som tillåtits härja - t.o.m. en ekonom som kallas miljöekonomisk utredare. Vad nu detta ska föreställa?


information:
- Jordbruksstöden är viktiga för både jobben och miljön
- Jordbruksverket: om DN-debatt-artikel
- Marknaden och fyrtornet: kollektiva nyttigheter i historiskt perspektiv

(inlagt 2015-01-10)
läs fler artiklar

Naturvårdsverket önskar trevlig läsning av Gifter och Miljö 2014

(inlagt: 2014-11-13)

En fråga till Livsmedelsverkets generaldirektör: Icke ekologiska bananer - hur odlas, skördas och transporteras dom?

(inlagt: 2014-10-25)

POP och PIC - vad är detta?

(inlagt: 2014-10-23)
GIFTER & MILJÖ 2014 - rapport från Naturvårdsverket om miljömålet Giftfri Miljö

(inlagt: 2014-10-19)
Regeringsrätten stoppade svensk miljöpolitikoch nu har alla svenskar medel för stråförkortning i urinen

(inlagt: 2013-12-11)
Hormonstörande pesticider dyrt för Europa

(inlagt: 2016-01-30)
Europas pesticidberoende. Hur det industriella jordbruket skadar vår miljö

(inlagt: 2016-01-10)
Anna Maria Corazza Bildt (m) vet inte vad hon pratar om

(inlagt: 2014-12-15)
Regeringen återinför skatt på handelsgödsel

(inlagt: 2014-10-15)