ARTIKEL - läs fler artiklar
Livsmedelsverket och rester av bekämpningsmedel i livsmedel

Livsmedelsverket har en egen idé om ekologiskt odlade livsmedel. Men framförallt har man en negligerande uppfattning om bekämpningsmedel. Denna uppfattning resulterar i en förvånande konklusion om ekologiskt lantbruk och ekologiska livsmedel.
 
"Det går alltså inte att säga att ekologisk mat är bättre för hälsan än konventionell mat."

I sitt sammanhang är rubriken "Är ekologisk frukt och grönsaker nyttigare?", men bokstavligen gäller konklusionen all mat - "Livsmedelsverkets beräkningar av den sammanlagda mängd bekämpningsmedel svenska barn och vuxna får i sig via maten visar också att det finns en stor säkerhetsmarginal till den nivå som skulle kunna ge långsiktiga hälsoeffekter." Alltså är det enligt Livsmedelsverkets uppfattning fullständigt meningslöst att köpa ekologiskt odlade livsmedel och således lika meningslöst att bedriva ekologiskt lantbruk och ekologisk köks- och fruktodling. "Det viktigaste för din hälsa är att äta mycket frukt och grönsaker, oavsett hur de är odlade".
 
Mat för barn 0-5 år
I rapporten "Råd om mat för barn 0-5 år - hanteringsrapport som beskriver hur risk och nyttovärderingar, tillsammans med andra faktorer, har lett fram till Livsmedelsverkets råd" skriver Livsmedelsverket under rubriken:
"Risker med bekämpningsmedel i frukt, grönsaker och spannmålsprodukter för barn 0-5 år.
Råd - Inget råd.
Riskkaraktäriseringar i vetenskapliga artiklar och rapporter från de årliga kontrollprogrammen tyder på att den kroniska exponeringen för resthalter av bekämpningsmedel via livsmedel inte bör ge upphov till någon hälsorisk varken för vuxna eller barn. När det gäller den akuta exponeringen har en potentiell konsumentrisk identifierats för vissa kombinationer av aktiv substans och gröda, framför allt för barn. Det bör dock beaktas att riskhanteringsåtgärder (tillbakadragande av godkännande eller sänkning av gränsvärden) redan vidtagits i många fall. Dock saknas idag gemensamma riktlinjer för bedömning av relevanta effektnivåer för endokrin störande egenskaper (dvs. påverkan på de hormonella systemen)."

För hormonstörande effekter saknas riktlinjer av den enkla anledningen att studier saknas. 

"Det finns även en osäkerhet att den kumulativa exponeringen för bekämpningsmedel (den så kallade cocktail-effekten) som människor utsätts för skulle innebära en hälsorisk. Resultat från tillgängliga studier av kumulativa effekter indikerar att det inte finns någon märkbar risk för konsumenter från kombinerad exponering för resthalter av dessa substanser. Däremot finns idag ingen enkel metod för att utvärdera potentiella interaktioner vid de låga doser som människor kan exponeras för via födan."

Förvånansvärt många osäkerheter. Dessutom kan påpekas att kumulativa effekter inte bara är en kvantitetsfråga utan även en tidsfråga. Det är en fråga om att under lång tid utsättas för effekter av flera bekämpningsmedelsrester samtidigt.
 
Livsmedelsverkets motto
Det blir ännu mer förvånansvärt när man läser om Livsmedelsverkets egen uppfattning om sitt ansvar. Livsmedelsverkets motto är - "Alla ska känna matglädje och må bra av maten!"
 
"Vi arbetar för säker mat och bra dricksvatten, att ingen konsument ska bli lurad om vad maten innehåller och för hållbara matvanor. ... Mat, dricksvatten och matvanor är centrala för ett hållbart samhälle. Därför är miljöfrågor integrerade i Livsmedelsverkets uppdrag."
 
"Livsmedelsverket arbetar på regeringen och riksdagens uppdrag och i konsumenternas intresse för säker mat och bra dricksvatten, ..."
 
"Vi ska också bidra till målen i Agenda 2030, FNs 17 globala hållbarhetsmål. Det gör vi bland annat genom att i all verksamhet ta hänsyn till följande aspekter, som anges i Livsmedelsverkets instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsuppdrag:", såsom "Miljöpåverkan och de nationella miljömålen". Ett av dessa mål är Giftfri Miljö - "Miljöskulden till framtida generationer måste minska genom att dricksvattnet och livsmedelsresurserna skyddas bättre."
 
Regeringens handlingsplan - en livsmedelsstrategi för Sverige del 1 och 2
Ska vi kanske påminna om Regeringens handlingsplan del 1 och 2 från Näringsdepartementet med ett antal övergripande mål som ska uppnås 2020-2025. Detta är dock i första hand riktat till Jordbruksverket men gäller givetvis också Livsmedelsverket:
"Ekologisk produktion och konsumtion
- Jordbruksverket får i uppdrag att i samråd med berörda myndighe­ter, företrädare för företag och organisationer inom hela livsmed­elskedjan samt konsument- och miljöorganisationer ta fram en åt­gärdsplan och etappmål för att nå inriktningsmålen om ekologisk produktion och konsumtion till 2030.
Utse en svensk samordningsfunktion som ska arbeta med:
- att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel
- bidra till utbyte av erfarenhet och dialog mellan berörda aktörer inom området ekologisk produktion och konsumtion
- verka för kunskapsuppbyggnad i form av forskning, innovation och rådgivning
- utreda marknadens funktionssätt."
 
"Inriktningsmål för ekologisk konsumtion och produktion
Regeringens inriktningsmål är att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark år 2030 och 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter år 2030.
Genomförande
Handlingsplan del 2 gäller fram till och med år 2025. Åtgärderna i handlingsplanen utgör strategiska satsningar för att nå målen för livsmedelsstrategin. Åtgärderna ska bidra till att uppnå strategins mål­sättningar och vision."
 
I regeringens regleringsbrev för 2021 så ska Livsmedelsverket:
" - redogöra för och bedöma hur myndighetens verksamhet har bidragit till att, inom sitt ansvarsområde, uppfylla de av riksdagen fastlagda målen för livsmedelsstrategin. Rapporteringen ska baseras på indikatorer eller andra bedömningsgrunder.
- redovisa hur myndigheten, i sin kärnverksamhet, arbetar med att använda Agenda 2030 som verktyg i omställningen till ett hållbart samhälle, där det balanserade och integrerade förhållningssättet till hållbarhetens tre dimensioner står centralt i metodutvecklingen."
 
Agenda 2030
I Agenda 2030 ingår som redan beskrivits Giftfri Miljö. Berör inte Agenda 2030 Livsmedelsverkets kärnverksamhet eller  ansvarsområde? Tillhör det bara Jordbruksverkets ansvarsområde? Är detta någon typ av Moment 22?
 
Vem borde inte fråga Livsmedelsverket: Varför köper jag ekologiska livsmedel? De kostar ibland dubbelt så mycket som "konventionella" och Livsmedelsverket signalerar att det spelar inte någon roll vad vi konsumenter köper.
 
Men, inom Livsmedelsverkets ansvarsområde ligger faktiskt samordningsansvar med andra myndigheter. Det vore förödande om varje svensk myndighet skulle ha sin egen agenda som strider emot andra myndigheters agenda d.v.s. uppdrag. Är myndigheternas otydlighet och olika uppfattningar regeringens fel? Behöver inte Livsmedelsverket en rejäl uppsträckning?
 
Jordbruksverket (Statens Jordbruksverk)
"Ett av flera syften med ekologisk produktion är att bidra till att uppfylla de svenska miljömålen. Den begränsade användningen av växtskyddsmedel inom ekologisk odling bidrar till att nå miljömålen Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet." skriver Jordbruksverket om sitt uppdrag (Åtgärdsplan för att öka produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel, Rapport 2018:16). "Uppdraget ska genomföras i samråd med berörda myndigheter". Livsmedelsverket är tydligen ingen berörd myndighet när det gäller produktion av livsmedel.
 
I Jordbruksverkets rapport står vidare:
"Idag har olika organisationer i uppdrag att sprida vetenskapligt baserad och neutral information om ekologisk produktion, till exempel Jordbruksverket, Livsmedelsverket och EPOK vid SLU. Denna informations upplevs dock av många företag och enskilda inte vara tillräckligt tydlig och pedagogisk.
Det finns ett behov av en trovärdig och neutral faktabas som tydligt och pedagogiskt beskriver ekologisk produktion och dess effekter på miljö och hälsa och som kan användas i kommunikation på alla nivåer. Det finns brister i dialogen mellan producent och konsument, vilket ökar oförståelsen för hur den ekologiska maten produceras och ekobondens förutsättningar."
 
Epok - ekologisk produktion och konsumtion vid Sveriges Lantbruksuniversitet
"Är ekologiskt lantbruk bättre för miljön?" frågar sig verksamhetsområdet Ekologisk produktion och konsumtion vid SLU (Ekologisk produktion och konsumtion (Epok) vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar med kunskapsförmedling och kommunikation samt initiering och samordning av forskning och utbildning om ekologiskt lantbruk och ekologisk mat). I motsats till Jordbruksverket och Livsmedelsverket, som tillsynsmyndigheter, arbetar Epok med vetenskapliga forskningsfrågor.

Epok konstaterar att ekologisk odling innebär att inga kemiska bekämpningsmedel får användas. Detta minskar självklart spridning av miljögifter i naturen. Kemiska bekämpningsmedel är även ett allvarligt arbetsmiljöproblem som orsakar hälsoproblem och även dödsfall på många håll i världen. Därför är givetvis ekologiskt lantbruk mer fördelaktigt för miljön. "Är ekologisk mat nyttigare än "vanlig" mat?" Det konventionella lantbruket och Livsmedelsverket anser det vara oklart om ekologisk mat är bättre för hälsan. Det finns forskningsresultat som visar att ekologisk mat kan vara fördelaktigare både vad gäller näringsinnehåll och bekämpningsmedelsrester. Konventionellt producerad mat stödjer sig på att det finns gränsvärden för bekämpningsmedelsrester. Visar det sig vid provtagning att gränsvärdena underskrids anses livsmedlet var hälsosamt. All mat i Sverige testas - men hur? Jo, genom stickprovskontroller som ska avgöra om det finns hälsovådliga mängder av bekämpningsmedel i ett stickprovstaget livsmedel. Problemet, som inte finns i ekologiskt odlade livsmedel, är att effekter av bekämpningsmedelsrester även om de är under gränsvärdena inte kan utesluta hormonstörande effekter, särskilt på foster och barn som är speciellt känsliga eftersom de är under utveckling. Så varför utsätta barnen för denna risk - en risk som också kan drabba vuxna människor i alla åldrar. Problemet är att effekterna dels är långsiktiga och dels är svåra att föra i bevis vad de orsakats av. Denna osäkerhet gör inte bekämpningsmedelsresterna ofarliga. Ekologiska livsmedel innehåller inte denna osäkerhet om bekämpningsmedelsrester.
 
Import av livsmedel
Sverige är självförsörjande på morötter. Det betyder att all annan mat produceras i otillräcklig mängd i Sverige. Mycket av det vi äter kan dessutom inte odlas i Sverige därför importeras stora mängder livsmedel. I en del exportländer används betydlig större mängder bekämpningsmedel än i Sverige. I vissa länder utanför EU används dessutom bekämpningsmedel som anses farliga och är förbjudna i EU-länderna. Men hur är trenden i Sverige för användning av bekämpningsmedel?
 
Försäljning av bekämpningsmedel har ökat
Kemikalieinspektionen, Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel 2020:
"Försäljningen av bekämpningsmedel till jordbruket, inklusive frukt- och trädgårdsodling ökade 2020 med 175,5 ton till 1653,1 ton och svarar nu för 17,6 procent av den totala mängden bekämpningsmedel som säljs. Försäljningen av tillväxtregulatorer inom jordbruk har ökat kraftigt från 34,5 ton till 67,7 ton, vilket innebär en ökning med 33,2 ton jämfört med år 2019. Försäljningen av ogräsmedel inom jordbruk har ökat med cirka 92 ton. Även försäljningen av svampmedel inom jordbruket har ökat med cirka 46 ton."
 
Alltså, försäljningen i Sverige av bekämpningsmedel ökade och var 2020 den ofattbara mängden 1 653 ton. Om Sveriges lantbrukare använder en liten mängd så måste den totala mängden bekämpningsmedel som används i världen vara gigantisk. Den officiella siffran för 2019 var 4 168 778 ton bekämpningsmedel. Men med tanke på att det sker tillverkning av både tillåtna och förbjudna bekämpningsmedel i världen finns det nog ingen kontroll över användningen varken av tillåtna eller otillåtna bekämpningsmedel.
 
Stickprovskontroll av livsmedel
Livsmedelsverket är ytterst ansvarigt för kontroll av bekämpningsmedelsrester i livsmedel.
"Livsmedelsverket kontrollerar årligen om vegetabiliska och animaliska livsmedel innehåller rester av bekämpningsmedel - för att maten ska vara säker. Vi analyserar stickprov av främst vegetabiliska livsmedel så att dessa inte innehåller halter över gällande gränsvärden för bekämpningsmedelsrester."
 
"Under år 2019 analyserade Livsmedelsverket cirka 570 substanser i sammanlagt 1 726 stick-prov av färska, frysta eller bearbetade livsmedel. Av dessa 1726 prover var 484 från Sverige (28 %). 1 445 prov var från konventionell och 281 från ekologisk odling."
 
Provtagningen utförs av Jordbruksverkets växtkontrollenhet enligt kontrakt med Livsmedelsverket. Provtagningen är inte systematiskt upplagd utan sker genom riskbaserad stickprovsstrategi. Viktigt att veta är att "Av kostnadsskäl analyseras inte alla prov med samtliga metoder".
 
"Under 2019 påträffades bekämpningsmedel som inte är godkända för användning i ekologisk odling i endast ett av de 281 ekologiska proverna. Halten som hittades i svensk basilika var långt under aktuellt gränsvärde för konventionellt odlad basilika."
 
"Välj ekologiskt om du vill att spridningen av kemikalier i miljön ska minska. För din hälsas skull kan du lugnt äta konventionellt odlade livsmedel." är Livsmedelsverkets rekommendation. Men, hur lugn man ska vara råder det delade meningar om.
 
Läs gärna denna tidskrift
Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens Tidskrift, Det ekologiska valet - påverkar det nästa generations hälsa? Nummer 7 - 2006 Årgång 145
"Föreläsarna bekräftade att det inom detta komplexa område finns stora kunskapsluckor, men också att det finns många indikationer på att ekologisk mat har positiva hälsoeffekter. Det gäller exempelvis frånvaron av bekämpningsmedelsrester i ekologiska produkter. Rester av bekämpningsmedel påträffas däremot i cirka hälften av livsmedelsverkets analyserade prov av "vanliga" produkter, och relativt ofta förekommer mer än ett bekämpningsmedel i samma prov.
Andra skillnader mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel är att ekologiska livsmedel har bättre sammansättning av fettsyror med högre halt omega-3 och högre halt av ämnen (sekundära metaboliter och antioxidanter) som anses kunna ha en stor betydelse för den hälsomässiga kvaliteten i livsmedel, även om orsakerna kan vara indirekta och sambanden inte är klarlagda.
Studier av livsstilens betydelse och kostens och miljöns inverkan har uppvisat väsentligt lägre allergiförekomst hos barn som får en ekologisk kost. Med dagens stora informationsutbud kring vad som är bra och dåligt för hälsan, och de nya normsystem människor sätter upp har också den upplevda hälsan betydelse."

 
Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Artikel 191 (f.d. artikel 174 FEG)
1.   Unionens miljöpolitik ska bidra till att följande mål uppnås:
- Att bevara, skydda och förbättra miljön.
- Att skydda människors hälsa.
- Att utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt.
- Att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen.
2.   Unionens miljöpolitik ska syfta till en hög skyddsnivå med beaktande av de olikartade förhållandena inom unionens olika regioner. Den ska bygga på försiktighetsprincipen och på principerna att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren ska betala.
I detta sammanhang ska de harmoniseringsåtgärder som motsvarar miljöskyddskraven i förekommande fall innehålla en skyddsklausul som tillåter medlemsstaterna att av icke-ekonomiska miljömässiga skäl vidta provisoriska åtgärder, som ska vara föremål för ett kontrollförfarande på unionsnivå.
3.   När unionen utarbetar sin miljöpolitik ska den beakta
- tillgängliga vetenskapliga och tekniska data,
- miljöförhållanden i unionens olika regioner,
- de potentiella fördelar och kostnader som är förenade med att åtgärder vidtas eller inte vidtas,
- den ekonomiska och sociala utvecklingen i unionen som helhet och den balanserade utvecklingen i dess regioner.
4.   Inom sina respektive kompetensområden ska unionen och medlemsstaterna samarbeta med tredjeland och med behöriga internationella organisationer. De närmare villkoren för samarbete från unionens sida kan bli föremål för avtal mellan unionen och berörda tredje parter.
Föregående stycke ska inte inverka på medlemsstaternas behörighet att förhandla i internationella organ och att ingå internationella avtal.
 
"Exempel på när EU har tillämpat försiktighetsprincipen är bl.a. regelverket för kemikalier (förordning (EG) nr 1907/2006 - även kallad Reach) och den allmänna förordningen om livsmedelslagstiftning (förordning (EG) nr 178/2002)."
 
Livsmedelsförordning (2006:813)
t.o.m. SFS 2021:653

Behöriga myndigheter
18 a §   Livsmedelsverket ska inom ramen för ett nationellt eller ett unionsrättsligt kontrollprogram utföra de stickprovsundersökningar som behövs för att övervaka förekomsten av bekämpningsmedelsrester, restsubstanser och andra ämnen samt salmonella i livsmedel.
Förordning (2021:333).

Samrådsgrupp för revision
29 c §   Livsmedelsverket ska leda en samrådsgrupp för revision som ska ge stöd och råd till de kontrollmyndigheter som utför eller låter utföra revision enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625. Samrådsgruppen ska även bistå Livsmedelsverket i samordningen av det nationella systemet för sådan revision.
Samrådsgruppen ska bestå av företrädare för Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk, försvarsinspektören för hälsa och miljö, Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna. I samrådsgruppen får även representanter för kommunerna ingå.
Livsmedelsverket ska varje år till Regeringskansliet rapportera samrådsgruppens arbete i verkets årsredovisning.
Förordning (2021:653).
 
Intressant läsning om regleringen av bekämpningsmedel i Europeiska Unionen (EU):
Robinson, C et.al, (2020) Achieving a High Level of Protection from Pesticides in Europe: Problems with the Current Risk Assessment Procedure and Solutions. European Journal of Risk Regulation. 11. 1-31. 10.1017/err.2020.18.
 
Proceduren att godkänna bekämpningsmedel på markanden i EU styrs av Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1107/2009. Förordningen kräver att utvärderingen av bekämpningsmedlet aktiva substans är "oberoende, objektiv och öppen bedömning mot bakgrund av aktuella vetenskapliga och tekniska rön."
Förordningens avsikt är att "Försiktighetsprincipen bör tillämpas och det bör genom förordningen säkerställas att industrin kan visa att ämnen eller produkter som tillverkas eller släpps ut på marknaden inte har några skadliga effekter på människors eller djurs hälsa eller några oacceptabla effekter på miljön." - "Medlemsstaterna ska i synnerhet inte hindras från att tillämpa försiktighetsprincipen om det råder vetenskaplig osäkerhet kring de risker för människors eller djurs hälsa eller miljön som det växtskyddsmedel som ska produktgodkännas på deras territorium medför. "
 
Bland mycket annat behandlas:
Bekämpningsmedel består av en aktiv substans, som är den huvudsakliga komponenten och "hjälpämnen" som är tillsatta av olika anledningar, som exempel stabilitetsbevarande och effektförstärkande. Godkännande av den aktiva substansen görs på EU-nivå medan godkännande av själva bekämpningsmedelsprodukten görs på medlemsstatsnivå d.v.s. nationell nivå.
 
Det är inte alltid lagstiftningen är uppdaterad till senaste forskningsrön. Trots EU:s stränga lagstiftning visar ett ökat antal expertgranskade vetenskapliga resultat att bekämpningsmedel som godkänts kan orsaka skada på människor, djur och miljö.
 
Ett problem med de experter som ska granska ansökan om bekämpningsmedel är intressekonflikt d.v.s. kopplingar till det eller de företag som ansöker. En majoritet, ca 80 %, av medlemsstaternas experter som deltagit i godkännande av specifika bekämpningsmedel vägrad att uppge sina namn för allmänheten, vilket gör att det inte är möjligt att utesluta intressekonflikt. 2017 visade en rapport att 46 % av experterna i EFSA:s (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) vetenskapliga panel hade ekonomiska intressekonflikter med agrobusiness och livsmedelsindustrin. Efter denna rapport ändrade EFSA sina regler till att experter i panelen ?bara? får ha 25 %  forskningsanslag från den privata sektorn. Om detta är tillräckligt är diskutabelt eftersom forskningsanslagen idag till stora delar måste komma från företag i branschen ibland minst 50 %. Eurofins analyserar det provuttag/stickprov som görs på svensk och importerad frukt, grönsaker och spannmål enligt Svenska Livsmedelsverkets kontrollprogram.

/Olof Hellgren
 
Eurofins analyserar det provuttag/stickprov som görs på svensk och importerad frukt, grönsaker och spannmål enligt Svenska Livsmedelsverkets kontrollprogram.
 
Livsmedelsverket: Välj bort livsmedel med palmolja



(inlagt 2021-12-16)
läs fler artiklar

Lantbruk som kollektiv nyttighet

(inlagt: 2015-01-10)

Naturvårdsverket önskar trevlig läsning av Gifter och Miljö 2014

(inlagt: 2014-11-13)

En fråga till Livsmedelsverkets generaldirektör: Icke ekologiska bananer - hur odlas, skördas och transporteras dom?

(inlagt: 2014-10-25)
POP och PIC - vad är detta?

(inlagt: 2014-10-23)
GIFTER & MILJÖ 2014 - rapport från Naturvårdsverket om miljömålet Giftfri Miljö

(inlagt: 2014-10-19)
Regeringsrätten stoppade svensk miljöpolitikoch nu har alla svenskar medel för stråförkortning i urinen

(inlagt: 2013-12-11)
Den nya gröna, hållbara världen

(inlagt: 2022-01-14)
Problemet med plastpåsar och plastförpackningar

(inlagt: 2020-01-05)
Verkligheten bakom kärnkraften och fyra riksdagspartier

(inlagt: 2019-12-20)