ARTIKEL - läs fler artiklar
Idioti eller behövlig samhällsinformation i vetenskaplig skepnad

Pressmeddelande

Vad trodde man? Skulle överanvändning av herbicider, insekticider, fungicider och andra agrokemiska bekämpningsmedel, som pågått i närmare hundra år, inte sätta sina dödande spår? Vem trodde att endast skadeinsekter dog av det nervgift som insekticiderna består av? Vem trodde att herbiciderna skonade några växter utom ett fåtal utvalda grödor?

Akuta problem med gifterna för människor är en dosfråga (se nedan), men vilka doser behövs då för att ta död på de organismer som är lika stora som skadegörarna eller som ingår i en direkt näringskedja - ex. fåglar eller amfibier?

I tidskriften Journal of Applied Ecology har forskare från SLU i Uppsala och Oxford i England publicerat en 30-årig undersökning som visar att i genomsnitt ger ekologisk odling drygt 30 procent fler arter av växter, insekter och andra djur jämfört med konventionell odling.

Man undrar varför denna undersökning är gjord som den är gjord - och för vem? Är den gjord för den vetenskapliga världen eller den politiska? Om den är gjord för den vetenskapliga ger den uttryck för den idioti som drabbar den akademiska världen när "mer och mer görs mindre och mindre", d.v.s. vetenskapen tappar greppet om verklighetens bredd och omfattning. Om den är gjord för den politiska världen är den kanske inte förvånande men ytterligt förskräckande. Man måste ändå tacka för publicering av dessa slutsatser. Det kommer inte European Crop Protection Association (ECPA) att göra.

Det står i ett pressmeddelande att "pollinerare som humlor och bin var till exempel mer än 50 procent högre i ekologiskt lantbruk, ...". Att humlor och bin dödas av insekticider har man haft välgrundade kunskaper om länge. Men politiker och den agrokemikaliska industrin kräver bevis när det gäller självklara risker och negativa effekter. Detta gäller alla agrokemiska produkter. När det gäller bisamhällenas kollaps, d.v.s. död i världen, så finns nu sådana bevis (så långt vetenskap gör det möjligt).

Man konstaterar i pressmeddelandet bl.a. att:

"De positiva effekterna var dessutom större i landskap med sammanhängande åkrar jämfört med småbrutna mosaiklandskap."

" - Det är förvånande att det saknas studier från stora områden i tropikerna och från utvecklingsländer, säger Jan Bengtsson och Lindsay Turnbull." " - Varför finns inga studier från exempelvis kakao- och bananodlingar där vi vet att man använder stora mängder bekämpningsmedel?"

"De gynnsamma effekterna på mångfalden av pollinerare och naturliga fiender till skadegörare indikerar dessutom att ekosystemtjänster som lantbrukaren har nytta av också gynnas av ekologiskt lantbruk. Men det är en annan historia som är betydligt sämre undersökt."

Den vetenskapliga publikationen

Den vetenskapligt publicerade artikeln har titeln "Land-use intensity and the effects of organic farming on biodiversity: a hierarchical meta-analysis." (doi 10.1111/1365-2664.12219). I introduktionen startar hela publikationen med det centrala påståendet - ekologisk odling, i vilket insekticider, herbicider och oorganiska gödningsmedel helt eller till största delen undviks, uppfattas generellt som att vara mer gynnsamt för miljön än den konventionella odlingen (fritt översatt från originalet).

En viktig kommentar av författarna till upplägget i publikationen, som är en studie som bygger på analyser av andras forskningsresultat, är att - "Organic farms often have other differences, for example they tend to use more complex crop rotations as a weed and pest control strategy, and use animal manure, green manure or compost in place of synthetic fertilisers. Conventional systems, however, use pesticides and inorganic fertilisers to various degrees, and often use simplified crop rotations and fewer crops." Detta är givetvis en central skillnad mellan ekologisk och konventionellt lantbruk. Ekologiskt bygger på ett system att utan gifter minimera angrepp av skadegörare. En av de viktigaste metoderna är att ha en tillräckligt lång växtföljd. Konventionell odling har inte bara en för kort - den är alldeles för kort. Men, det löser man genom att spruta bekämpningsmedel. Detta är en central skillnad emellan odlingsmetoder.

En annan konklusion som berörs är uppfattningen om att den ekologiska odlingen ger lägre skördar och därmed upptar mer värdefull mark än konventionell odling. Detta kan ställas i proportion till det faktum att bekämpningsmedelsbehandlade marker inte bara ger ett hård skadetryck p.g.a. ensidig odling (få grödor och därmed kort växtföljd) utan också mot att bekämpningsmedel ger toleranta (och resistenta) skadegörare. Denna kamp leder antingen till farligare bekämpningsmedel eller mark som inte längre är odlingsbar. John Atkin, vd för Syngenta Crop Science, kallar detta faktum för en affärsmöjlighet.

European Crop Protection Association (ECPA)

Friedhelm Schmider är "generaldirektör" för European Crop Protection Association (ECPA). Han är med andra ord chef för europeiska pesiticidlobbyisterna ECPA (Bayer, BASF, Syngenta, Dow Agrosciences, du Pont, Monsanto, Makhteshim Agan d.v.s. ca. 90% av världsmarknaden. I sällskapet ingår också Svenskt Växtskydd, som består av Plast- och Kemiföretagen i Sverige. Förutom dessa ingår en hel massa andra intressenter av bekämpningsmedelstillverkning).

Friedhelm Schmider meddelar 30/3 2012 i en "fejkad" intervju, på frågan om franska bönders förgiftningar av pesticidångor, att - "... more important - because it can act immediately - and that is to educate and help the farmer to use the pesticides properly. Being really careful with it because we have products which have to be biologically active and the consequence is that they have some side-effects. And you have to manage it properly with education programmes, with training programmes looking at the problem and responding to it."

Han meddelar också - "If you have to produce food, independent of how you grow crops - organic or non-organic - you need crop protection chemicals." Detta är ren lögn. Ekologisk odling använder inte agrokemiska produkter. Det är detta som är vitsen med ekologisk giftfri ocling - och hållbar utveckling.

Slutligen - " Seriously, the risk for the people is zero. Because maximum residue levels are often set artificially, there is always a safety factor of 100,000 in between. So to have a real health risk, you would have to drink a huge amount of that water every day for a whole lifetime. So the risk is not there, but it should anyway be avoided." "Others can say: "Oh it?s a toxic chemical, it must be toxic for you as well". But toxicity is given by the amount you take. The dose makes the toxicity, not the chemical." Detta talar sitt tydliga språk - ett cyniskt språk. Agrokemiska bekämpningsmedel är gift och utgör en väsentlig risk för människor och miljö.

Alltså, enligt ECPA är det dosen som är giftig inte giftet. Hur som helst så görs alla riskbedömningar med utgångspunkt från akuta förgiftningar. S.k. långtidsbedömningarna görs på råttor och möss och försöken pågår oftast högst 3 månader. De tar inte hänsyn till eventuella förgiftningar som ett samlat flertal av samtidiga gifter ger. Men framförallt - de är inte långsiktiga. Långsiktiga betyder för människor från havandeskap till utvecklad människa och vidare i livet med flera måltider per dag - frukost, förmiddagsfika, lunch, eftermiddagsfika, middag och kanske lite mysfika framför TVn - dag för dag - år ut och år in. Många pesticider är hormonstörande , cancerframkallande och fosterskadande och då vid otroligt små doser.

Svenskt Växtskydd

Svenskt växtskydd skriver:
"Vi bygger på kunskap...
Forskningen och utvecklingen inom industrin ger hela tiden nya resultat. Det leder till mer effektiva produkter och säkrare användning. För varje växtskyddsmedel som registreras finns ett omfattande vetenskapligt underlag. Svenskt Växtskydd visar vägen.
"

Denna utlovade kombination av bättre effektivitet och säkrare användning är något som man nog bör ställa sig tveksam till. Det omfattande vetenskapliga underlag som utlovas har aldrig varit tillräckligt omfattande för att klarlägga väsentliga effekterna av de gifter som sprutas ut på marker och i växthus. En bråkdel av den mängd bekämpningsmedel som används dödar skadegörare. Resten, d.v.s. nästan allt, kommer ut i marken, vattnet och luften. De alldra flesta bekämpningsmedel har en kraftig toxisk inverkan på det akvatiska livet - sjöar, vattendrag, grundvatten.

information:
- pressmeddelande
- John Atkin, vd Syngenta Crop Science
- intervju med chefslobbisten för ECPA
- nätverket ECPA
- pressmeddelande om ECPA
- svenskt växtskydd

(inlagt 2014-02-06)
läs fler artiklar

Problemet med plastpåsar och plastförpackningar

(inlagt: 2020-01-05)

Nordeas syn på skiffergasbrytning

(inlagt: 2015-06-27)

Riksdagen har enhälligt antagit 16 områden som mål för miljökvaliteten.

(inlagt: 2014-10-19)
12 förslag till en giftfri miljö

(inlagt: 2013-12-16)
Giftet i samhället

(inlagt: 2023-04-20)
Valfläsk - det här lovade de fyra regeringspartierna före valet om elkrisen

(inlagt: 2023-03-03)
Utvecklingen av vindkraft i Sverige

(inlagt: 2023-02-02)
Ringhals 4 - gammal och ny kärnkraft - några aspekter att tänka på

(inlagt: 2023-01-30)
Elexporten från Sverige till Sverige, Finland, Danmark, Tyskland, Polen och Litauen

(inlagt: 2023-01-27)