Klimatdemonstrationer ses som att ett antal aktivister vill skapa onödig panik kring miljö- och klimatfrågor. De pekas av många politiska partier ut som alarmistiska som bara skapar oro hos medborgarna med sina överdrifter. Det sker ju ändå klimatförändringar och har alltid gjort, alltså inget att bry sig om.
 
Och framför allt så skapar en grön omställning problem som påverkar vanliga medborgares ekonomi och företagens konkurrenskraft påpekar ”ansvarstagande” politiker. Ett av de tyngsta politiska argumenten tycks vara att Sverige är ett litet land vars minskning av koldioxidutsläppen ändå inte spelar någon roll för världen. Och att med miljöargument hindra storföretagens utveckling vore att sänka vårt välstånd i botten tycker näringslivet.
 
Men, det finns faktiskt ett problem som kommer att bli allt tydligare och allt mer påträngande för medborgarnas vardag. Ett problem vars lösning kommer att bli enormt kostsamt och kanske omöjligt att lösa. Vårt dricksvatten.
 
Problemet är den allvarligaste konsekvensen av hur vi behandlar vår miljö och hur vi tacklar klimatförändringarna. Vem kan vara utan dricksvatten? Och, vem vill ha förorenat dricksvatten som förstör vår och våra barns hälsa.
 
Vi får rapporter om hur grundvattennivåerna minskar. På många ställen minskar vattnet i sjöar och vattendrag på grund av minskat regnande. Dessa sjöar och vattendrag tillsammans med grundvatten utgör våra vattentäkter. Vi har varit vana vid obegränsad tillgång på dricksvatten, men detta håller snabbt på att ändra sig samtidigt som kostnaderna för dricksvatten ökar.
 
Bekämpningsmedel från lantbruket och föroreningar från gruvindustrin förorenar våra sjöar och vattendrag. Särskilt i jordbruksområden är halterna av bekämpningsmedel höga. I områden med gruvbrytning och anrikningsdammar förorenas vattnet av tungmetaller och kemikalier. Vi får hela tiden höra att vattnet renas och halterna av bekämpningsmedel är låga och ofarliga för människor.
 
Men vem betalar för reningen av råvatten till dricksvatten. Det är kommunerna. De som betalar är inte förorenarna utan, vi, kommunernas skattebetalare.
 
När vattennivåerna i vattentäkterna minskar så minskar självklart tillgången på dricksvatten. Och det allvarligaste problemet är att när vattenmängderna i vattentäkterna minskar så ökar halten föroreningar. Det blir alltså mer föroreningar per liter råvatten som ska renas. Detta gör att kommunernas rening kommer att bli mycket dyrare och det är du som ska betala.
 
Men om nu reningen inte är fullständig då kommer dricksvattnet att innehålla föroreningar. Dessa föroreningar är giftiga och kan i första hand påverka små barns utveckling men även vuxna. Och låga halter av olika giftiga föroreningar betyder inte att de passerar kroppen. Istället binds flera ämnen kvar och ämnena fylls på efterhand och mängden ökar i kroppen.
 
Men vad händer med vatten som förorenas innan de blir dricksvatten och innan vår hälsa riskerar att påverkas? Vad händer när föroreningar läcker ut i sjöar och vattendrag? Jo, de första som drabbas är växter, djur och mikroorganismer som lever i vatten. Det finns få förorenande ämnen som inte direkt påverkar livet i och kring vatten. Delar av detta liv slås ut och följden blir att näringskedjan kommer i obalans. En fungerande näringskedja är det vi kallar mångfald. Mångfalden behövs för att näringskedjan ska vara i balans. Rubbas näringskedjan så rubbas balansen med många okända effekter som resultat. Vi kan anlägga våtmarker som ska ta hand om föroreningar, men detta är bara konstgjort andning. Enda vettiga lösningen är att förorenaren inte släpper ut eller läcker ut föroreningar. Förorenaren ska alltså stå för kostnaderna att inte släppa ut eller läcka ut giftiga ämnen. Annars är det vi medborgare som måste betala för reningen eller riskera vår och våra barns hälsa.
 
Emellan förorenararen och vårt dricksvatten står miljön. Vem skyddar vår miljö? Vem betalar priset för en förorenad miljö? Det enda vettiga är att ingen tillåts släppa ut eller läcka ut giftiga ämnen. För detta krävs tillsyn och att miljöbalken följs.
 
När förbjuds evighetsgifterna Pfas, som består av 1000-tals olika ämnen? När förbjuds jordbruket att förorena och förgifta miljö, sjöar och vattendrag med bekämpningsmedel? När förbjuds gruvindustrin att släppa ut eller läcka ut giftiga tungmetaller och kemikalier som förstör miljö, sjöar och vattendrag och riskerar vår och naturens hälsa förutom den åverkan med förstörd miljö som gruvnäringen för med sig.
 
Fakta
Vatten som för ut giftiga ämnen är inte bara sjöar och vattendrag utan vattenavrinningsområden. Exempelvis är Sveriges största vattenavrinningsområde Göta älvs avrinningsområde, 50 000 kvadratkilometer följt av Torne älv, 40 000 kvadratkilometer och Ångermanälven, 30 000 kvadratkilometer. Dessa vattenavrinningsområden omfattar våra största vattenmagasin där vattenavrinning från och till Göta älv, Lule älv, Indalsälven, Ume älv, Dalälven och våra fyra nationalälvar Vindelälven, Kalixälven, Torne älv och Piteälven ingår. Skyddar vi inte dessa och andra vattentäkter är vi illa ute.
 
EU-kommissionen: The cost of PFAS pollution for our society
 
DN: Svenskt Vatten: 590 miljarder behövs för att fixa vattenbristen
 
DN: Larmet till regeringen: Gruvboom hotar dricksvattnet
 
Svenskt Vatten: Förslag till regeringens handlingsplan för att hindra
spridningen av PFAS
 
Sammanställningen är gjord av Olof Hellgren, september 2026


pdf-fil: Dricksvatten 5 - giftigt eller rent?