Regeringen har en enda målsättning. Att göra allt för att främja mineralnäringen. Regeringen vill därför att alla hinder för att etablera mineralbrytning ska elimineras. Konflikter är hinder. Hinder är konflikter med samebyar p.g.a. markanspråk för att samerna ska kunna driva rennäring. Hinder är konflikter med lokalbefolkning som har intresse av naturvärden i sin närmiljö. Hinder är konflikter med turist- och besöksnäring som vill kunna erbjuda naturupplevelser. Hinder är konflikter med alla som utsätts för hälsorisker genom framför allt dricksvattenföroreningar. Hinder är konflikter med miljöorganisationer som vill bevara höga naturvärden som mångfald och ren miljö. Hinder är konflikter med kommuner som gör förlustaffärer därför att skattemedel måste bekosta samhällsservice utan att detta ger skatteintäkter. Hinder är konflikter med lagstiftning som inte bara ska ta hänsyn till gruvnäringens behov av mineralbrytning utan även miljövärden. Hinder är konflikter med riksintressen som nationalälvar, nationalparker, naturreservat, rödlistade arter, Natura 2000 och allt med höga naturvärden.
 
Alla dessa hinder tar sig nu regeringen an. Det går inte enbart att ändra lagstiftningen till förmån för gruvnäringen. Först krävs en politisk taktik som ställer alla hinder i dålig dagar, som motståndare till övriga medborgares välstånd. Tidögängets taktik är en attack mot samhället på bred front med attack mot utvalda hinder - ett i taget. Helst vill "smarta" KD-politiker som Ebba Busch och Co att attackerna ska uppfattas som enstaka hinder ett och ett. Detta för att skymma sikten för den totala egentliga frågan - att gynna gruvnäringen.
 
Samernas rättigheter är ett hinder som regeringen tar sig an genom att söndra. Taktiken är att framställa samernas rättigheter inte bara som orimliga utan också som ett hinder för "vanliga" medborgare. Tidögänget börjar med att samerna äger halva Sverige. Jakt- och fiskerätt är då en politisk ingång. Men hur många berörs egentligen av ett sådant hinder? Hur är det med skogsbolagen? Mineralnäringen försöker KD sälja in som både en välståndshöjare och en säkerhetspolitisk nödvändighet för att vi inte ska falla i ryssarnas händer? Alla försök tycks vara godkända bara Tidögänget uppnår sitt syfte. Men är syftet demokratiskt? Samernas rättigheter är trots allt bara en del av de hinder som ligger i vägen för Tidögängets framfart. Förblindas inte av denna enfrågeattack. Se det stora sammanhanget. Snart är det din tur som lokalbefolkning eller medborgare.
 
Mark- och miljödomstolarna är också ett hinder. De ska ersättas med en annan myndighet. Detta är betydligt farligare än det låter. Domstolarnas och domarnas oberoende ställning i det konstitutionella systemet är ett fundament i vårt samhälle. Oberoende och väl fungerande domstolar med allmänhetens förtroende ger legitimitet åt vårt samhällssystem och våra grundläggande demokratiska värderingar heter det från domstolsverket. När regeringen vill slopa mark- och miljödomstolarna och ersätta dessa domstolar med "vanliga" förvaltningsmyndigheter förstår säkert vanligt tänkande människor att detta är att frångå grundläggande demokratiska värderingar. De "vanliga" förvaltningsmyndigheterna är regeringens lydiga redskap, vilket radikalt ska eliminera juridiska hinder för gruvnäringen.
 
Miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen med ca 200 000 medlemmar målas ut som klimataktivister och bunkas ihop till allsköns odemokratiska och samhällsfarliga individer. När Tidöministern för samhällets försvar, Carl-Oskar Bohlin, utmålar fredliga demonstrationer som skadegörelse, även för de som bara håller i en banderoll, är detta en medveten strategi att i allmänhetens ögon misstänkliggöra miljö- och klimatorganisationer för att vara samhällsfarliga. Se upp för dessa attacker!
 
Lokalbefolkningen utmålas som okunniga om gruvnäringens fördelar med erbjudande om många nya jobb och mer samhällsservice. Bara gruvbolagen övertygar lokalbefolkningen om mineralbrytningens fantastiska fördelar så är detta hinder löst. Här gäller det verkligen för politiker och gruvnäring att splittra. Ju fler som kan övertygas om gruvnäringens fördelar ju mer kan samhällen splittras och motståndet minimeras. Sanningen är den att de fördelar som gruvnäringen utmålar sällan kommer lokalbefolkningen till godo. En smart lokalbefolkning borde kräva kontrakt på alla de fördelar och förmåner som utmålas. Sådana detaljerade väl utformade kontrakt vore intressant att se. Även de av gruvbolagen frälsta borde inse värdena av sådana kontrakt.
 
Turist- och besöksnäring har inte ännu, så vitt jag vet, utsatts för trakasserier eller svartmålning, vilket kan bero på att den är underställd lokalbefolkningen och dessa är lättare att ge sig på. Turist- och besöksnäringens potential är dock mycket större än gruvnäringens. Detta ekonomiska värde borde dock vara en allvarlig konflikt för gruvbolagen. Problemet är lobbyverksamheten som drivs för att påverka Tidögänget. Gruvnäringen är en kapitalstark bransch medan turist- och besöksnäringen är betydligt mindre bemedlad och dessutom mindre erfaren av lobbyverksamhet. Gruvbolagen florerar inte bara i Sverige utan också i EU-makten (läs CRMA och RESource Action Plan).
 
Kommunerna som ska representera både lokalbefolkning och medborgare i övrigt har enligt hävd haft möjlighet att avgöra frågor som rör kommunens invånare genom s.k. vetorätt. Detta hinder har regeringen tagit sig an genom att helt enkelt benämna mineralbrytning som ett riksintresse som ska stå över allt annat. Det låter alldeles för enkelt men kommuner och regioner är ju rent logiskt underställda rikets makthavares intressen. Problemet uppstår när begreppet riksintresse inte har någon laglig grund utan är ett påhitt av regeringen. Domstolarna har nu begreppet i sin hand och det är helt avgörande för demokratin hur utfallet blir. I vågskålen ligger allmänhetens förtroende för legitimiteten i vårt samhällssystem och för våra grundläggande demokratiska värderingar. Är det som sker i linje med våra grundläggande demokratiska värderingar? Värderingar är ju något som Tidgänget ofta framför som avgörande för att Sverige är Sverige. Hur många lyckas regeringen lura?
 
Riksintressen är just det hinder som konflikterna cirkulerar kring. Alla riksintressen tycks vara i vägen för det av regeringen egenskapade riksintresset ?mineralbrytning?! Det är intressant att ta del av regeringens strategi för hur begreppet riksintresse som hinder för mineralbrytning ska elimineras. Regeringen har tagit flera grepp om begreppet. Ett är Kiruna kommuns vetorätt. Då vägde regeringen mineralbrytning som riksintresse tyngst. Ett annat är rennäringen som riksintresse. Detta riksintresse ska bort helt och rennäringen ska kontrolleras av staten. Man under verkligen hur detta ska gå till utan att förbjuda delar eller allt av den redan reglerade rennäringen.
 
Boverket är den myndighet som samordnar begreppet riksintresse, som 12 myndigheter ansvarar för. Boverket skriver att "Riksintressen gäller geografiska områden som har utpekats därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Områden kan vara av riksintresse för både bevarande och exploatering men också för yrkesfiske och rennäringen. Riksintressen ska behandlas och redovisas i den kommunala översiktsplaneringen så att det blir tydligt hur dessa förhåller sig till andra intressen men också för att avvägningar mellan oförenliga riksintressen ska kunna göras. Tanken är också att riksintressena ska kunna bli föremål för diskussion och utveckling men även ifrågasättande och förändring." - "Riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken gäller större områden med stora natur- och kulturvärden och värden för friluftslivet. De omfattar delar av våra kuster, fjäll och älvar. Dessa områden anges direkt i lagen. Eftersom områdena är grovt angivna i lagen kan en närmare avgränsning behöva göras i kommunens översiktsplan i en dialog med länsstyrelsen. Kommunen har också möjligheter att utveckla värdebeskrivningen och på olika sätt ta tillvara de kvaliteter som finns i områdena."
 
Alla 13 riksintresseansvariga myndigheter är förvaltningsmyndigheter som står under regeringens styrning. Regeringen förändrar myndigheter, avsätter och tillsätter generaldirektörer, sätter målen, fördelar budgetar, ger instruktioner för att verkställa regeringens beslut genom s.k. regleringsbrev.
 
Boverket och Lantmäteriet leder ett myndighetsgemensamt arbete kring en nationell specifikation för riksintresseanspråk där bl.a. Naturvårdsverket deltar. Det är alltså en pågående process att definiera en nationell specifikation för riksintresseanspråk som nu regeringen mycket aktivt deltar i och där regeringen redan använt sig av en egen specifikation.
 
Sist men det allra viktigaste hindret, som borde vara den allvarligaste konflikten är mineralbrytningens hälsorisker. Det är ofrånkomligt att mineralbrytningen och dess behov av anrikning ger läckage av tungmetaller, kemikalier och andra föroreningar ut i vattendrag och sjöar, direkt eller via avrinningsområden. Denna risk hanteras på i huvudsak två sätt som är gränsvärden och egenkontroll. Båda dessa sätt är ett mycket allvarligt hot mot miljöns och människors hälsa. Gränsvärden är ett påhitt skapat för att rättfärdiga föroreningar i avrinningsområden, vattendrag och sjöar. Inte ens mätningar av vatten utan indikation av föroreningar är säkra. Allt beror på mätningarnas kvalitet där utrustning och provtagning ingår. Frågan är hur hälsan påverkas. Påverkan har flera dimensioner däribland tids-, mängd-, blandnings-, uppträdande- och känslighetsaspekter. Vilka mängder utsätts människa och miljö för? Under hur lång tid utsätts människor och miljö? Vilka blandningar av giftiga ämnen utsetts människor och miljö för? Uppträder ämnena i intervaller eller säsongsvis? Vilka människor är extra känsliga förutom växande barn från foster till vuxen? Vilka har en genetisk mottaglighet för mycket små mängder återkommande ämnen?
 
Neurodegenerativa sjukdomar ökar och dessutom går de ner i åldrarna. Det finns klara samband mellan dessa sjukdomar och föroreningar. Detta gäller även olika cancerformer. Det är ingen tvekan om att föroreningar i vatten utgör ett hot mot folkhälsan. Problemet är att upptäckten av fysiologiska samband mellan sjukdom och specifika föroreningar går långsamt för att det är mycket svårt att härleda orsak och verkan. Dessutom har de branscher som står för utsläpp av giftiga ämnen med kraft förnekat alla samband och hänvisat till suspekta gränsvärdesspecifikationer. Det finns väl dokumenterat hur företagsbranscher har nonchalerat, förringat, förnekat och skapat tvivel kring forskare som redovisat samband mellan föroreningar och ohälsa. Mest nonchalerat är påverkan på miljön där djur och växter skadas. Sambanden är väl kända och redovisade i olika officiella databaser.
 
Alltså, se upp! Ingenting är heligt för kristdemokraterna som nyttiga idioter för resten av Tidögänget. På bred front försöker de nu snabbt genomföra sina medborgarfientliga åtgärder.
 
Massivt folkligt motstånd är förmodligen enda sättet att ta sig ur regeringens farliga väg mot ett allt annat än grönomställt demokratiskt Sverige.
 
Sammanställt av Olof Hellgren, april 2026

pdf-fil: Ett regeringsuppdrag att förenkla regelverket inom SGU:s verksamhetsområde i ett näringslivsfrämjande arbete