Vi vet redan att även vi i Sverige drabbas av allt mer extremväder - torka, stormar och nederbörd. Det modeller, som användas idag för att beräkna hållfasthet, är omkring 75 år gamla. Det som kallas Förmodad Maximal Nederbörd (Probable Maximum Precipitation, PMP) är den nederbörd som många anläggningar är byggda för att klara. Och även om modellernas värden är uppdaterade är frågan om de tagit hänsyn till de extremväder som blir allt våldsammare.
 
The National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) i USA definierar PMP som "den teoretiska mängd nederbörd som under en given varaktighet är fysiskt möjlig för en drabbad yta vid en särskild plats vid en särskild tid på året." Detta betyder att PMP definieras som en övre gräns för nederbörd med ett värde som inte kan överskridas.
 
De extremväder som vi numera upplever är dock av nya dimensioner. Risken med nya extrema nederbördsmängder är att många anläggningar förmodligen inte är byggda för att motstå dessa. Främst gäller detta dammar och kärnkraftverk. I USA beräknas det finns mer än 16 000 dammar och 50 kärnkraftverk som är att betrakta som högriskstrukturer.
 
Vi har både hört om men också fått uppleva allt mer extrem nederbörd med förödande effekter för de som drabbas. Tyvärr har vi kanske bara sett början på våldsamma skiftningar i extremväder. Frågan är då givetvis: är våra kritiska strukturer som dammar och kärnkraftverk verkligen byggda och underhållna för nya extremväder.
 
Nuvarande kunskap
Traditionella beräkningsmetoder för PMP litar på föråldrade antaganden att nederbörd har en övre gräns och att klimatförändringarna inte har någon inverkan på extrema regn.
 
Klimatförändringarnas effekter
Fysikalisk förståelse, historiska trender och modellsimuleringar pekar alla på att extrem nederbörd kommer att öka med ökad uppvärmning.  Tillförlitliga uppskattningar av nuvarande och kommande risker för extrema regn måste baseras på dessa förändringar.
 
Giftiga gruvdammar
Den stora kritiska frågan är om de giftiga dammar som exempelvis LKAB och Boliden förfogar över är säkrade mot extrema regnväder med stora mängder nederbörd? Skulle de brista eller svämma över, typ läckaget från gruvdammen i Talvivaara 2008, får detta katastrofala följder för miljön och människors hälsa men också stora ekonomiska följder. Det är dags att begära en översyn av alla gruvdammar i Sverige med en omvärdering av deras hållfasthet för kommande extrema regnväder för vilka de inte är beräknade.
 
World Meteorological Organization, WMO, är ett FN-organ som ska övervaka tillståndet och beteendet på vår Jords atmosfär och hur denna interagerar med land och oceaner och hur väder och klimat bildas samt hur vattenresurser distribueras.
 
World Meteorological Day focus on Climate Change and Water
 
Regional trends in extreme events in the IPCC 2021 report
 
Managing Water Resources with Climate Information
 
Hydrological Data Exchange
Climate Change and Water
 
Science for Action: Water
 
Modernizing Probable Maximum Precipitation Estimation (2024)
National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine. 2024. Modernizing
Probable Maximum Precipitation Estimation. Washington, DC: The National
Academies Press. https://doi.org/10.17226/27460.
 
Denna sammanställning är gjord av Olof Hellgren, februari 2026

pdf-fil: Extrem nederbörd och bristfälliga gruvdammar