Att klimat- och miljömålen kan nås
Regeringen gör så mycket som möjligt för att inte klimat- och miljömålen ska nås. Genom en ändring i miljöbalken är det näringslivet och inte regeringen som ska bidra till att klimat- och miljömålen kan nås. Näringslivet kräver konkurrenskraft vilket betyder att detta bara kan uppnås med så låga kostnader som möjligt. Helst sker minimeringen med hjälp av medborgarnas skattepengar som bidrag till bolagsägarnas vinstmaximering. Investeringsviljan var god i exempel Northvolt och Stegra, som skulle bidra till att klimat- och miljömålen uppnåddes, men varken klimatomställning eller produktion uppnåddes. Däremot uppnåddes nytt rekord i förlust av pensions- och skattepengar från medborgarna. Men skam den som ger sig. Nu satsas nya pengar i Stegra från exempelvis Naturvårdsverkets Skattepengafond.
 
En del frågor som t.ex. hur lagen ska kunna minska den krets som får överklaga beslut enligt miljöbalken, tas inte upp i utredningen. Men lugn, det kommer att tas upp efterhand i Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning.
 
En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess, del 1
En 784 sidors genomgång om förslag till ändringar i miljöbalken samt en genomgång om det nuvarande läget. Exempelvis blir i Kap. 1 4§ miljöfarlig verksamhet ändrad till miljöpåverkande. Detta får nog betraktas som en klar förbättring eftersom miljöpåverkan inbegriper mer än ?bara? giftig. I Kap. 2 3§ blir bästa möjliga teknik ändrat till bästa tillgängliga teknik. Man kan nog säja att det är en förbättring från bästa möjliga till bästa tillgängliga teknik.
 
En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess, del 2
En 820 sidors beskrivning om hur miljötillståndprövningen går till med förslag från utredning.
 
En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess, del 3
En 576 sidors beskrivning om ikraftträdande (2028-01-01), övergångsbestämmelser och alternativa problemlösningar.
 
Här följer ett axplock ur utredningen, del 3
Konsekvenser av föreslagna ändringar föreslås också. Exempelvis: "Konsekvenserna för staten handlar framför allt om en ändrad ansvars- och rollfördelning. Länsstyrelsernas ansvar för flera uppgifter flyttas till den nya Miljöprövningsmyndigheten. Också domstolarna påverkas genom att förstainstansprövningar flyttas till den nya myndigheten. Partsmyndigheternas roll i prövningen ändras något. Därtill påverkas statsfinanserna genom våra förslag om en omorganisation." Detta betyder att Länsstyrelserna inte längre ska vara delaktiga i tillståndsprövningsprocesserna. Mark- och miljödomstolarna, som underställda Justitiedepartementet, läggs ner och deras ansvar flyttas över till den nya Miljöprövningsmyndigheten, som ska läggas under Klimat- och näringslivsdepartementet, som en enda enhet. Med domstolsstatus försvinner oberoendet från regeringen.
 
Alltså tycker utredarna att:
"En positiv konsekvens av förslaget för regeringen är att regeringens styrning och fortlöpande uppföljning av prövningsverksamheten kommer att underlättas av att prövningen samlas på en förvaltningsmyndighet under berört departement. De departement som i dag är myndighetansvariga för länsstyrelserna respektive domstolarna handlar det, enligt vår bedömning, enbart om en marginellt minskad arbetsinsats eftersom miljöprövningen endast utgör en liten delmängd av dessa myndigheters verksamheter. Ansvaret för styrningen av miljöprövningen ligger i dag redan på Klimat- och näringslivsdepartementet, medan Finansdepartementet ansvarar för den samlade styrningen av länsstyrelserna och Justitiedepartementet ansvarar för domstolarna."
 
"För mark- och miljödomstolarna är de huvudsakliga konsekvenserna av våra förslag att domstolarnas ansvar för förstainstansprövningarna av tillstånd för miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter överförs till den nya Miljöprövningsmyndigheten." (Kommentar: miljöfarliga ska bytas ut mot miljöpåverkande verksamheter, vilket ska innefatta miljöfarliga delar av verksamheterna - enligt utredningens eget förslag).
 
Att ?ansökningsmålen inte längre ska prövas på mark- och miljödomstolen som första instans utan av en förvaltningsmyndighet innebär enligt nuvarande regler att dessa mål inte kommer att prövas av Högsta domstolen.?
 
"Sammantaget bedömer vi att våra förslag om effektiva och förutsägbara miljötillståndsprocesser bör bidra till minskade kostnader för näringslivet och en ökad investeringsvilja. De positiva effekterna för näringslivet handlar framför allt om att underlätta för investeringar." Detta var ju ett av direktiven för utredningen d.v.s. att öka investeringsviljan.
 
Att förkorta tillståndsprocessen uppnås givetvis genom att minska antalet iblandade och oberoende instanser i tillståndsgivningen men också att minska den krets som har möjlighet att överklaga beslut som går dem emot. Det sista är dock inget som denna utredning tar ansvar över. Det ska Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning göra.
 
När allt har kokats ner till det regeringen vill, så har medborgarnas demokratiska rättigheter beskurits kraftig medan företagens d.v.s. näringslivets och investerarnas intressen väl tillvaratagits - ofta på skattebetalarnas bekostnad. I en rättsstat har medborgarna stort inflytande på det samhälle de vill ha genom rättsliga möjligheter. Beskärs dessa rättigheter är det ett steg mot ett icke oberoende rättsväsen.
 
En kortfattad sammanställning av Olof Hellgren, december 2025

pdf-fil: Kommentarer till "En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövnings-process"