Inledning
Det finns i huvudsak två olika sorters myndigheter: förvaltningsmyndigheter och domstolar. Myndigheterna under regeringen är sorterade under olika departement.
 
Det finns tre sätt för regeringen att styra myndigheterna.
1.      Specifika uppgifter för respektive myndighet finns vanligtvis i myndigheternas instruktioner.
2.      I myndigheternas regleringsbrev beslutas hur mycket pengar myndigheterna ska tilldelas för aktuellt budgetår och vad pengarna ska användas till. Myndigheternas mål kan även beskrivas i regleringsbreven och de kan få uppdrag och krav på återrapportering.
3.      Regeringen kan också ta beslut om att ge särskilda regeringsuppdrag till myndigheter.
 
För domstolarna finns det ett förbud mot påverkan som gäller regeringens förhållande. Det innebär att inga andra samhällsorgan får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller i övrigt tillämpa en rättsregel. I alla andra frågor är myndigheterna skyldiga att följa det regeringen beslutar.
 
Mark- och miljödomstolarna
En utredning, "En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess, SOU 2024:98", med direktiv från regeringen, ska ge förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken, ska kunna förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Regeringens syfte är att säkra näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsviljan och främja en effektiv industriell klimatomställning. Enligt regeringen ska detta bidra till att klimat- och miljömålen kan nås.
 
Förslaget från utredning innebär först och främst att de 5 Mark- och miljödomstolarna under Justitiedepartementet tas bort och att en ny Miljöprövningsmyndighet placeras under Klimat- och näringslivsdepartementet.
 
Förutom detta föreslås förändringar av ett flertal paragrafer i Miljöbalken.
 
Alltså, s.k. förstainstansprövningar flyttas från Sveriges Domstolar till en ny myndighet. En del kommunala beslut och beslut från Länsstyrelserna föreslås att föras över till den nya Miljöprövningsmyndigheten. Den nya myndigheten kommer inte att vara en oberoende myndighet.
 
Den viktigaste frågan blir givetvis: Hur kommer Miljöprövningsmyndighetens status att bli som en vanlig myndighet? Detta luktar på långt håll påverkansmöjligheter för regeringen.
 
Miljöbalken har för varje år urholkats från sin ursprungliga roll att skydda miljön. Nu urholkas medborgarnas möjligheter till påverkan ännu mer.
 
Uppenbarligt är att nuvarande regering urholkar medborgarnas möjligheter att påverka på fler och fler områden med hänvisning till att de har svenska folkets mandat att genomföra sin politik. Kommunala beslutsmöjligheter kan nu regeringen omöjliggöra genom att använda begreppet riksintresse. Många lokala verksamheter och lokala intressen riskerar att få stå tillbaka för riksintresset. Riksintresse användes tidigare för att skydda särskilt skyddsvärda naturområden genom att inrätta nationalparker och nationalälvar. Nu använder regeringen begreppet för att förstöra skyddsvärda naturområden och möjliggöra omfattande gruvverksamhet och skogsavverkning. Med begreppet riksintresse har kommunernas och deras innevånares bestämmanderätt över sitt eget område tagits bort. Regeringen har nu tagit på sig rollen att avgöra centralt hur landet ska utnyttjas. Detta liknar inte en rättsstat, som karaktäriseras av oberoende domstolar med lagar som ska värna om medborgarnas rättigheter och skydd. När inte längre medborgarna har några rättigheter eller något skydd utan det är näringslivets rättigheter och skydd som ska värnas - vad har vi då?
 
Sammanställning gjord av Olof Hellgren, december 2025

pdf-fil: Är Sverige på väg bort från att vara en rättsstat?