"Sverige ska bli grönare och rikare. Framtidens välstånd skapas när vi ställer om till ett fossilfritt samhälle. Regeringen har påbörjat en rad insatser för att accelerera den gröna industriella omställningen och stärka Sveriges konkurrenskraft; förenkla och modernisera tillståndsprocesser, en ny färdplan för kärnkraft, en samlad strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i norra Sverige, satsningar på prospektering av nya gruvor, samt ett accelerationskontor för grön tillväxt. Genom kontoret kommer staten bli mer proaktiv och accelerera den gröna omställningen."
 
Hur blev kärnkraften grön? Den är allt annat än grön. Den är grå, giftig, smutsig och farlig.
 
Hur blev nya gruvor gröna? De är allt annat än gröna. De förstör gröna naturvärden. De är gråa, smutsiga, bullriga och giftiga.
 
Vi som ser den gröna färgen, vi ser vatten, sol och vind, även om dessa tekniker inte heller alltid skiftar i grönt så behövs ingen uranbrytning, inga kärnkraftskolosser, inget utbränt kärnbränsle som vi lämnar över till 4 000 kommande generationer.
 
Vi som ser den gröna färgen, vi ser också allt som går att återvinna istället för att gröna naturvärden ska förstöras genom nya gruvor. Gruvor som dessutom förgiftar våra värdefulla rena vatten.
 
Industrin
Industrin är genom tiderna skyldig till mycket ont, inte bara gott. Industrin gynnar sällan oss vanliga medborgare. Industrin har lämnat över en massa skit till oss medborgare att ta hand om. Vi är den tredje part som ingår i begreppet externalitet. För att maximera de vinster som industri- och aktieägarna tar hand om, lämnas ett ostädat bord över till oss vanliga medborgare. Hur många gruvor har återställts till grön giftfri natur? Hur många kärnkraftverk har rivits och givit oss grön giftfri natur tillbaka? Att lämna skit efter sig som vi medborgare får ta hand är det som kallas externaliteter.
 
Industri- och kapitalägare har länge hävdat att utan deras rikedomar skulle inget sippra ner på oss fattiga stackare. När industri- och kapitalägare blir rikare blir också vi rikare påstår vår regering. Vi ser ju hur det gått i den s.k. tredje världen. Har möjligtvis rikedom från väldiga råvarutillgångar sipprat ner på folket? Hur mycket har familjen Lundin låtit sippra ner av sina rikedomar? Hur mycket har Vargas ägt av Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz låtit sippra ner av sina rikedomar från Nortvolt eller Stegra. Tyvärr, Northvolt gjorde bara ett fåtal rikare (gissa vilka?) medan resten, några miljarder, lämnades över till svenska folket att betala. Blir det kanske likadant med Stegra? 
 
Skogs- och gruvnäring
Skogen bidrar med 2,5% motsvarande 120 miljarder av svensk BNP. Gruvnäringen står för 3% av BNP. Turistnäringen bidrog med 2,6% av BNP. Industrin som arbetsgivare inom gruvnäringen har under åren minskat sin arbetsstyrka, vilket likaså skett inom skogs- och jordbruksnäringarna.
 
Privata företag står för ca 80% av BNP:s värde och resterande 20% från den offentliga sektorn. Den offentliga sektorns del av BNP handlar till exempel om tjänster inom polisen, försvaret, vården och skolan. Det mesta som produceras av privata företag görs genom förädling av råvaror till produkter. Genom återvinning kan den viktigaste delen av svensk industri, nämligen förädlingen, föra Sverige framåt tillsammans med en väl utvecklad grön turistnäring.
 
Gröna fonder investerar i svartlistade gruvor
Även svenska fonder och banker tycks vara färgblinda. I en granskning som gjorts av Sveriges Naturskyddsföreningen och Fair Finance Guide visar det sig att svenska fonder och banker via sina s.k. gröna fonder investerar i svartlistade gruvor. Investeringspengarna har använts till gruvbrytning av bolag som anklagas för miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter.
 
Gruvor som nämns i granskningen är Kamoa-Kakula Copper Mine i DR Kongo. Där har SEB investerat 78 miljoner i. Delägare i gruvbolaget är det kinesiska bolaget Zijin Mining som av många investerare har svartlistats därför att de kopplas till allvarlig miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter. En annan gruva, Antapaccay Mine i Peru, har Sjunde AP-fonden investerat 529 miljoner kronor i. Gruvans ägare Glencore, har också svartlistats på grund av allvarliga hållbarhetsproblem. Dessa gruvor bidrar inte till en grönare värld där brytningen sker. Den världen är grå och giftig.
 
Det är dock en glidande skala mellan allvarlig miljöförstöring, allvarlig förgiftning av dricksvatten och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och värdefull natur. Gruvverksamhet har ingen skala som går mot grön natur och rent vatten. Det finns ingen grön gruvverksamhet. Inte heller någon giftfri eller riskfri. SEB och AP-fonder må vara inblandade i grå och giftig gruvbrytning i afrikanska och sydamerikanska länder, men var är inte gruvbrytning grå, smutsig och giftig?
 
Regeringens gruvplaner för Sverige
Men varför bryts de kritiska mineralerna och andra mineraler i länder med dåliga miljölagar och dålig omsorg om sina medborgare? Det finns bara ett skäl och det är pengar d.v.s. så lite pengar som möjligt till utgifter och så mycket pengar som möjligt i vinst till investerare och bolagsägare.
 
Gruvorna ska alltså bidra med s.k. kritiska mineraler. Med de kritiska mineralerna ska vår nya gröna värld byggas. Politiker påstår att de behövs när världen ska drivas av elektricitet istället för kol, olja och gas.
 
Men tillbaka till regeringen och deras gruvplaner. Är gruvor i Sverige grönare än i andra länder? Tas större hänsyn till medborgare i Sverige än i andra länder? Regeringen vill minska möjligheterna att överklaga beslut om gruvdrift. Regeringen vill stoppa kommunernas (läs kommunens medborgare) möjlighet att tacka nej till gruvbrytning genom att påstå att landets medborgare kräver gruvor med ett s.k. riksintresse d.v.s. ett intresse för alla landets medborgare. Regeringens nya framtidsplan för välstånd är att förenkla och modernisera tillståndsprocesser (förenkla och modernisera betyder mindre möjligheter för demokratiska processer), en ny färdplan för kärnkraft (betyder uranbrytning i Sverige och fler kärnkraftverk), en samlad strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i norra Sverige (betyder många fler gruvor i norra Sverige), satsningar på prospektering av nya gruvor (betyder också många fler gruvor inte bara i norra Sverige) samt ett accelerationskontor för grön tillväxt (ska antagligen accelerera förbi alla miljöprövningar och alla möjligheter att överklaga med ett s.k. snabbspår).
 
Men, gruvbrytning förstör och har förstört naturvärden var de än pågår eller har pågått. Dessutom utgör alla gruvor en hälsorisk. Regeringen vill öppna för uranbrytning i Sverige förutom all annan gruvbrytning. Regeringen vill ha svenskt uran till sina kärnkraftverk (som visserligen inte möjligt eftersom kärnbränsle är uran som gått genom många olika processer i olika länder där uran köps på den öppna marknaden). Uranbrytning var den än bedrivs förstör stora arealer natur och miljö för all framtid och utgör en stor hälsorisk för både miljö och människor. Uranhalten i Sverige är inte hög, vilket betyder att stora områden måste grävas upp. Är detta den gröna omställningen?
 
Kritiska mineraler
Politiker har övertygats av gruvindustrin (med mycket pengar att lobba för) att det finns kritiska mineraler som måste brytas annars blir det ingen grön omställning.
 
Hur många mineraler är kritiska? EU har genomdrivit en lag, CRMA (Critical Raw Material Act), som bestämmer att det finns 34 kritiska råmaterial varav 17 förutom att vara kritiska dessutom är strategiska. Naturligt finns det 92 grundämnen. Kritiska skulle alltså 37% av dessa vara. Om de inte kan brytas (eller återvinnas) blir det ingen grön omställning påstår politikerna. Men är detta sant? Det får vi inte veta. Det framgår inte av lagen varför och till vad 34 ämnen skulle vara kritiska. Några, men långt ifrån alla, kanske var intressanta för ett antal år sedan, men den tekniska utvecklingen anpassas sig snabbt efter företagsmässiga villkor. Företagens villkor styrs främst av tillgång och efterfrågan samt vinstmaximering. När efterfrågan på kritiska råmaterial överstiger tillgången händer två saker. Det första är att priserna stiger. Det andra är att vinstsugna personer snabbt samlas kring investerare. När hypen är som hetast vill de starta gruvbrytning och tillverkning på investerarnas bekostnad. Ta exempelvis NorthVolt och kanske Stegra. Men när efterfrågan höjer sig över tillgången och priserna stiger då söker den tekniska utvecklingen efter billigare alternativ.
 
Det sker hela tiden en teknisk utveckling som i konkurrensens namn går otroligt fort. Batterier med nickel, mangan och kobolt ersätts av mindre kritiska och därmed billigare råmaterial som järn och fosfor. I supermagneter för motorer och generatorer ersätts niobium och dysprosium med andra ämnen i nya konstruktioner. Även i solceller byts kritiska ämnen ut mot billigare mindre kritiska. Naturlig grafit, som bryts i gruvor och som ska ingå i batterier, byts ut mot syntetisk grafit som tillverkas av metan. I många fall, om inte de flesta fallen, utvecklas de nya produkterna till bättre eftersom den tekniska kunskapen och tillverkningen förbättras. Tyvärr utvecklas kunskapen inte lika snabbt hos politiker, investerare och lycksökare.
 
En grön omställning är en ersättning av kol, olja och gas till ett för klimat och miljö bättre alternativ. Gruvbrytning innebär inte automatiskt bättre alternativ till kol, olja och gas. Det ger råmaterial men dessa är inte värda ett dugg om de inte kan förädlas till nya efterfrågade tekniska produkter. Den nya tekniken och den samhällsomvandling som utvecklas ska göras för att stoppa utsläpp av koldioxid i atmosfären och stoppa förgiftning av vår miljö och där borde återvinning vara av högst prioritet och inte ett fortsatt ohållbart slöseri med vår jords tillgångar. Återvinning är grön omställning.
 
Sammanställt av Olof Hellgren, november 2025

pdf-fil: Har vi en färgblind energi- och näringsminister?