Men, varför är det tyvärr med nötkött? Jo, världens ökade efterfrågan på kött leder till problem för klimatet. En tredjedel av världens
koldioxidutsläpp, tillsammans med andra växthusgaser, orsakas av lantbrukssektorn. Bland annat medför jakten på ny betesmark för kreatur att kolväterika skogar rensas ut för att ge plats för bete. Onödig skogsavverkning resulterar i stora koldioxidutsläpp, som inte ersätts.
Genom intensivjordbruk
förstörs stora arealer jordbruksmark i världen som blir öken och alltså inte kan återplanteras och binda koldioxid. Varje år försvinner 12 miljoner hektar odlingsbar mark som motsvarar 20 miljoner ton vete. Försök pågår att restaurera förstörd mark som bl.a. innebär plantering av träd som inte är avsedda för skogsproduktion. Denna restaurering är en bråkdel av förlorad mark och måste intensifieras för att återställa förstörd mark. Det kostar tid och pengar. Tid som vi inte har och pengar som inte avsetts.
Vi jagar fossila bränslen för att få stopp på förbränning av fossila kolväterika växtdepåer. Samtidigt förstörs stora kolväterika depåer för jakt på kött och intensivjordbruk. Detta är en ekvation som tyvärr inte går ihop. Köttproduktion är ett slöseri med växtresurser och markanvändning. Vegetabiliska livsmedel är långt mer effektiva och kräver långt mindre arealer än köttproduktion. Det är ett förhållande som är minst 10:1 d.v.s. köttproduktion kräver minst 10 gånger mer mark.
Till slöseriet med mark som borde användas till livsmedelsproduktion kommer odling för fordonsbränslen. I ett spekulationsjordbruk ingår tre kategorier av odling. Det som ser ut att ge mest vinst kommer att odlas. Kategorierna innefattar livsmedelsprodukter, foder till köttproduktion och s.k. biobränslen. Mer köttproduktion och mer biobränslen driver upp kravet på mer odlingsbar mark.
Sverige har planerat en sänkning av jordbrukets växthusgasutsläpp med ca. 11% räknat från 2005 till 2030. Från 2005 till 2022 har dock
sänkningen endast varit ca. 3%. Samtidigt med sänkningen på endast ca. 3% vill lantbruket ha regler, som ska öka lönsamheten att producera mer nötkött, vilket inte lär sänka utsläppen av växthusgaser.
En klokare livsmedelsproduktion krävs. En smartare användning av odlingsbar mark krävs. Ett försiktigare utnyttjande av skog krävs. Kan inte ekvationen koldioxidbindning minus utsläppt koldioxid ge ett positivt resultat är klimatkrisen omöjlig att lösa.
Vi importerar ca. 50% av den mat vi äter. Dessa 50%
importeras främst från EU-länder. Men den maten kommer inte bara från EU-länder utan från länder utanför EU. I EU-länder paketeras den om för att exporteras till Sverige och registreras som import från EU. När klimatkrisen kommer att slå som hårdast drabbas de sydligaste EU-länderna, med höga temperaturer och torka. Då är denna import hotad och även importen från andra drabbade länder utanför EU. Höga priser väntar och många varor, som frukt och grönsaker, kommer att bli bristvaror. Kanske något att tänka på i en global värld där Sverige ingår antingen vi vill eller inte.
Olof Hellgren, augusti 2025