Detta är 5 villkorssatser som tillsammans kräver (1) skydd för hälsa och miljö, (2) naturskydd, (3) skydd för mångfald, (4) skydd för långsiktig hushållning med mark och vatten samt (5) främjande av återanvändning och återvinning. Alla fem villkoren gäller alltså tillsammans, vilket betyder att det måste tas hänsyn till alla fem vid varje ärende. Det finns inget "eller" mellan villkoren. Det går inte att ta bort ett enstaka villkor.
 
Miljöbalken ger tydliga föreskrifter om hur lagen ska tillämpas. När dessa fem villkor är uppfyllda sker alltså inget lagbrott. Om någon eller några av föreskrifterna inte uppfylls är det alltså ett lagbrott. Är det då de tillståndsgivande myndigheterna som begår brott eller är det verksamhetsutövaren om inte villkoren uppfylls? Begår domstolarna miljöbrott, när överklaganden mot tillstånd att bryta mot lagen avslås?
 
I varje bearbetningskoncessionstillstånd och domslut borde krävas motiveringar varför villkoren i 1 kap. 1 § i Miljöbalkens mål och tillämpningsområde inte tillämpas.
 
Det är intressant hur dessa tydliga föreskrifter kan brytas en efter en utan påföljd. Vad tjänar då dessa föreskrifter för syfte annat än fina formuleringar utan värde?
 
Realiteten är att ansvariga myndigheter som Bergsstaten, Länsstyrelserna, Regeringen och Domstolarna inte följer lagens mening. Gruvverksamhet är inte bara miljöfarlig utan den orsakar också betydande miljöpåverkan. Ändå lyckas ansvariga myndigheter att tolka till gruvverksamhetens fördel. Tillstånd att etablera gruvor innebär att miljöbrott legitimeras.
 
För att ge gruvföretagen tillstånd till betydande miljöpåverkan krävs det att människors hälsa och miljön skyddas och inga föroreningar orsakas. Det krävs också att de naturmiljöer där gruvbrytning sker inte är värdefulla. Det krävs också att det inte finns någon mångfald att bevara. Inte heller att den mark, det vatten eller den fysiska miljö i övrigt, där gruvbrytning sker, har något behov av att tryggas långsiktigt. Något kretslopp är inte heller aktuellt. Allt detta låter ju rimligt om det hade varit sant.
 
Det största bekymret är att det femte villkoret, som kräver främjande av återvinning och återanvändning, inte behandlas särskilt seriöst av en s.k. stolt industrination. Hur många produkter tillverkas för att hålla länge? Hur många produkter går enkelt att reparera? Hur många produkter är gjorda för att kunna återvinnas? Problemet är både finansiellt och tekniskt. Antingen vi vill eller inte så kräver tillverkningsindustrin teknisk utveckling. Det gör att nya prylar snabbt blir gamla. I den gröna omställningens namn och i den digitala utvecklingens namn kan en snabb utveckling möjliggöras. Men grunden för denna utveckling är den finansiella marknaden. Målet för denna marknad är att investera i lönsamma marknader som ger mycket och snabba pengar. Den finansiella marknaden är inte intresserad av tillverkning som så eller produkter. De som investerar är endast intresserade av hög avkastning. Ibland misslyckas investeringarna. Detta beror alltid på dålig omvärldsanalys d.v.s. okunskap om kraven för en storskalig, kommersiell tillverkning och konkurrensen på marknaden. Det är inte bara den finansiella marknaden, som i brist på kunskap överskattar tendensiösa projekt utan även regeringens ministrar och sakkunniga. Vackra löften står sig alltid svaga emot verkligheten. Tyvärr kommer alltid löften före verkligheten. Men eftersom alltid dessa löften handlar om storskalig, kommersiell tillverkning är det inte så svårt att göra en bakgrundsanalys och ger inte denna analys klara besked finns alltid testanläggningar att tillgå.
 
Varför är Tesla ett intressant exempel? Tesla grundades 2003 och efter 5 år lanserades Tesla Roadster, men blev ingen succé trots  att den som elbil var unik. Tesla Model S lanserades 2012 och blev en succé. Tesla Model 3, lanserad 2016 och var tänkt att bli en folkelbil, men svårigheterna att producera storskaligt, kommersiellt ställde till stora problem. Det var inte så lätt som företagsledningen hade trott trots goda erfarenheter och kunskap av tillverkning i mindre skala. Ändå var detta 13 år efter att företaget grundats. Elon Musk satsade i starten blygsamma 30 miljoner dollar och 2007 gick Daimler-Benz in och räddade Tesla med 50 miljoner dollar (Daimler-Benz sålda dock sina aktier som idag hade varit värda 70 miljarder dollar). Idag är aktievärdet ca 700 miljarder dollar. Exemplet visar att det inte är fel att börja i mindre skala. Storskalig och kommersiell tillverkning kan ändå bli en mardröm, även för unika produkter utan konkurrens med erfarna konstruktörer. Politiker och investerare, lär er av detta exempel och starta inga storvulna gruvprojekt innan en ordentlig analys gjorts av de företag som lovar mycket men kanske inte har så mycket tyngd bakom löftena. Gruvverksamhet har betydande miljöpåverkan med stora risker för att förorena vattendrag och sjöar och därmed för människors hälsa. I de flesta fall är gruvetablering inte ens nödvändig. Däremot är rent vatten nödvändigt och bevarande av natur är nödvändig för oss och framtida generationer. Det är dessa värden miljöbalken är till för att skydda. Det är inte bara ett riksintresse att bevara och skydda naturvärden, det är också lagstadgat.
 
Så här skriver polisen om miljöbrott:
 
Känner du till eller misstänker du någon form av miljöbrott? Kontakta polisen.
 
Miljöbrott begås oftast i syfte att tjäna pengar, men miljöbrott kan även begås på grund av bristande kunskap om de regler som gäller.
Exempel på brott som regleras i miljöbalken är
·       illegala avfallsdumpningar
·       miljöfarlig kemikaliehantering
·       brott mot områdesskydd
·       artskyddsbrott
·       otillåten miljöverksamhet
·       otillåten avfallstransport och nedskräpning.
 
Var observant på vad som försiggår vid en gruva. Vid minsta misstanke om miljöbrott - polisanmäl. Ju fler som anmäler miljöbrott ju större är chansen att de tas på allvar.
 
Olof Hellgren