Elproduktionen
Det finns ett antal metoder att framställa el, om vi ska kunna fasa ut fossila bränslen, som olja och gas. Vind-, sol-, vatten- och kärnkraft. Råvaran d.v.s. bränslet för att driva turbiner i vindkraftverk är som alla förstår helt utan kostnader i sig - inte heller något avfall. Solstrålning som kraftkälla är också helt utan kostnader och har heller inga avfall. Vatten kräver att vatten finns tillgängligt i relevant mängd för att driva kraftverkens turbiner. Men, det blir heller inget avfall, som måste tas omhand.
Kärnkraft är av en helt annan typ. Det krävs bränsle - dyrt bränsle - och när detta förfossila bränsle är uttjänt krävs en tvåstegslagring. Först måste avfallet lagras ovan jord i 40 år p.g.a. det uttjänta bränslet höga temperaturer. Därefter måste avfallet långtidslagras på ett säkert sätt i ca 100 000 år. Kärnbränsle är i alla steg från att det utvinns, används och till att det måste lagras ytterst giftigt/farligt. Kärnbränsle har en riskabel väg från brytning till lagring. Den säkraste platsen är nog i själva reaktorn, men inte ens denna "förvaring" är helt riskfri. Långtidslagringen däremot är nog den vanskligaste. Ingen vet om den kommer att fungera - och om den inte fungerar blir det en global katastrof. Är det verkligen värt risken?

En annan aspekt är att tillgången på kärnbränsle till lättvattenreaktorer av typ tryckvattenreaktor, som de nya i Finland, Frankrike, Storbritannien, USA, Kina m.fl. länder. Självklart är tillgången avgörande. Tillgången för nya kärnkraftverk har i de flesta fall planerats komma från Ryssland. Men det var före invasionen av Ukraina. För att driva kärnkraftverk krävs nu inköp av stora lager kärnbränsle i konkurrens med ex. USA, men även andra länder som gjort sig beroende av kärnkraft. Alternativet är egen brytning av uranbränsle - i 50-60 år - med alla miljö- och hälsorisker detta medför.
Merits and Viability of Different Nuclear Fuel Cycles and Technology Options and the Waste Aspects of Advanced Nuclear Reactors, 2022
 
Ekonomi
Vind-, sol-, vatten- och kärnkraftverk har helt olika förutsättningar ekonomiskt. De ska alla byggas. Men, de kräver helt olika investeringar och komplicerade installationer. De ska drivas. Det kräver helt olika kostnader och helt olika komplicerade tekniska komponenter. De ska underhållas och repareras. Det kräver helt olika kostnader. De har en begränsad livslängd precis som allt annat tekniskt. Detta kräver också helt olika kostnader när de ska demonteras eller ersättas med nya.
 
De olika kraftverken kräver olika personalbesättningar. Ett kärnkraftverk kräver i särklass flest anställda och är alltså dyrast. Dessutom krävs höga krav på utbildning och säkerhetsklassning på personalen. Underhåll och reparationer är komplicerade och kostsamma.
 
Priset på den el, som dessa olika kraftslag producerar är helt olika och de olika kraftslagen är också olika känsliga för fluktuationer i efterfrågan och tillgång. Ju större och ju dyrare - ju mer känsliga är de för fluktuationer i efterfrågan. Vid överproduktion är ett överskott svårt att ekonomiskt hantera. El går förvisso att lagra, med olika kostbara metoder, men än så länge är dessa metoder begränsade. De kraftverk som snabbast blir olönsamma är kärnkraftverken. Detta är en av de största stötestenarna för potentiella investeringar i kärnkraftverk. Jacob Wallenberg vill ha lönsamhetsgarantier på 50 år - av statskassan d.v.s. våra skattepengar - för att vara investeringssugen.
 
Transport av el - kraftnätet
En annan stötesten, för alla kraftslagen, är transporten av producerad el d.v.s. kraftnätet. Ska kraftverken vara i affärsmässig ägo antingen statligt eller privat ägda? Ska kraftnätet vara i affärsmässig ägo antingen statligt eller privat? Vem ska koordinera kraftnätet från de olika kraftverken till konsumenten - företag eller privatpersoner? Balansering av de olika delarna i det nationella nätet står idag Svenska Kraftnät för - en affärsdrivande myndighet, som tar betalt av oss konsumenter. Där finns inga subventioner till konsumenterna.
 
Förutom underkapacitet i produktion av el är också kraftnätet kraftigt underdimensionerat. Det är lätt att prata kärnkraftverk och vindkraftverk, men elen måste kunna transporteras. Produktion och transport av el måste samplaneras. Det går relativt snabbt, ca 7 år, att bygga en havsbaserad vindkraftspark enligt byggintressenter, men då måste kraftnätet ingå i planeringen. Det säjer sig ju självt att ingen vill bygga en vindkraftspark för 30 till 50 miljarder om inte elen går att leverera. Men som ett av få länder i Europa vill inte regeringen bidra till, subventionera, en fungerande anslutning till kraftnätet. Svenska kraftnät är det statligt ägda affärsverket som ansvarar för kraftnätet i Sverige - utom för de privatägda, som just nu tjänar miljarder på att enbart transportera el i sina kraftnät. Kanske det hade varit en ganska bra idé, att förutom att sälja 70 % av nuvarande svensk produktion av el till bl.a. Danmark och Tyskland, också kunnat ta betalt för transporten av el genom ledningarna istället för att låta norska privatintressen tjäna storkovan på att fritt kunna transportera el på olika obskyra vägar med enda avsikten att tjäna så mycket pengar som möjligt. Svenska kraftnät tar ju redan nu betalt, både när elen köps och när elen transporteras, av oss konsumenter.
 
SMR, små modulära reaktorer
En havsbaserad vindkraftspark på 30 till 50 miljarder kronor kan ha en effekt på 1500 MW, d.v.s. i samma storleksordning som ett stort kärnkraftverk av modern typ. De små modulära kärnkraftverken, SMR, som de talas mycket om har enligt definition en effekt av högst 300 MW. Det krävs alltså 5 SMR mot ett stort kärnkraftverk - gissa vilket som blir dyrast när alla kostnader inkluderande drift och bränsle ska betalas. De två ryska "flytande" SMR, som är i drift, har vardera en produktionseffekt på 30 MW med en beräknad kostnad på 250000 kronor per installerad kW vilket är dubbelt så dyrt som kostnaden i den dyraste generation III reaktorn. Merits and Viability of Different Nuclear Fuel Cycles and Technology Options and the Waste Aspects of Advanced Nuclear Reactors, 2022.
 
Det franska kärnkraftverken i Flamanville
EDF, Électricité de France, till 85 % ägt av franska staten, ansökte 2006 om att få bygga en ny reaktor. Denna började byggas 2007 med en beräknad kostnad på ca 35 miljarder kronor och skulle vara i kommersiell drift 2019. 2020 beräknades kostnaden för bygget vara uppe i ca 190 miljarder kronor och ännu inte färdigställt. Projektet har kantats av 100-tals missöden. EDF hoppas kunna ladda reaktorn med kärnbränsle någon gång i april 2023 och man anger den beräknade kostnaden till ca 130 miljarder kronor men i en fotnot står det att denna siffra baseras på 2015 års eurokurs och exkluderar räntekostnader under byggperioden. Vad slutnotan blir vet ingen förrän reaktorn kopplas till kraftnätet med full effekt, 1650 MW. Update on the Flamanville EPR
 
Det kan påpekas att den franska reaktorn är av samma typ som den nya finska, som också varit en katastrof.
 
Även de gamla reaktorerna 1 och 2 har drabbats av missöden som Autorité de sûreté nucléaire (ASN) ansåg bero på ett stort antal fel på underhållsarbeten, dålig ledning för underhållsarbeten och dålig kvalitet på inspektionsdokumentering.
 
Finska kärnkraftverket Olkiluoto 3
Teollisuuden Voima Oyj (TVO, industrins kraft AB - ett kärnkraftbolag ägt av Finska Fortum och Pohjolan Voima Oy - Nordiska Kraft AB som i sin tur ägs av skogsbolagen Stora Enso och UMP Oyj - United Paper Mills AB) ansökte år 2000 om att få bygga ett nytt kärnkraftverk. Olkiluoto 3 eller OL3, som kärnkraftverket heter, skulle vara färdigt 2009. Nu är starten efter flertal tekniska problem, juridiska dispyter men framför allt fördyringar, uppskjuten till februari 2023. Den totala kostnaden så långt beräknas till 110 miljarder kronor. En nätt kostnadsökning med 300 %. Ansökan att få bygga ett fjärde kärnkraftverk, Olkiluoto 4, har annulerats av TVO. Finland opens first European nuclear plant in 15 years

Energikostnad

LCOE, levelized cost of energy (utjämnad kostnad för energi d.v.s beräknad nettokostnad för produktion av el) är ett jämförelsemått mellan olika typer av anläggningar. För OL3 beräknas LCOE till 42 EUR/MWh, vilket betyder att kärnkraft inte är billig jämfört med förnybar energi. Men, LCOE är inget enhetligt beräkningsmått och beräkningar av LCOE är en mycket knepig historia. Det finns många olika värden. Kärnkraftverk är särskilt svåra att beräkna eftersom kostnaderna både att bygga och vidmakthålla med hög effektivitet i 60 år inte låter sig göras - särskilt inte om alla kostnader ska räknas - exempelvis bränsle, långtidslagring, kostnader för kraftnät m.m. Lazard, världens ledande rådgivningsföretag för finansiella satsningar, har beräknat medelvärden för LCOE. För kärnkraftverk är detta beräknats till $175 och för sol- och vindkraft till $40.
Economics of nuclear power plants (wikipedia)
Lazards levelized cost of energy
Levelised Cost of Electricity Calculator
 
New nuclear: Finland"s cautionary tale for the UK, 2015
 
Storbritanniens kärnkraftsatsning Hinkley Point C
I Storbritannien planerades ett nytt tvillingkärnkraftverk, Hinkley Point C, 2008. Det ska ha samma design som OL3. Elektricitet skulle enligt planerna produceras till ett konkurrenskraftigt pris, 303 kr per kWh, vilket 5 år senare blev 1130 kr per kWh, som 2021 blev 1340 kr per kWh (undrar var det slutar). VD för ett INEOS (det 4:e största kemiföretaget i världen) köper fransk kärnkraftproducerad el för 48 kr per kWh.
 
Den senaste bedömningen från EDF är att reaktorn kan vara färdig 2028 till en kostnad av ca 330 miljarder kronor. Kinesiska staten och franska staten, genom sitt ägande av EDF, står för finansieringen av bygget och beräknas tjäna stora pengar på de brittiska elkunderna. Alla andra produktionsmetoder, som vindkraft på land, vindkraft till havs, solpaneler ger billigare el än Hinkley Point C. Förutom Hinkey C planerar den brittiska regeringen att bygga ytterligare kärnkraftverk i Sizewell - d.v.s. Sizewell C. Det har dock funnits planer på att stoppa detta bygge - av brittiska regeringen - av kostnadsskäl. National Infrastructure Planning
 
I varma ordalag propagerar EDF för Sizewell C - i skarp kontrast till verklighetens katastrof med bygget av Hinkley C. UK Government Steps Up as 50% Owner of 3.2-GW Sizewell C EPR Nuclear Project, 2022
 
Vilken produktionsmetod är bäst att satsa på?
Oberoende av hur många fel den tidigare regeringen har gjort för att lösa problemet med elproduktion och elpris, är det nu upp till den nuvarande regeringen att redovisa samt verkställa en plan. Att hela tiden tjata om alla fel den tidigare regeringen gjort löser inga problem. En plan som snabbt verkställs är vad som behövs.
 
Planen borde rimligtvis vara att godkänna ansökningarna om de tre havsbaserade vindkraftsparkerna som ligger eller kommer att ligga på regeringens bord (Kriegers flak, Skånes Havsvindpark och tyska RWE Renewables Sweden). Två ställer som villkor att Svenska kraftnät ska bekosta anslutningarna d.v.s. elnätet som binder samman vindkraftparkerna med befintligt nät. Problemet är dock att regeringens ställer kravet att finansiering av nätanslutning ska ligga på de som ska bygga vindkraftparkerna. Men har regeringen förstått den oreda som kommer att uppstå när nätet ska ägas av två intressenter men ändå kopplas samman med det nationella. Byggplanerna innebär att en 1500 MW vindkraftspark kommer att stå färdig 2029. Så, regeringen, vänta inte och skjut inte upp utan handla skyndsamt. Vindkraft är trots allt det som går snabbast att färdigställa. Och, även om landbaserade vindkraftverk ger billigare el, så ger havsbaserade säkrare produktion.
 
Solpaneler är också ett bra alternativ för både villor och flerfamiljshus samt för industrier. Det är just nu svårt att få solpaneler installerade eftersom marknaden går på högtryck, vilket är bra. Ju bättre bidrag för installation ju mer når man de som kanske inte tillhör de som har bäst ekonomiska förutsättningar. Lite av motsatsen till att satsa på elstolpar för elbilar, där köparens ekonomi spelar stor roll för möjligheterna att skaffa en elbil. Många pensionärer behåller sina gamla bilar, inte av nostalgiska skäl utan helt enkelt för att de inte har råd, tillsammans med många barnfamiljer och ensamstående att skaffa ny bil - särskilt inte en elbil.
 

Söla inte med eviga diskussioner om kärnkraftverk och säker elproduktion utan se till att de kraftverk som går snabbast att få färdigställda startas upp så snabbt som möjligt är. Det tar lång tid innan ens ett bygge av kärnkraftverk kommer igång med alla tillståndprocesser. Många tillståndsprocesser rör säkerhetsfrågor - och tumma inte på dessa för att det ska gå snabbare. Själva bygget av kärnkraftsverk är också en långdragen historia. Det finns inga sådana byggen, i närtid, som inte dragit ut på tiden 2 till 3 gånger och som blivit flerfaldigt dyrare än utlovat, kantade av inte bara av få problem utan hundratals - varenda ett. Exempel från Finland, Frankrike och Storbritannien är förskräckande. Ett fjärde kärnkraftverk i Finland är av ekonomiska skäl lagt på is. Problemen i Finland är bl.a. mycket annat sprickor i pumpsystemet, vilket är allvarligt. Problemen i Frankrike med driften av kärnkraftverk har varit stopp i kylvattenanläggningarna till följd av uttorkade floder.

Nästa år planeras 200 befintliga kärnkraftverk i världen att läggas ner p.g.a. att de faller för åldringsstrecket. Endast 53 nya är planerade men ingen vet hur många som kommer att byggstartas. Av dessa är Ryssland inblandat i 36 varav 21 är kinsesiska. 26 är kraftigt försenade. Trenden för att bygga nya kärnkraftverk är allt längre förseningar samtidigt som allt färre kärnkraftverk byggs. Förra året sjönk andelen el från kärnkraftverk till under 10 %. 1996 var den siffran 17.5 %. I början av 2022 fanns det 437 kärnkraftverk i världen enligt International Atomic Energy Agency (IAEA). Men, detta inkluderade 23 reaktorer som inte producerat el sen 2013. (World Nuclear Industry Status Report 2022 och New report paints gloomy picture of the world?s nuclear industry, 6:e oktober 2022).

 
En aspekt som oftast förs upp i den politiska debatten är att solpaneler inte fungerar när det är mörkt, vilket är sant, och vindkraftverk inte fungerar när det är vindstilla, vilket också är sant. Men det finns bra lösningar på detta också. Solpaneler tillsammans med batterier är än så länge en dålig lösning, men tack vare elbilsutvecklingen sker utveckling av batterier. Lite annorlunda är det för vindkraft. Där kan man utnyttja gammal teknik. När det finns överskott pumpas vatten upp till en högre nivå, antingen till en öppen "bassäng" eller sluten (i berg exempelvis) och så har man vattenbaserad kraft (vilket redan finns vid vattenkraftverk). En annan teknik är produktion av vätgas vid överskott av el. En tredje är batterier, vilka inte behöver ha bantad storlek som i en elbil, och därmed inte begränsas av storlek eller tyngd. Dock återstår utveckling inom detta område för att tillverka "billiga" och pålitliga batterier.
 
Alltså - sammanfattningsvis:
- se till att byggen av havsbaserade vindkraftsparker kommer igång direkt. Där finns stora produktionseffekter att hämta.
- se till så att många kan installera solpaneler, det löser mycket av hushållens men även många företags toppkostnader för el, som ju är mitt på dagen när solen ger el.
- se till att även landbaserade vindkraftsverk byggs - ju fler ju större möjlighet att producera el.

- se till att kraftnätet, som är underdimensionerat, blir utbyggt i takt med elproduktion och elkonsumtion.

/Olof Hellgren