ARTIKEL - läs fler artiklar
Konventionellt lantbruk

Vad karaktäriserar konventionellt lantbruk? Det som främst karaktäriserar, är det som skiljer  från andra alternativ. Ett tydligt skiljetecken är användning av kemiska bekämpningsmedel. Ett annat är användning av handelsgödsel. Det finns säkert fler, men ju fler man räknar upp ju svårare blir det att skilja ut olika odlingsalternativ. Är storskalighet ett tecken på konventionellt lantbruk eller är stora maskiner? I så fall skulle småskaliga lantbruk som använder kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel inte vara konventionellt lantbruk. Det varken går eller är särskilt intressant att dela in lantbruket i olika kategorier.

Marknadsföring av det ena eller det andra svåridentifierade alternativet är framför allt inte vetenskapens sak. Vetenskap bygger på välgrundad identifikation av studieobjekten. Hur ska man annars kunna bedriva forskning där olika alternativ ska prövas mot varandra och framför allt kunna utvecklas?

Om man som konsument anser att användningen av kemiska bekämpningsmedel är fel, är detta ett viktigt ställningstagande. Konsumenter, som inte vill att kemiska bekämpningsmedel ska användas, köper givetvis inte livsmedel som kommer från odling där kemiska bekämpningsmedel använts. Detsamma gäller handelgödsel men det kan även finnas andra orsaker som avgör konsumentens val. Denna rätt har konsumenten -  det finns faktiskt stöd för att misstänka att användning av kemiska bekämpningsmedel inte är bra för miljön och hälsan.
 
En sak kan man säja om konsumentens rätt - finns det en marknad finns det också utrymme för påverkan av produktionsmetoder. Det mest grundläggande i en fri marknad är efterfrågan. Det som går att tjäna pengar på skapar tillgång - om det finns en efterfrågan. Är efterfrågan stor skapas mer tillgång och priserna sjunker, men framför allt går gamla alternativ i graven. I fallet lantbruksproduktion försöker vissa forskare att lägga en pseudovetenskaplig aspekt på exempelvis ekologiskt lantbruk. Det går givetvis inte att vetenskapligt definiera och styra vad konsumenten vill och tycker. Då pratar vi inte vetenskap utan marknadsföring. Då är man inne på reklamkampanjer och vilken vetenskaplig myndighet ska syssla med detta? Bedömer konsumenter att det inte är värt risken att äta mat som odlats med kemiska bekämpningsmedel, finns det ingen vetenskap i världen som kan påstå att detta är fel. Men tyvärr tas vetenskap gärna som intäkt för att det ena eller andra är rätt. Inte sällan hör vi hur det bestående försvaras av s.k. vetenskap. Mer sällan är det utveckling som försvaras, vilket är synnerligen förvånande eftersom många tror att det är detta vetenskap ska stå för.
 
Det är få varor som debatteras så mycket som lantbrukets produktion av råvaror för livsmedel. Det är få varor som styrs så långt av lågt pris som livsmedel. Hemelektronik, sängar, mobiltelefoner, badrum, bilar, cyklar etc. utsätts för ideliga tester som studeras noga. Vi köper inte en TV bara för att den är billig - vi måste jämföra olika alternativ och den ska ha de senaste finesserna. Då får det kosta. Men mat som vi borde kunna njuta av varje dag hinner vi inte med att värdera trots kockarna på TV. Deras kvalitet stoppar vi sällan i kundvagnen. Det är inte många som väljer veckans ekologiska vara för att den smakar bättre och är bättre. Näringsvärde är möjligtvis det som diskuteras tillsammans med bantningsvärde. Men skillnaden är i många fall som mellan nödvändig föda och njutbar maträtt. Det diskuteras mer föda än god mat. Socker och andra märkliga tillsatta smakförstärkare och kemiska aromämnen tycks ersätta goda råvaror. Tillgången är god på dessa märkliga matvaror eftersom efterfrågan på billiga livsmedel är det som ger livsmedelsföretagen vinster. Så länge vi konsumenter nöjer oss med aromer och smakförstärkare kommer inget att ändra sig - inte förrän vår efterfrågan ändras.
 
Klorblekningen försvann i ett navs när industrin förstod att efterfrågan hade ändrats och då blev det en oantastlig affärsidé. Innan var det katastrofstämpel på att ändra något. Och rätt som det är, talar inte energiföretagen lika varmt om kärnkraft. Andra alternativ har dykt upp, som har potential att generera bättre vinst. Då styrs skutan snabbt om efter att det varit omöjligt att ändra kurs utan att hela samhället skulle gå under. Konstigt vad nya idéer, som skapar nya möjligheter i mystiken kring efterfrågan, snabbt kan vara på plats när väl polletten rasslar ner.
 
Klorblekningen och energifrågan är typiska exempel på hur marknaden mobiliserade vetenskap, media och politiker i kampen för det bestående alternativet. Att ge sig ut på okänd mark och lämna de trogna kassakorna kan göra både aktieägare och direktörer nervösa. Men när försäljningsavdelningen når upp till direktionen med sitt budskap om verklighetens förändrade vinstmöjligheter, då tar man hjälp av samma aktörer för att skynda på efterfrågan.
 
När vi konsumenter av livsmedel tycker det låter fel att kemiska bekämpningsmedel används på åkrarna, sprids ut i vattendragen och kanske finns i vår mat, då kan vi efterfråga andra alternativ. Då kommer också andra alternativ att erbjudas i betydligt större utsträckning utan att en massa ovidkommande argument kastas över oss. Då kommer det konventionella lantbruket att ändra sig utan att vi behöver alla dessa definitioner och all denna terminologiförvirring. Och - vetenskapen och politiker kommer att stå på den nya sidan. Var så säkra! Men det är vi konsumenter som styr utvecklingen genom efterfrågan.

- Bekämpningsmedel i meloner - nervgift kan ge andningsbesvär hos barn
- Skyhög halt av bekämpningsmedel i körsbärstomater

(inlagt 2014-12-09)
läs fler artiklar

Hur ska vi försörja jordens befolkning?

(inlagt: 2015-01-24)

Investera i jordbruksmark och tjäna pengar på fattigdom

(inlagt: 2014-12-09)

När kolistin blir oanvändbart finns ingen antibiotika kvar - det är dags att vi förstår

(inlagt: 2018-02-08)
Det industriella lantbrukets smutsiga pelare

(inlagt: 2016-06-07)
Dödshotet från det konventionella intensivjordbruket - antibiotikaresistens

(inlagt: 2016-02-03)
Svensk media om ekomaten

(inlagt: 2016-01-30)
STÖD världens viktigaste utmaning - vår existens - naturen

(inlagt: 2015-06-21)
Ska vi sluta äta Nutella?

(inlagt: 2015-06-18)
Mjölkbönder, grisbönder och nötköttsbönder vill "modernisera" djurhållningen

(inlagt: 2015-02-18)