För det första ska man inte röra ihop vetenskapliga mål där genteknik används och kommersiella önskemål. Genteknik är en teknik där gener "utifrån" överförs till en organism och där resultatet därför kallas genetiskt modifierade organismer, GMO. Men genteknik är inte bara en teknik. Det ligger också en teori bakom. Teorin bakom gentekniken är enkel. Olika typer av egenskaper styrs via generna i organismernas genuppsättningar. Genom att "föra in" en bestämd gen kan man förstärka eller ge en organism en ny bestämd egenskap. Den utvalda och "införda" genen ska innehålla en utvald egenskap. Men det är alltså inte bara genen som ska innehålla den utvalda egenskapen. Egenskapen ska dessutom överföras till den nya organismen så att den uttrycks enligt önskemål - ex. egenskap för tålighet mot frost eller torka. Egenskapen ska vara stabil i den nya organismen. Frågan är också om den nya organismen kan föra över den "införda" genen och egenskapen till nya generationer?

Gentekniken kan teoretiskt användas på generellt två sätt. Man kan överföra gener från en art till en annan - artfrämmande gener - och då även mellan djur och växter. Detta går inte med konventionella förädlingsmetoder. Man kan överföra gener inom en art för att förstärka vissa egenskaper. Detta är det man gör med konventionella förädlingsmetoder, som man använt i tiotusentals år och som har givet oss dagens lantbruksprodukter. Man har då använt artens egen anpassningsförmåga för att förädla växter och djur. Man har skapat en mångfald från vilken man kan gå vidare.

Skillnaden mellan konventionell förädling och genteknik är alltså enorm. Att "införa" artfrämmande gener i en organism är ett vågspel som är svårt att överblicka.

De kommersiella resultaten av, eller om man så vill, framgångarna med gentekniken begränsar sig till grödor som antingen är toleranta mot en viss typ av ogräsmedel eller grödor som producerar eget gift för att döda skadegörare (tillsammans med nyttogörare av samma typ). Bland dessa grödor finns soja, majs, bomull, sockerbeta, raps och lusern. Dessa grödor ägs av företaget Monsanto och går under benämningen Roundup Ready Crops, vilket betyder att de är toleranta mot företaget Monsantos eget ogräsmedel med varumärket Roundup.

Roundup är en herbicid med den aktiva substansen glyfosat, som används inom lantbruk men även för trädgårdsbruk. Målet för Monsanto är inte vetenskapligt betingat utan kommersiellt. Affärsidén är att ha ensamrätt och kunna sälja kombinationen utsäde + bekämpningsmedel över hela världen. Affärsidén är så lyckad att användningen av combon utsäde+ogräsmedel används över hela världen. Man kan kalla detta en kommersiell framgångssaga.

Problemet är dock följande. Mångfalden för de sex grödorna förminskas och skapar en ytterst farlig situation om sjukdomar får fäste. Konkurrens i prissättning för utsäde sätts ur spel. Men det mest allvarliga är, att den överanvändning av herbiciden Roundup som grödorna kräver skapar goda förutsättningar för spridning av tolerant ogräs. Detta låter som skräckpropaganda. Men tyvärr är det redan verklighet i USA. Där har många lantbruk drabbats av ogräs som inte går att bekämpa - varken med bekämpningsmedel eller mekaniskt. Ensidighet i användning av en typ av bekämpningsmedel och en typ av utsäde gynnar konkurrensen från andra organismer. De får tid och plats för att utveckla tolerans. Ogräs kallar vi de växter som konkurrerar med grödan. Ogräs hämmar grödornas tillväxt och utveckling och minskar därmed skördarna. Om inget görs eller kan göras tar ogräset över.

Mikroorganismer som parasiterar på växter och djur kallar vi sjukdomar. Dessa utvecklas och gynnas också snabbt av ensidighet. Används mycket Roundup ofta och på stora och många platser, så gynnas utveckling av det vi kallar ogräs. Använd ännu mer Roundup och alla borde nu begripa vad som följer av detta. Detta är rent analogt med användning av antibiotika på människor och djur. Använd mycket, ofta och på många platser så gynnar det utveckling av toleranta mikroorganismer som parasiterar på oss människor och djur och bryter ner oss. Detta vet vi sedan länge. Problemet är företagen och deras ohämmade jakt på inkomster. För att tjäna stora pengar propagerar man givetvis med alla typer av argument för sina produkter - vem trodde något annat? Till sin hjälp tar man forskningsvärlden.

Det finns alltid s.k. forskare som av olika skäl ställer upp och propagerar i företagens intressen. I många fall beror det på forskningens beroende av pengar - det som kallas forskningsanslag. Allt mer pengar kommer idag från företagen - direkt eller indirekt. Forskare som skapat ett beroende av pengar från företag är givetvis inte villiga att såga av den gren de sitter på. I många fall saknar forskarna idag helhetssyn.

I många fall är det ren dumhet att man talar sig varm för en teknik som har stora fördelar för företagen men synnerligen allvarliga konsekvenser för människor och miljö.

Med gentekniken lovar företagen högre skördar i lantbruket. Detta är lögn. Genmodifierade grödor ger inte högre skördar. Bekämpningsmedlen ger högre skördar, men till vilket pris. Naturskyddsföreningen vill att försiktighetsprincipen och förorenaren-betalar-principen ska gälla. Vem vill inte det? Försiktighetsprincipen är nonsens. Ökade skördar sker endast på grund av föroreningar - ogräsbekämpningsmedel - och följden av denna användning är uppenbara risker som inte kan hanteras. Men nationalekonomiskt är all miljöförstöring inom lantbruket inklusive bekämpningsmedel (för säkerhets skull kallar branschen dessa för växtskyddsmedel) - externaliteter - som skattebetalarna får betala - om de går att betala. Priset är dock, hur man än räknar, allför högt.

Genteknik må vara en vetenskaplig metod med målet att undersöka växters och djurs egenskaper i kopplingen mellan gener och organismernas egenskapsuttryck.

Gentekniken finns, men tekniken för att entydigt fastslå organismernas egenskapsuttryck i termer av dynamiskt komplexa system finns inte. Detta borde man nog se över innan man som forskare lovar för mycket. "Trial and error" är den rådande tekniken. Den tekniken är långt ifrån tillförlitlig. Företagen däremot är inte intresserade av vetenskap. De är intresserade av att tjäna pengar. Deras syften är inte vetenskapliga eller vällovliga i att öka kunskapen om organismernas tillväxt och utveckling. De är intresserade av att tjäna pengar. Deras sätt att göra detta inbegriper marknadsföring och denna har inte med vetenskap att göra.

information:
- Naturskyddsförening - Svensk Natur, 2014-08-29, Fem frågor om gmo-tekniken av Michaela Lundell