ARTIKEL - läs fler artiklar
Giftiga frukter - nio av tio frukter innehåller bekämpningsmedel

Sveriges Naturskyddsförening har granskat Livsmedelsverkets senaste tester på frukt från odlingar som besprutas med gifter. De är ingen munter läsning för den som äter konventionellt producerad frukt - naturskyddsföreningens rapport .

Livsmedelsverket råder alla att äta mer frukt för bättre hälsa med särskilda råd om frukt till gravida och skolbarn. Men inte ett ord om ekologisk, giftfri frukt. I en egen undersökning konstaterar man samtidigt bekämpningsmedelsrester i nästan alla icke ekologiska vindruvor, citrusfrukter, äpple, päron och banan - 87%. Vindruvor ligger enligt undersökningen i en klass för sig - i 96% av vindruvorna hittade man rester av 51 olika bekämpningsmedel. De märkliga är att varje gång tester av detta slag genomförs blir det en nyhet - men det är definitivt ingen nyhet. I flera år har man i olika länder, som ex. USA, Tyskland, Storbritannien, konstaterat detta problem. I USA hittar man exempelvis sedan flera år förbjudna bekämpningsmedel, nervgifter, i grönsaker och frukt.

Men även i Sverige förekommer nervgifter lång tid efter att de blivit förbjudna. Förbudet betyder att de är förbjudna att säljas, men tyvärr kan de förbjudna bekämpningsmedlen bunkras upp, som ex. nervgiftet imidakloprid där försäljningen kan ha ökat kraftigt före försäljningsförbudet trädde i kraft 30 november 2013 (EU-kommissionens genomförandeförordning). Orsaken till detta beslut i EU-kommissionen är kopplingen till omfattande bidöd. I april utfärdade kommissionen ett tvåårigt förbud mot tre av gifterna: clothianidin, thiamethoxam och imidakloprid. Frågan är om förbudet har avsedd effekt eftersom odlare kan ha hamstrat bekämpningsmedel av denna typ och att det endast är förbjudet i viss omfattning.

Som parantes kan nämnas att, som Aftonbladet skriver: "Kemijätten Bayer och ett par andra företag, som tillverkar gifterna, försökte förhindra förbudet med egna "vetenskapliga" studier och lobbying mot medlemsstater och EU:s institutioner. I augusti gick Bayer till domstol för att stoppa förbudet. I september följde en annan kemijätte, Syngenta, efter. Agerandet från Bayer och Syngenta är talande för hur internationella storföretag agerar i dag. Först lobbying mot regler som ska skydda konsumenter, miljö och arbetstagare, sedan hot om juridiska processer och stämningar." Aftonbladet

I USA publiceras sedan ett antal år tillbaka en lista - "the dirty dozen" och "the clean fifteen" av The Environmental Working Group (en ideell, obunden organisation). The dirty dozen, dussinet smutsiga, har man tyvärr känt sig tvungna att utvidga till "the dirty dozen plus" d.v.s. listan innehåller nu 14 grönsaker och frukter av de alldra värsta. Listan består av de grönsaker och frukt som är mest kontaminerade av de farligaste bekämpningsmedeln. Squash och grönkål, i testerna från USA, visade sig innehålla dels organofosfatbaserade bekämpningsmedel (ett kraftigt nervgift som kan påverka barns intelligens och utveckling av hjärnan även i små doser) och organoklorinbaserade bekämpningsmedel (som de långlivade nervgifterna dieldrin, DDT och heptachlor).

Minst två frågor ställer man sig. (1) Hur är den sammanlagda effekten, cocktaileffekten, av bekämpningsmedel - även om de enskilda ämnena ligger under de s.k. EU-harmoniserade gränsvärdena? Svar: - ingen vet med bestämdhet - men man vet att det finns förhöjda effekter av flera samtidiga gifter! (2) Hur många av de aktiva substanser och deras ibland farligare nedbrytningsprodukter, som förekommer i odling världen över och inom EU, missar testerna? Svar: - förmodligen en hel del? (3) Hur är den långsiktiga effekten av att man faktiskt äter flera gånger om dagen, varje dag, år ut och år in och får i sig mer och mer, fler och fler kemikalier? Svar: - det behöver inte vara den ackumulerade mängden som avgör utan den kontinuerliga störningen som aldrig upphör?

EU-förbudet mot neonikotinoider ger en intressant inblick i EU:s arbete.

EU:s medlemsländer kunde efter två röstomgångar inte enas om en gemensam linje för neonikotinoider. Därför tog EU-kommissionen saken i egna händer och förbjöd tre neonikotinoider. Förbudet gäller dock endast i två år. Av EU:s medlemsländer röstade 15 länder för ett förbud medan åtta länder motsatte sig. För kommissionens förslag röstade Tyskland, Frankrike, Belgien, Danmark, Spanien, Luxemburg, Cypern, Lettland, Estland, Nederländerna, Sverige, Polen, Slovenien, Bulgarien och Malta. Mot ett förbud röstade Italien, Storbritannien, Ungern, Portugal, Österrike, Rumänien, Tjeckien och Slovakien. Finland, Irland, Litauen och Grekland ville inte tycka något alls utan la ner sina röster. I Finland tycke jordbruksministern att det skulle missgynna rybsodlarna. Finlands ansvariga kommissionär hänvisade dock till forskningsresultat som visar att ämnena kan skada bina. De tre neonikotinoiderna clothianidin, thiamethoxam och imidakloprid tillåts inte användas vid odling av grödor som attraherar bin, ex. raps, rybs, solros och majs.

Flera uttalanden i fråga om bekämpningsmedel i frukt och grönsaker förvånar dock. Sveriges naturskyddsförening rekommenderar barn och gravida att äta ekologisk, giftfri frukt. Men livsmedelsverket tycker att halterna av gifter - i de flesta fall - är väldigt låga - vilket innebär att man får i sig väldigt små mängder - enligt toxikologen Anneli Widenfalk (Svenska Dagbladet). Anneli Widenfalk, stödjer sig likt en politiker på s.k. vetenskaplig forskning inom området. Hon bör som toxikolog veta att kunskapen om långtidseffekter och synergieffekter är ett nästan helt outforskat område. Det egendomliga är att cancerfallen ökar, allergiproblemen ökar, störningar hos barn ökar - men det är alltid något annat som orsakar det - men vad?

Det är också anmärkningsvärt att EFSA, Den Europeiska Livsmedelssäkerhetsmyndigheten, den 17 december 2013, konstaterar att acetamiprid och imidakloprid, vilka bägge förekommer i många av de frukter som testats, kan orsaka allvarliga förändringar av hjärnans utveckling. Därför föreslår EFSA att gränsvärden, till exempel för acceptabelt dagligt intag (ADI), ska sänkas. Hur säkra är de EU--harmoniserade gränsvärdena?

Ett annat intressant fall är en omfattande bidöd. Bisamhällena dör ut med katastrofala följder för pollinering av många vilda och odlade växter. Precis som i de flesta kliniska undersökningar, som gäller ex. läkemedel, är det inte klara fysiologiska samband som kan konstateras utan statistiskt påvisade indiciesamband som fastställs - ofta med marginella skillnader mellan behandlade och icke behandlade. På detta sätt har även samband mellan bidöd och insekticider fastställts - men se nu gäller inte längre metoderna för fastställande av samband.


(inlagt 2014-04-29)
läs fler artiklar

EUs kontroll av bekämpnings-medelsrester i livsmedel undermålig.

(inlagt: 2017-02-16)

Bekämpningsmedels-industrin stämmer COOP för marknadsföring av eko-mat

(inlagt: 2016-06-22)

Giftfritt dricksvatten - finns det?

(inlagt: 2015-08-03)
Expressen och Myten om ekologisk mat - artikel 2

(inlagt: 2015-05-28)
Pesticider i ditt dagliga bröd

(inlagt: 2014-11-13)
Hur gör jag för att minska intaget av pesticider i frukt och grönsaker?

(inlagt: 2013-12-05)
Nästan 60% av konventionell mat innehåller bekämpningsmedel - resultat från EU:analys  2007

(inlagt: 2011-01-26)
Förbjudet bekämpningsmedel i sju av åtta apelsinjuicer

(inlagt: 2010-12-10)
Att tänka på om man vill ha nitritfri julskinka

(inlagt: 2017-12-17)