ARTIKEL - läs fler artiklar
Pesticider hot mot våra barn

Barnen drabbas hårdast. Hur underminerar pesticider våra barns hälsa och intelligens?
Barn idag är mer sjuka än de var en generation sedan. Från barncancer till autism, födelsedefekter och astma, en lång rad barnsjukdomar och utvecklingsstörningar ökar. En genomgång av den senaste vetenskapen på området ger inga tvivel att pesticider är en av orsakerna. Som Presidentens Cancerpanel rapporterar har vi undervärderat miljögifter som orsak till sjukdomar. För 20 år sedan manade forskare vid National Research Council till snabba åtgärder för att skydda barn och ungdomar från pesticider. Ändå utsätts barnen idag för pesticider som är kända för sin skadlighet . Denna rapport går igenom dussintals studier om pesticiders påverkan på barnens hälsa. Analysen avslöjar följande:
Pesticidexponering kan kopplas till skador på funktionen av hjärna och nervsystem. Neurotoxiska pesticider bidrar till ökande antal fall av ADHD(attention deficit/hyperactivity disorder), autism, minskning av IQ och andra mått på kognitiva funktioner.
Pesticidexponering bidrar till ett antal ökande hälsoproblem för barn inkluderande cancer, födelsedefekter och för tidig pubertet. Sambandet för vissa barncancerformer är speciellt stark.
Pesticider kan vara en viktig bidragande orsak till epidemin av barnastma, fetma och diabetes.
Extremt låga doser av pesticider kan orsaka framtida hälsoskador speciellt under graviditeten och tidig utveckling hos barnet.

Att prioritera barnens hälsa kräver verklig förändring
Som nation värderar man barnens välbefinnande. Förutom vår naturliga instinkt att skydda det vi älskar vet vi att på samhällsnivå är barnens utveckling nyckeln till framtiden. Många samhällen har skapat regler för att skydda barnen från pesticidexponering. Från pesticidfria skolor och lekplatser till buffertzoner i jordbruket så kan lokala initiativ leda till bättre miljö för barnen. Men för att skydda barnen måste pesticidanvändningen skäras ner dramatiskt. I USA används ca 1,1 miljard pounds varje år med mer än 20000 produkter på marknaden. Denna volym underminerar hälsan för nästa generation och hindrar utvecklingen av våra barns potential.

Barnens känslighet har varit känd i årtionde. Snabbt växande kroppar tar upp mer av allting de äter, andas och dricker mer per kilo kroppsvikt än vuxna. Alla fysiologiska system undergår snabb förändring från livmodern till vuxenåldern och påverkan av kemikalier kan göra att processerna spårar ur med signifikanta hälsoeffekter. Att reducera pesticidanvändningen skyddar inte bara barnen utan också föräldrarna i fertil ålder. Vi kan göra mycket i hushållet för att undvika pesticider i mat och hem men det krävs också en nationell förändring i politiken.

Effektiv pesticidpolitik behövs snabbt
Förändring av pesticidpolitiken behövs snabbt på följande punkter:
Vilka pesticider används i jordbruket?
Vilka pesticider används där barn bor, går i skola och leker?
Hur stöttas bönder som minskar sitt beroende av pesticider?

Förbjud produkter som kan skada barns hälsa. Om en pesticid påverkar nervutveckling eller reproduktion är hormonstörande eller carcinogen och finns som rester i mat eller vatten bör pesticiden fasa ut och ersättas av mindre skadliga substanser.
Inga nya pesticider bör registreras som har dessa egenskaper inte ens kortsiktigt.
Stoppa hormonstörande medel som är extremt skadliga för växande barn i mycket låga doser.

Pesticider kan påverka intelligensen
Den mänskliga hjärnans uppbyggnad börjar i livmodern och pågår fram till vuxen ålder . Under denna långa komplexa utveckling skapas miljarder kopplingar mellan hjärnceller. Många av processerna i hjärnans utveckling är känsliga för pesticiders påverkan. Exponering för neurotoxiska pesticider under kritiska moment av fostrets utveckling kan påverka hjärnans uppbyggnad. Pesticider som stör hormonsystemet och speciellt de som påverkar sköldkörteln, vilken har en nyckelroll i hjärnans utveckling, kan orsaka bestående skada. Skadorna är oftast irreversibla eftersom hjärnan inte på samma sätt som andra organ kan reparera skadade celler. Om hjärnan eller nervsystemet hos barn inte utvecklas normalt kan de bli handikappade för resten av livet.

Utvecklingshandikapp inkluderar autism, ADHd, hörselproblem, intellektuella försämringar och synskador. Människor med utvecklingshandikapp har ofta problem med det dagliga livet som språk, rörlighet, inlärning och att klara sig själv. Reducerade kognitiva förmågor kan också leda till beteendeproblem från aggression och socialt främlingskap till en ökad risk för drogberoende.

Skademekanismer
Pesticider kan påverka hjärnans funktion och utveckling på flera sätt.

Kontroll av nervöverföringen. Fosforföreningar blockerar acetylcholinesteras, ett enzym som bryter ner acetylcholin och kontrollerar nervöverföringen. När funktionen störs fortsätter nerven att stimuleras istället för att stängas av.

Utveckling av hjärnceller. Fosforföreningar kan ha effekter vid mycket lägre doser än de som stör acetylcholinesteras. Chlorpyrifos stör tex nervcellernas delning, differentiering och överlevnad. När hjärnan utvecklas i fostret kan chlorpyrifos störa hjärnans framtida arkitektur.

Natriumflödet i nervceller. Pyretroider påverkar neuronerna genom att störa natriumflödet. Natriumportarna tillåter natrium att flöda in i nervcellerna och kontrollera hur neuronerna överför signaler till en nerv. Pyretroiderna saktar ner hastigheten på portarna och stör det normala reaktionen.

Tyst pandemi
Ungefär 15 % av barnen i USA har en eller flera utvecklingshandikapp, det representerar en ökning med 17% det senaste decenniet. Forskarna uppskattar att ungefär en halv miljon av de fyra miljoner barn som föda varje år har någon nervskada. Hälsoexperter kallar skadorna som kemikalier orsakar en tyst pandemi och pekar på en kombination av genetiska och miljöfaktorer för att förklara den snabba ökningen av utvecklings-, inlärnings- och beteendehandikapp.

Några barn kan ha en genetisk mottaglighet för ADHD eller autism men sjukdomen utvecklas bara om den triggas av en kemikalie under en viss tid av utvecklingen. Andra barn är genetiskt programmerade för att producera mindre giftnedbrytande enzym vilket gör deras hjärna och nervsystem mer mottagligt när de exponeras för neurotoxiska pesticider.

Genetiska mutationer som sker hos föräldrarna på grund av pesticider kan också öka risken för utvecklingsskador på nervsystemet hos barnen. Man uppskattar att en tredjedel av alla utvecklingsskador på nervsystemet som ADHD och autism beror antingen direkt på pesticider eller andra kemikalier eller på ett samspel mellan miljögifter och genetisk mottaglighet. Pesticidexponering under fosterutvecklingen och barndomen medför en signifikant nedgång i kognitiva förmågor hos barnen. De tre viktigaste områdena är ADHD, autism och nedgång i IQ.

ADHD fortsätter att öka
ADHD påverkar nu 3-7 % av alla skolbarn i USA. Ett antal olika hjärnfunktioner påverkas hos barn som är drabbade av ADHD. Inlärning är ofta försämrad , impulsivt beteende och hyperaktivitet och brist på förmåga till uppmärksamhet. Som med andra skador på utvecklningen av nervsystemet kan de sociala effekterna bli enorma. Föräldrar rapporterar att barn med ADHD har tre gånger så många problem med att umgås med jämlikar som barn utan.

Forskare uppskattar att 20-40 % av alla ADHD fall orsakas av annat än genetik. Studier finner samband med en rad miljögifter inkluderande exponering för fosforföreningar och pyretroider under graviditet och barndom. Barn som hade högre nivåer av fosforföreningar i urinen hade dögre3 sannolikhet för ADHD. 94% av alla barn testade hade rester av fosforföreningar i urinen och de som låg över medianen hade dubbelt så hög sannolikhet för ADHD. Varje ökning av metaboliter med 10 ggr i urinen var associerat med en ökning i sannolikhet för att få ADHD med 55-72%.

Fostrets exponering för fosforföreningar har ett samband med koncentrationsproblem. Varje ökning av koncentrationen i urinen hos modern med 10 ggr ledde till en 5ggr högre risk att barnet skulle ha en diagnos på ADHD vid fem års ålder. Barn med låg födelsevikt har en större benägenhet att få ADHD och låg frödelsevikt har ett samband med fostrets exponering för fosforföreningar. Musungar som exponerats för pyretroider var hyperaktiva och vuxna möss som injicerades med pyretroider hade förhöjning av dopaminmarkören som kopplats till ADHD.

Autism förekomsten har ökat 250% på 10 år
Autism inkluderar klassisk autism, Aspergers syndrom och atypisk autism. Siffror frn 2008 visar att 1,1 % av barnen i USA är drabbade av autism. Antalet fall av autism i Kalifornien har ökat med 260 % från 1997 till 2008. Forskarna tror att autism beror på förändringar i hjärnstrukturen som förekommer under kritiska stadier i fosterutvecklingen. Av de tio kemikalier som anses kunna orsaka autism finns fosforföreningar, klorerade kolväten och hormonstörande pesticider.

Fostrets exponering för pesticider korrelerar med autism. Exponering tidigt i graviditeten för endosulfan och dicofol ökade risken för autism hos barnen markant. Barn från mödrar som bodde i närheten av sprutade fält hade en ökad risk för autism med 6 ggr. Mödrar som hade höga nivåer av fosforföreningar i urinen under graviditeten hade en ökad risk för autism hos sina barn. Risken dubblerades varje gång koncentrationen ökade med en tiopotens.

Störningar i hjärnans utveckling betyder minskad IQ
Fosforföreningar påverkar den kognitiva förmågan hos barn och kan vara av samma storleksordning som konstaterats för effekten av bly på barn. Minskningen behöver inte vara så stor på det individuella planet men eftersom fosforföreningarna är så vanligt förekommande kan effekterna på befolkningen och samhället vara stora i termer av intellektuell kapacitet, ekonomisk produktivitet och ökade kostnader för utbildning och hälsovård.

Den kombinerade påverkan på samhället av alla sjukdomar och brister som resulterar från skador på barns hjärnor och nervsystem tidigt i livet är enorm. Vi skyddar inte barnen under tiden deras nervsystem utvecklas. Detta måste ändras snarast eftersom exponeringen för pesticider har så allvarliga konsekvenser för individer , familjer och samhälle.

Cancer och födelsemissbildningar
Miljögifternas roll i uppkomsten av cancer är kraftigt undervärderad och man måste snarast reducera exponeringen för olika cancerogener. Cancer är den andra dödsorsaken bland barn mellan 1 och 14 år i USA. De senaste 30 åren har antalet fall av barncancer ökat med 29 %. Leukemi och hjärncancer är bland de vanligaste cancerformerna hos barn. Många studier drar ett samband mellan pesticidexponering och olika barncancertyper som leukemi, hjärntumörer , neuroblastoma och lymfom. Speciellt exponering under graviditeten eller föräldrarnas exponering ökar risken. Barn som vuxit upp på landet har högre risk för barncancer. Flickor som exponerats för DDT före puberteten hade fem gånger högre risk att utveckla bröstcancer senare i livet.
Födelsemissbildningar är den vanligaste orsaken till barnmortalitet i USA. Orsaker kan vara rökning, alkoholintag, fetma och diabetes men flera undersökningar visar också på föräldrarnas exponering för pesticider före befruktning och under graviditeten. Från jordbruksområden finns det ett samband mellan befruktningstillfället och säsongen för pesticidsprutningar.

Missbildningar av pojkars genitalier har ett samband med föräldrarnas exponering för pesticider före pojkarnas födelse. Den ökade risken var 36% om modern blivit exponerad och 19 % om fadern blivit exponerad.

Tidigare pubertet vid låg exponering
Flickor når puberteten vid lägre ålder än tidigare och förändringen har gått snabbt de senaste 20 åren. Redan vid 7 års ålder har många flickor börjat utveckla bröst. Både tidig pubertet och fetma, som medverkar till tidig pubertet kan kopplas till hälsoproblem senare i livet tex ökande risk för bröstcancer . Många studier kopplar tidig pubertet till exponering för hormonstörande medel. Danska växthusarbetare exponerade för pesticider under graviditeten hade en ökad risk för att få döttrar med tidig pubertet. Döttrar till mödrar som hade höga nivåer av DDTprodukter i blodet hade högre risk för en tidig pubertet.

Fetma, diabetes och astma
Ökningen i barnfetma har exploderat och antalet feta barn har mer än tredubblats det senaste 30 åren. I åldersgruppen 6-11 år har antalet ökat från 7% 1980 till 20 % 2008. Fetma är korrelerat med diabetes och antalet unga amerikaner under 20 med diabetes har ökat från 123000 1990 till 215000 2010.

Den nya vetenskapen kring fetma som visar sambandet till miljögifter har skapat en ny term ?obesogen? på samma sätt som carcinogen. Exponering för pesticider stör den programmerade utvecklingen och ökar risken för fetma och relaterade metaboliska störningar som diabetes. 2002 kom den första rapporten om misstänkt samband mellan industrikemikalier bla pesticider och fetma genom påverkan på hormonerna som styr viktkontrollen. Sedan dess har många undersökningar visat på sambandet mellan hormonstörande medel och fetma och diabetes. Vissa gener reglerar fetma och dessa gener kan påverkas av pesticider genom att de slås av eller på. Sådana epigenetiska förändringar kan inkludera att en gen som normalt är tyst slås på eller inaktivring av en gen som normalt är aktiv. Vissa av dessa förändringar kan föras över från en generation till en annan.

Astmaepidemin påverkar mer än 7 miljoner barn i USA
Astma är en kronisk sjukdom i andningssystemet som orsakar nysningar, andnöd, bröstsmärta och hosta. Antalet astma sjuka barn i USA har ökat från 2,1 miljoner 1980 till 7,1 miljoner 2009. Det är idag den vanligaste kroniska barnsjukdomen i USA. Astma är den vanligaste orsaken till sjukhusvård med över 200000 fall varje år. Astma är också den vanligaste orsaken till frånvaro från skolan med mer än 10 miljoner skoldagar missade varje år.

Många pesticider är irriterande på andningsvägarna och pesticidexponering kan sätta igång astmaattacker, förvärra symptom och öka risken att utveckla astma. Pesticider kan också öka astmaförekomsten genom att påverka kroppens immunsystem, antingen genom att sätta igång överkänslighet eller hålla tillbaka kroppens immunsvar. Barn som exponerats för astma det första levnadsåret hade signifikant högre risk att ha utvecklat astma vid fem års ålder.

Kritiska exponeringstillfälle för barn
Fysiologiska system genomgår snabb utveckling under barndomen och styrs av hormoner i komplexa processer. Barnen tar in mer mat, vatten och luft per kilo kroppsvikt jämfört med en vuxen och deras biologiska system kan inte hantera skadliga kemikalier.

Exponering för pesticider sker under fosterutvecklingen som är ett av de mest sårbara stadierna i den mänskliga organismens utveckling. Pesticider som har ackumulerats under åratal i en moders kropp i blod och fettvävnad kan frigöras under graviditeten och nå fostret. Genom att analysera blod från navelsträngen har man kunnat visa de flest nyfödda har metaboliter av fosforföreningar i kroppen. Pesticidrester från den mat som mödrarna äter under graviditeten kan också spåras i barnen. Mödrar som konsumerat GMO grödor med herbicidresistens hade alla barn med metabolitrester från herbiciderna.

Bröstmjölk är den perfekta födan för barn men pesticider finns nu i bröstmjölken över hela världen. De kemiska ämnena som finns i bröstmjölken representerar en kombination av stabila pesticider och industrigifter som ackumulerats över livstiden och mera kortlivade ämnen som kvinnan exponeras för under graviditeten och amningen. Denna kemiska börda ges till barnen när de är som mest sårbara skador. Barnmat har mindre pesticidrester än konventionell mat men en studie visade låga förekomster av 8 nervtoxiska pesticider , fem hormonstörande och 8 potentiellt cancerogena. Skolmat och populära frukt och grönsaker som morötter, äpple och persikor hade mängder av pesticidrester( 26 funna i morötter, 42 i äpple och 62 i persikor).

Pesticider i barnens urin visar matens betydelse för pesticidexponering. Forskarna jämförde barn som åt ekologiska frukt och grönsaker med barn som åt konventionell mat. De som åt mer av ekologiskt hade bara en sjättedel av de pesticidrester som fanns hos konventionella barn. Studier av familjer har visat att om familjen går över till ekologisk mat försvinner fosforföreningarna ur kroppen.

Varför är barn speciellt sårbara?
De första 6 månaderna i ett barns liv intas ca 15 ggr mer vatten per kilo kroppsvikt än en vuxen. Upp till 12 års ålder andas barnen dubbelt så fort som en vuxen vilket innebär att de tar in dubbel dos av en pesticid som finns i luften. Exponering sker genom beröring, inandning eller genom tarmsystemet. Barnens hud är speciellt genomsläpplig och hudytan i förhållande till kroppsvikten är också större. Lungytan i förhållandet till andningshastigheten är också större hos barn. Upptagningen i tarmen är större speciellt för basiska pesticider eftersom magsyran inte är utvecklad förrän vid två år. Blodhjärnbarriären som skyddar vuxna för gifter är inte fullt utvecklat hos barn. Slutligen är inte barnens lever och njurar fullt utvecklade för att ta hand om och utsöndra giftiga substanser. Skyddande enzymsystem är inte fullt utvecklade vilket innebär att barnet kan vara helt oskyddat för pesticider.

Vad kostar barnens sjukdomar?
Påverkan på en familj som har ett sjukt barn kan inte uppskattas i pengar. Inte heller kan lägre IQ, missade möjligheter i livet och socialt främlingsskap på grund av utvecklingsstörningar kalkyleras i pengar. Man vet emellertid vad vissa sjukdomar kostar för samhället. Årliga kostnader för ADHD kostar i USA mellan 36 och 52 miljarder dollar (2005). En autistisk person kostar 3.2miljoner dollar i hälsovård över livstiden. Den totala kostnaden för en barncancer från behandling, laboratoriekostnader och föräldrarnas kostnader kan uppskattas till 623000 dollar per år. Medicinska kostnader för astma är 14,7 miljarder dollar per år och indirekta kostnader ytterligare 5 miljarder per år. Den övergripande påverkan på förlorad kreativitet, produktivitet, problemlösande förmåga och socialt engagemang tillsammans med främlingskap kan inte överskattas.

pdf-fil: Poisoning-Our-Future-Children-and-Pesticides.pdf

- Pesticide action network. Asia Pacific

(inlagt 2014-02-05)
läs fler artiklar

När kolistin blir oanvändbart finns ingen antibiotika kvar - det är dags att vi förstår

(inlagt: 2018-02-08)

Att tänka på om man vill ha nitritfri julskinka

(inlagt: 2017-12-17)

Ekologiska ägg, Livsmedelsverket och Svenska Dagbladet

(inlagt: 2016-10-29)
En cancer orsakad av exponering för pesticider erkänd som yrkesskada i Frankrike.

(inlagt: 2015-06-19)
Skulle du doppa ditt husdjur i nervgift?

(inlagt: 2015-06-12)
Sydsvenskan påstår att forskning visar att vi har allt mindre gift i våra kroppar

(inlagt: 2014-10-10)
Roundup som giftig aktiv substans eller giftigare soppa av olika substanser

(inlagt: 2014-02-12)
Myter om pesticider

(inlagt: 2013-12-17)
Våga vägra ADI och välj ekologiskt

(inlagt: 2013-12-16)