Problemet är inte kor, får, grisar, höns och lax. Problemet är den industriella matproduktionen från avel, uppfödning, råvara, livsmedelstillverkning och till mat.

Det största problemet är - den industriella maten saknar kvalitet. Vad är det vi äter egentligen? Är maten god? Är maten nyttig? Med nyttig menar man oftast näringsvärde men man kan också fråga sig om den industriella maten är ohälsosam.

Vad är det som skulle kunna vara ohälsosamt och kanske rent av farligt? Då måste man börja med djuren. Kycklingen vi äter är framavlad för att ge absurda bröstmuskler som växer snabbt. Dessa kycklingar har ingenting med naturligt att göra. Det skulle inte överleva fram till vuxen ålder. Grisarna har avlats fram så att deras fettlager inte längre kan skydda. Korna har avlats fram för att ge absurda mängder mjölk med absurda juver som följd. Köttdjur har avlats fram för att snabbt ge absurda muskler. Lax produceras i kassar med foder från havsfisk som malts ner.

Men detta är bara början på problemen. Djuren växer för snabbt och utvecklar inget naturligt immunförsvar. Detta får till följd att de lätt utsätts för sjukdomar - som medicineras kraftigt med bl.a. penicillin. Denna penicillinförbrukning, där humananvändning är en stilla smekning, är förmodligen största orsaken till penicillinresistenta mikroorganismer. Men varför? Svaret är det stora antalet djur inom en litet begränsad utrymme. Kycklingfarmerna består att 1000-tals djur som blir miljontals djur över tid i samma utrymme. Samma gäller grisfarmerna och nötkreaturen. Det är ett mycket välkänt faktum att mikroorganismer, som ökar i antal mycket snabb och effektiv (från 2 till 5 000 000 000 000 000 000 000 på ett dygn med gynnsamma förutsättningar) trivs med många värddjur i samma utrymme. Var och en förstår vad som händer, när några få av dessa utvecklar motståndskraft mot mediciner eller utvecklar sjukdomar, och ges möjlighet att föröka sig. Alla vet att tätt med människor skapar bättre möjligheter för sjukdomar att spridas. I djurens industriella värld är utrymmet med dessa mått obefintligt - över långa tidsperioder i sträck. Det är inte bara fråga om hur många djur som finns vid ett visst tillfälle. Frågan är hur många djur som vistats i utrymmet över ett år - två år o.s.v. I dessa miljöer kan vi börja leta svininfluensa och fågelinfluensa. Tyvärr, vet vi inte med säkerhet - ingen oberoende med kompetens och resurser har letat vid rätt tillfällen enligt tillgänglig information.

När väl djuren slaktats, processats och hamnat i dagligvaruhandelns diskar kan man fråga sig - vad vill jag äta? Men man kan också fråga sig - vad behöver jag äta? Sedan finns det ytterligare en fråga - vill jag äta god mat?

Vad ska man då äta? Svaret är enkelt - köp ekologiskt kött eller möjligtvis viltkött!

Så vad innehåller då livsmedelsverkets ostrapport? Vad skriver Livsmedelsverket på sin hemsida? Där finns ett stapeldiagram som visar att nötkött, lamm och ost ger högst utsläpp av växthusgaser per kg produkt. Felet med stapeldiagrammet är att vi inte äter lika mycket av varje sort.

Men - det finns också tips för, som det står, miljösmarta matval:

Tips för miljösmarta matval
- Minska på mängden kött, ät i stället mer vegetabilier. Pröva att byta ut några rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter, eller minska på köttportionen.
- Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk.
- Välj frukt och grönt som tål att lagras, till exempel grova grönsaker, och välj känsliga frukter och grönsaker efter säsong.
- Dra ner på godis, läsk, bakverk och snacks - de påverkar miljön men utan att bidra med så mycket näring.
- Minska svinnet - förvara maten rätt, planera dina inköp och ta hand om rester.

Här finns inget om ekologiska alternativ. Men läser man vidare i texten står det:

Välj köttet med omsorg
När man äter kött är det viktigt att välja köttet med omsorg. Ur klimatsynpunkter är det bra att välja klimatcertifierat kött medan ekologiskt kött bidrar till en giftfri miljö. Kött från betande djur bidrar till att hålla marker öppna och till biologisk mångfald, särskilt naturbeteskött.

- Vi har också ny information om ägg, mjölk och ost och hur man kan tänka där som konsument. Att välja klimatcertifierade och ekologiska produkter är exempel på miljösmarta val, säger Anna-Karin Johansson. Sedan 70-talet har ostkonsumtionen fördubblats. Att äta mindre ost är därför både hälsosamt och bra för miljön.

information:
- livsmedelsverket om bl a ost
- Miljöpåverkan från animalieprodukter - kött, mjölk och ägg
- Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050?