ARTIKEL - läs fler artiklar
Den nya gröna, hållbara världen

I den nya gröna, hållbara världen ska allt vara som vanligt med den skillnaden att allt det vanliga ska kläs i en grön, hållbar dräkt. Flyget ska flyga som vanligt men med grönt, hållbart framställt bränsle istället för svart. Bilarna ska trängas som vanligt men med grön, hållbart framställd el istället för med svart olja. Transporterna av alla våra prylar ska färdas med grönt, hållbart framställt bränsle. Industrin ska producera med grön, hållbart framställd kraft. Värmen och elen ska inte bara komma från vind och sol utan ska också komma från kärnkraft, som ska kallas grön och hållbar, fast den inte precis befriar oss från tanken på fara för den miljö vi vill värna. Men säkerheten kring kärnkraftens farliga bränsle och det lika farliga avfallet ska inte vara något att oroa sig för, har man lovat oss (vi vet dock inte riktigt vilka man är, som lovar detta, mer än tveksamt kunniga politiker och de experter som är insyltade i branschen).

Mycket av vår nya gröna kraft ska komma från odling av energigrödor. Dessa gröna grödor ska göra ett redan grönt jordbruk ännu grönare. Genom ett ökat behov av odlade växter för både livsmedel och bränsle, kommer dock större arealer jordbruksmark att behövas. Man får också förmoda att detta kräver en ytterligare intensifiering av odlingen. Eftersom energigrödor inte ska ätas kommer alla sätt att skydda dessa grödor att användas d.v.s. intensifieras. Men, också livsmedelsproduktionen måste drivas upp i ett högre tempo. Dessa grödor måste också skyddas d.v.s. skyddas mot alla sjukdomar och skadegörare inklusive ogräs. Sjukdomar och skadegörare måste alltså elimineras.
 
I vår nya gröna, hållbara värld måste vi människor skyddas mot ett allt aggressivare klimat, som hotar förstöra våra möjligheter att leva som vanligt. En aggressivitet vi i och för sig själva har skapat. Vi uppmanas att tänka hållbart. Allt vi använder från naturen d.v.s. växter och djur går ju att ersätta med nya växter och djur. Alltså, tänk grönt och hållbart.
 
Men - tänk om det gröna hållbara inte håller. Tänk om en intensivare odling av växter istället blir en ny aggression mot den tillvaro vi vill värna. En intensiv produktion av växter kräver inte bara skydd mot skadegörare utan mycket sötvatten. Men tänk om sötvattenresurserna sinar. Och, tänk om nödvändiga mikronäringsämnen och mikroorganismer i den odlade marken sinar. Och, tänk om skyddet av växterna, som odlas blir så bra att skyddet även drabbar många av de djur och växter som inte är inblandade i odlingen. Kanske ska vi fråga oss: Vad består det som kallas växtskydd av? Det består av pesticider eller, med annat ord, bekämpningsmedel. Det består också av genetiskt modifierade organismer (GMO) d.v.s. genetiskt förändrade grödor, som ska vara toleranta eller resistenta, d.v.s. motståndskraftiga, mot sjukdomar eller skadegörare. Genetiskt förändrade grödor, som inte blir sjuka eller skadade, låter ju fantastiskt bra. Men, det finns tyvärr en baksida. Naturen, d.v.s. växter, djur och annat levande, är så vist eller olyckligt inrättad, så snart hittar den nya vägar som går förbi skyddet. Detta borde vi ha lärt oss. Vi har orsakat utveckling av antibiotikaresistenta sjukdomsbakterier genom överanvändning av antibiotika. Detta betyder att antibiotika inte längre fungerar mot vissa förändrade sjukdomsbakterier. Användningen av antibiotika har inte varit hållbar. Läkemedelsbolagen utvecklar vacciner mot farliga virus. Vi borde ha lärt oss att virus förändras och därför måste nya vaccin utvecklas.
 
Många har i sina trädgårdar använt något som kallas Roundup mot s.k. ogräs. Roundup är ett bekämpningsmedel som dödar ogräs. För lantbruket finns det särskilda genetiskt förändrade grödor som "gjorts" toleranta mot Roundup. Dom kallas Roundup Ready Crops. Dessa grödor kan lantbrukaren spruta Roundup på utan att det gör något. Men, ogräset dör. Fint va? Tyvärr har det börjat dyka upp ogräs som inte bryr sig om Roundup. Detta ogräs tar sig förbi giftet och tar över marken. Det toleranta ogräset har blivit så hållbart så att det inte längre går att bruka jorden. Inte så bra!
 
Många av de bekämpningsmedel som används intensivt utvecklar tolerans hos de skadegörare de ska bekämpa. Vad gör den lantbrukare som drabbas då? Sprutar ännu mer? Eller, sprutar med nya starkare bekämpningsmedel? Detta låter knappast hållbart - eller hur?
 
Pesticider är alla gift, som ska döda skadegörare. Men tyvärr ingår skadegörare bara som en del av en mycket större grupp med liknande egenskaper. Nervgifter som ska döda skadegörare genom att skada nervsystemet skadar givetvis alla organismer med nervsystem och det är i stort sätt alla djur från insekter till människor.
 
Det vi borde veta är att alla organismer, såväl växter som djur, har otroligt många livsavgörande fysiologiska funktioner gemensamma. Och, det finns, som det bästa exemplet, bara ett sätt att överföra arvsanlag, d.v.s. ur ett DNA skapa ett nytt DNA, från en generation till nästa. Denna funktion är avgörande för fortsatt liv och har funnits sedan liv skapades på jorden. Den har inte bara ärvs från art till art utan för allt liv på jorden. Det är lätt (eller svårt) att tänka sig att alla organismer på jorden i alla tider har samma ursprung. Störs denna funktion allvarligt blir det inte kul.
 
Men elektrisk kraft, den kan ju produceras, om inte grönt, så i alla fall hållbart? Det finns vindkraftverk. Det finns solpaneler. Det finns kärnkraft. När det blåser kan vätgas produceras. Vätgasen kan producera elkraft när det inte blåser. Kärnkraft kan användas både när det blåser och när det inte blåser. Den kan användas både när solen skiner och när det är mörkt. Hållbarheten hos de olika kraftkällorna kan ses på olika vis. Vind- och solkraft kan nog betraktas som tämligen ofarliga åtminstone jämfört med kärnkraft. Kärnkraft hur säker den än påstås vara måste kringgärdas av rigorösa, hållbara säkerhetslösningar. Kärnbränsle ska brytas och transporteras. Kärnkraftverken ska laddas, drivas och bränsle ska bytas. Utbränt kärnbränsle ska lagras. Rigorös övervakning och noggrant underhåll ska säkerställa driften. Det utbrända kärnbränslet ska lagras säkert i tiotusentals år. Hållbart? När ett kärnkraftverk är inte längre är säkert måste det avvecklas och allt måste saneras. Hållbart?
 
Det är alltså två krav som karaktäriserar den nya, hållbara världen. Grön och hållbar kraft till allt som exempelvis tillverkning, byggnader, jordbruk, transporter och hushåll samt en grön och hållbar miljö som förutsättning för vår existens.
 
Delar av landets skarpaste hjärnor d.v.s. intelligentian, har uttryckt sin oro över att ungdomar skolkar och ägnar sig åt vuxenfrågor istället för att gå i skolan och bli lydiga samhällsmedborgare. Lydiga samhällsmedborgare protesterar mot höjda bränslekostnader, låga löner, långa vårdköer, dyr el och allt annat som har med höga priser att göra. En vuxen lydig samhällsmedborgare röstar på det parti som bäst står för ens åsikter om det goda samhället. Men, är det goda samhället grönt? Och, är det goda samhället hållbart? Eller är det goda samhället varken grönt eller hållbart - bara billigt och som vanligt?
 
/Olof Hellgren
 
Citat om kärnkraft ur National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine. 2021. Accelerating Decarbonization of the U.S. Energy System. Washington, DC: The National Academies Press. https://doi.org/10.17226/25932.

Existing nuclear plants would be preserved wherever it is possible to continue safe operations.
 
In the nuclear industry, up-front payments are required into a public investment fund to cover risks of disasters and of decommissioning (NRC, 2019), which could potentially serve as a model for making sure that money is available for decommissioning and remediation of stranded fossil fuel assets.
 
The Price-Anderson Act limits total liability, and power plant owners pay an annual premium per reactor site for $450 million in private insurance for offsite liability coverage, meaning that any large-scale accidents would not be covered by the industry (NRC, 2019). Remediation can provide an important source of local employment (Northern Plains Resource Council, 2018) and in some cases, where appropriate and safe, abandoned facilities may be available for other uses (e.g., as has happened in the case of redevelopment of closed military bases).
 
The federal government virtually stopped funding demonstrations after the American Recovery and Reinvestment Act of 2009 expired. Today, the only federal funding for demonstration projects is under a new program for advanced nuclear reactors, which was approved by Congress in FY 2020 (U.S. Congress, Senate, 2019). The Title XVII Loan Guarantee Program provides some support for first-of-a-kind commercial projects that could include demonstrations. But loan guarantees on their own may not be sufficient to induce the private sector to invest in novel technology demonstrations. Green banks - which are generally expected to retain their initial capital and therefore require a return on their investments - are similarly ill-suited for large demonstrations (Rozansky and Hart, 2020). Vem vill alltså satsa pengar i en dyr och osäker teknik fylld av rigorösa säkerhetsfunktioner?
(Fetstil är gjord av undertecknad).
 


Jean Blair, Bruno Gagnon, Andrew Klain (2021) Biomass Supply and the Sustainable Development Goals, IEA Bioenergy, September 2021
 
EUBIA, the European Biomass Industry Association, Energy crops
 
EUBIA, the European Biomass Industry Association
 
Karp, Angela & Halford, Nigel. (2010). Energy Crops: Introduction. Issues in Environmental Science and Technology. 10.1039/9781849732048-00001.
 
Allen B, Kretschmer B, Baldock, D, Menadue H, Nanni S and Tucker G (2014) Space for energy crops - assessing the potential contribution to Europe?s energy future. Report produced for BirdLife Europe, European Environmental Bureau and Transport & Environment. IEEP, London
 
Sands, Ronald D., Malcolm, Scott A., Suttles, Shellye A., and Marshall, Elizabeth. Dedicated Energy Crops and Competition for Agricultural Land, ERR-223, U.S. Department of Agriculture, Economic Research Service, January 2017.
 
Harper, Anna & Powell, Tom & Cox, Peter & House, Joanna & Huntingford, Chris & Lenton, Timothy & Sitch, Stephen & Burke, Eleanor & Chadburn, Sarah & Collins, William & Comyn-Platt, Edward & Daioglou, Vassilis & Doelman, Jonathan & Hayman, Garry & Robertson, Eddy & Vuuren, Detlef & Wiltshire, Andy & Webber, Chris & Bastos, Ana & Shu, Shijie. (2018). Land-use emissions play a critical role in land-based mitigation for Paris climate targets. Nature Communications. 9. 2938. 10.1038/s41467-018-05340-z.
 
Melnikova, Irina & Boucher, Olivier & Cadule, Patricia & Tanaka, Katsumasa & Gasser, Thomas & Hajima, Tomohiro & Quilcaille, Yann & Shiogama, Hideo & Séférian, Roland & Tachiiri, Kaoru & Vuichard, Nicolas & Yokohata, Tokuta & Ciais, Philippe. (2021). Impact of bioenergy crops expansion on climate-carbon cycle feedbacks in overshoot scenarios. 10.5194/esd-2021-72.
 
Sharma, Anket & Kumar, Vinod & Shahzad, Babar & Tanveer, Mohsin & Sidhu, Gagan Preet Singh & Handa, Neha & Kohli, Sukhmeen & Yadav, Poonam & Bali, Aditi & Parihar, Ripu & Dar, Owias & Singh, Kirpal & Jasrotia, Shivam & Bakshi, Palak & M, Ramakrishnan & Kumar, Sandeep & Bhardwaj, Renu & Thukral, Ashwani. (2019). Worldwide pesticide usage and its impacts on ecosystem. SN Applied Sciences. 1. 1446. 10.1007/s42452-019-1485-1.



(inlagt 2022-01-14)
läs fler artiklar

Energikris och kärnkraft

(inlagt: 2022-01-19)

V som i Vindkraft och V som i Vätgas

(inlagt: 2021-12-09)

Flygbränsle, sockerbetor och kärnkraft

(inlagt: 2021-12-06)
Biologisk mångfald - en jämlik, miljövänlig och klimatvänlig företagsvärld?

(inlagt: 2021-10-17)
Dödsmaskinerna är i full gång med att förstöra världen

(inlagt: 2019-06-27)
I en bättre värld har alla råd med fungerande mediciner och att vara friska

(inlagt: 2019-06-23)
Preem och sanningen om koldioxidutsläpp

(inlagt: 2019-06-18)
Tygkassar och plastpåsar

(inlagt: 2019-05-25)
Nordeas syn på skiffergasbrytning

(inlagt: 2015-06-27)