ARTIKEL - läs fler artiklar
V som i Vindkraft och V som i Vätgas

Det finns ytterligare V:n att komplettera med förutom V som i Vindkraft och V som i Vätgas nämligen V som i växter. Allt detta blir V som i Vinnare.

Vindkraftsöverskott kan generera vätgas för produktion av elektricitet. Eftersom vätgas kan lagras ger detta möjlighet till planerbarhet och flexibilitet i elproduktionen. Vindkraft är det som ger billigaste el.

Kärnkraft ger förutom onödiga risker betydligt dyrare elräkningar. Kärnkraft tar mycket lång tid att bygga. Kärnkraft är otroligt dyrt. Ingen vill återstarta gamla kärnkraftverk och ingen vill bygga nya.

För 450 miljoner år sedan tog sig de första växterna upp på land. Men innan dess, för minst 2,5 miljarder år sedan, kunde blåa bakterier (cyanobakterier) "fånga" energin från solljuset, spjälka vattenmolekyler och binda energin i kolväteföreningar för att bygga upp organismen. Kvar från spjälkningen av vatten blev syrgas. Mycket lite i mekanismen, vi kallar fotosyntes, har av evolutionen förändrats under dessa miljarder år. På detta vis byggdes förutsättningarna för livet upp på jorden. De är de förutsättningar som har möjliggjort vårt, människans, liv. De förutsättningar som vi, människan, håller på att fördärva för oss själva. Lite ironiskt kan man tycka.
 
Fotosyntesen är den process i växterna, som använder energin från ljus (foto-) för att spjälka vatten i väte och syre, och använda vätet för att bygga upp kolväten (-syntesen) till alla de byggstenar som allt levande består av. Det mest intressanta med fotosyntesen är två avgörande delar i processen. Den första är klorofyllet som tar upp en foton (ett ljuspaket). Fotonen blir, som man säger, exciterad d.v.s. tar över fotonens energi och "skickar" upp en elektron till en högre nivå (exciteras). Under bråkdelen av en sekund (1 picosekund, 10-12 sekunder) ska energin, som elektronen har i sin högre nivå, "fångas" in i fotosyntesprocessen och energipaket ska "tillverkas", ATP (adenosintrifosfat). Men för att detta ska kunna ske kommer det andra delmomentet i fotosyntesprocess in. Vatten spjälkas i väte och syre. Vatten har tillsammans två väteatomer och en syreatom. Vatten har 4 gemensamma elektroner och 6 som tillhör syreatomen. När vattnet spjälkas bortgår syre. Det krävs två spjälkningar för att skapa en syremolekyl. Över blir 4 väte (proton utan elektron) plus 4  elektroner. Protonerna och elektronerna "används" för att bygga upp kolväten, livets byggstenar om man så vill. Och av detta byggs de gröna växterna upp, som ger djuren inkl. människan möjlighet till liv.
 
Alltså, växterna har lyckats spjälka vatten i miljontals år. Hur gör växterna? Visste vi det och hade kunnat härma växterna skulle det inte finnas någon energikris. Vad som är intressant är att den biomassa som växterna idag bygger upp är den biomassa vi menar med förnybar energi. Den är planerbar, d.v.s. inte beroende av väder, för att den går att lagra och använda vid behov. Det finns dock en nackdel. Biomassaproduktion för energisektorn konkurrerar med livsmedelssektor eller tillverkningsindustri där skogsmaterial ingår - inte bra! Vi behöver åkerareal för livsmedelsproduktion och vi behöver giftfria livsmedel. Vi behöver skogsmark för allt vad skogen ger av material.
 
Men spjälka vatten då? Det går alldeles utmärkt att spjälka vatten även om växternas metoder fortfarande är hemliga. Vätgas är resultatet av vattenspjälkning. Det kräver mycket energi att spjälka vatten till syre och vätgas. Men, eftersom vätgas går att lagra och använda till en mångfald ändamål är vind- eller solkraft vid överskottsproduktion en lämplig processtrategi. Inget är just nu så billigt att bygga och producera el från som vindkraft. Om den tekniska utvecklingen gör vindkraftverken omoderna och olönsamma är de lätta att avveckla. Demontering är enkel och material kan återvinnas till i stort sätt 100 % - såväl metaller och glasfiber som betongfundament. Sedan är allt återställt.
 
Istället för att förstå alla ekonomiska fördelar med vind- och solbaserad kraft, diskuteras tyvärr mycket om behovet av ny kärnkraft. Kärnkraftverk är inte bara otroligt dyra att bygga. Det kräver bränsle som måste transporteras och lagras under riskabla och dyra säkerhetsförhållanden. Ska kärnkraftverk repareras eller underhållas är detta dyrbart och riskabelt. När kärnkraftverk ska avvecklas (de blir nämligen som all teknik för gamla) går det inte att återanvända särskilt mycket. Tvärtom, stora delar måste lagras under riskabla och dyra säkerhetsförhållanden. Konsekvenserna av misstag såväl tekniska som mänskliga är inte bara ytterst kostsamma utan kan få oöverstigliga följder. Hur man än resonerar är kärnkraft baserad på farliga processer vilket är tydligt eftersom tekniken hela tiden måste ta hänsyn till stora risker med dyra säkerhetslösningar.
 
Dumheten att förespråka nya kärnkraftverk är obegriplig dels av rena kostnadsskäl men också av rent tekniska skäl. De tekniska lösningar som finns för vind och solbaserad kraft är billiga att bygga och att driva, d.v.s. energin blir billig. Energin kan vid överskottsperioder dessutom användas för att producera s.k. planerad kraft. De som vill låsa fast sig i den dyrare och betydligt osäkrare kärnkraften utestänger sig samtidigt från att delta i den pågående utvecklingen av framtida energiteknik som inte bara sker i form av sol- och vindbaserad kraft.
 
Dumheten kan bara förklaras av att den akademiska världens experter, som fortfarande förespråkar kärnkraft, som vanligt klänger sig fast vid sina livsverk. De har byggt upp hela sin akademiska karriär och sin professionella verksamhet kring kärnkraft. Inget resulterar i så konserverande idéer som i den akademiska världen. Vem som byggt sin tillvaro kring ett visst ämne och en viss idé vill se denna värld raseras av nya rön? Det som skaffat sin utkomst från denna värld vill inte heller se denna raseras. Ibland blockeras snarare än gynnas utvecklingen av fastlåsta ekonomiska positioner och intressen. Politiker blir tyvärr gärna offer i händerna på denna typ av konservatism. Man tror man vet vad gamla hästar kan dra och är rädda för att sätta sig in i vad nya kan bättre och billigare och plötsligt när de gamla måste pensioneras är man akterseglad. Se till att följa utveckling. Se er omkring för framtiden finns redan här och den drivs inte av fanatiker eller kärnkraft utan av nytt kunnande och ny teknik. Fanatiker, det är de som inte vill se förändringar och förbättringar.
 
Man häpnar över vissa uttalanden: "Kärnkraften är leveranssäker och klimatsmart, därför vill Liberalerna göra det möjligt att enklare återstarta och bygga nya reaktorer som säkrar att energibehovet tillgodoses". Liberalerna och andra kärnkraftsförespråkarpartier lovar möjligheter att återstarta gamla och uttjänta kärnkraftverk. Men till vilken kostnad? Jo, med pengar som skattebetalarna ska stå för - det dessa partier kallar staten. Man vill bygga nya kärnkraftverk. Det man kallar reaktorer. Vilken typ har partierna tänkt sig? Småskaliga som inte finns annat än i Ryssland och Kina till otroligt höga kostnader? Och, sist men inte minst: vem ska betala? För den tiden det tar att idriftssätta nya kärnkraftverk hinner många vindkraftverk och många solpaneler installeras till betydligt lägre kostnader och riskhanteringen går inte att jämföra. Många nya, säkra och billigare tekniker för lagring av energi som laddas av vind och sol hinner installeras. Låt inte okunniga och ekonomiskt ansvarslösa politiker stå i vägen för modern och säker teknik.
 
/Olof Hellgren
 
 
Tillägg
 
Tyskland
Tyskland ska satsa nio miljarder euro på förnybar vätgas. Tyskland planerar att bli världsledande inom vätgasteknik. En inhemsk industri ska producera 10 000 MW vätgas 2035. För att producera vätgas byggs förnybar energi­kapacitet upp.
 
Frankrike
President Macron har presenterat en plan för det han kallar "Frankrike 2030". Ett av de många målen i denna plan - första målet - är att "återuppfinna kärnkraften". 1 miljard euro är avsatta för innovation av s.k. småskalig kärnkraft (SMR, Small Modular Reactors) med som det heter "bättre" avfallshantering. Att satsa på SMR betyder forskning, för det existerar ännu inga kommersiella SMR utanför Kina och Ryssland. I Frankrike har det satsats på utveckling av ny kärnkraftsteknik (generation IV) i ett projekt som kallats ASTRID, ett snabbreaktorprojekt. Detta projekt har nyligen lagts ner innan det ens varit idriftssatt. I stället har Frankrike satsat på nygammal teknik s.k. generation III+. Den "nya"  reaktorn i Flamanville av ett system kallat EPR (European Pressurized Water Reactor) igångstartades 2007 (beslut fattat 2005). Efter att ha skjutits upp många gånger är det nu beräknat att vara färdigställt för kommersiell drift 2024 vilket betyder 18 år. Fortfarande är dock planen synnerligen osäker. Den beräknade kostnaden är ca 125 miljarder kronor (revisorer flaggar dock för 190 miljarder). Ursprungligen var projektet beräknat till lite över 30.
 
Finland
Den finska motsvarigheten till Flamanville 3, Olkiluoto 3, är av samma typ (EPR) och är planerad att igångsättas 2023. Beslut om bygget fattades 2005 (men ansökan att få bygga är från 2000). Det betyder 18 år efter byggstart till en beräknad kostnad av 80 miljarder. Ursprungligen var projektet beräknat till ca 30. En andra ansökan som skulle lämnats in för en fjärde reaktor lämnades aldrig in. Det betraktas alltså som ekonomiskt orealistiskt att bygga fler.
 
Kina
Det finns fler avskräckande exempel. Trots att Kina var snabbast tog det ändå 10 år från start till drift. Vad detta egentligen har kostat eller vilken säkerhetsnivå som ingår är inte helt känt men anbudet för reaktor 1 var ca 80 miljarder. Dock är det känt att en reaktor var tvungen att stängas ner efter att samma komponenter som levererats till Flamanville 3 inte tålde vibrationer.
 
Småskalereaktorn Akademik Lomonosov
Akademik Lomonosov är ett flytande småskaligt kärnkraftverk. Föregångare till reaktortypen har används till flera isbrytare i Ryssland. Kärnkraftverket ska generera 70 MW från två reaktorer och betjäna ca 100 000 till 200 000 människor med elektricitet. Vart tredje år måste bränslet förnyas och uttjänt måste lagras. Projektet påbörjades 2007 och fick tillstånd för drift 2020. Reaktorn är av typ KLT-40S (KLT kan översättas från ryska till container-carrier cargo-lighter transport) och är en SMR  (small modular water reactor). 136 företag har varit inblandade i färdigställandet. Kostnaden är uppskattad till nära 7 miljarder kronor. Den största oron är att stora mängder radioaktiv ånga som produceras inte får läcka ut. Den seismologiska aktiviteten är hög i Kamtjatkaregionen där fartyget ligger. Frågan är om en tsunami orsakad av jordbävning kan orsaka en olycksrisk för ett flytande kärnkraftverk. Minst 7 till av typen FNPP (Floating Nuclear Power Plant) är planerade. Ett problem blir att många småkraftverk ökar den sannolika risken för olycka med vad detta innebär. Det ökar också behovet av bränsletransporter och lagring. Rysslands installationer av FNPP är ett led i investeringar i uppbyggnad av en arktisk infrastruktur, vilket också oroar.
 
SMR - småskaliga reaktorer
Problemet med SMR är höga driftskostnader. Enligt NEA (Nuclear Energy Agency) och OECD (Organisation of Economic Co-operation and Development) kommer drift och underhållskostnader för SMR bli högre än för "konventionella" kärnkraftverk. För Akademic Lomonosov har NEA beräknat kostnaden till nära 2000 kronor per MWh. Detta är avsevärt mycket högre kostnad än kostnaden för konventionella kärnkraftverk. I Sverige är produktionskostnad 500 kr per MWh (enligt Energimyndigheten). Frågan är om exempelvis kostnaderna för slutförvaring av uttjänt kärnbränsle är inräknade i produktionskostnaden. Som jämförelse är produktionskostnaden från vindkraft beräknad till 360 kronor per MWh (2020) och kostnaderna sjunker efterhand med utbyggnad. Oberoende av subventionering eller inte så är alltså vindkraft det billigaste alternativet - och säkraste - och det lättaste att avveckla.
 
https://eurasianventures.com/akademik-lomonosov-first-floating-nuclear-power-plant-on-line/
 
https://www.power-technology.com/projects/akademik-lomonosov-nuclear-co-generation-russia/
https://www.globaldata.com/company-profile/State-Atomic-Energy-Corporation-Rosatom/
 
https://www.energigas.se/fakta-om-gas/vatgas/vad-ar-vatgas/
https://www.energi.se/artiklar/darfor-okar-intresset-for-vatgas/
 
https://www.karnteknik.se/aktiviteter/sks-forklarar/small-modular-reactors-smr
https://world-nuclear-news.org/Articles/Design-anomaly-found-in-Flamanville-EPR-nozzles
https://energiforsk.se/program/karnkraft-omvarld-och-teknik/nyheter/ny-karnkraftsteknik/natriumreaktorerna-tar-ett-steg-fram-och-tva-steg-tillbaka/
https://www.energi.se/artiklar/2021/maj-2021/stora-forhoppningar-pa-smaskalig-karnkraft/
https://energiforsk.se/program/karnkraft-omvarld-och-teknik/nyheter/internationell-utblick/franska-regeringen-vill-se-sex-nya-epr-flamanville-3-forsenad/
https://www.montelnews.com/news/1194318/edfs-levy-confirms-flamanville-epr-start-up-in-2023
https://www.neimagazine.com/news/newsflamanville-3-startup-pushed-back-to-2024-7853088
https://inis.iaea.org/search/search.aspx?orig_q=RN:37048316
https://www.stuk.fi/web/sv/teman/nya-karntekniska-anlaggningar/olkiluoto-3
https://www.energinyheter.se/20210823/24630/karnkraftverket-olkiluoto-3-forsenas-ytterligare



(inlagt 2021-12-09)
läs fler artiklar

Energikris och kärnkraft

(inlagt: 2022-01-19)

Den nya gröna, hållbara världen

(inlagt: 2022-01-14)

Flygbränsle, sockerbetor och kärnkraft

(inlagt: 2021-12-06)
Biologisk mångfald - en jämlik, miljövänlig och klimatvänlig företagsvärld?

(inlagt: 2021-10-17)
Dödsmaskinerna är i full gång med att förstöra världen

(inlagt: 2019-06-27)
I en bättre värld har alla råd med fungerande mediciner och att vara friska

(inlagt: 2019-06-23)
Preem och sanningen om koldioxidutsläpp

(inlagt: 2019-06-18)
Tygkassar och plastpåsar

(inlagt: 2019-05-25)
Nordeas syn på skiffergasbrytning

(inlagt: 2015-06-27)