ARTIKEL - läs fler artiklar
Bin och pollen

Varför pollinerar bin blommor? Det är faktiskt en bisak för bina - huvudsaken för bina är att samla pollen för ren fortlevnad. Bina behöver liksom vi människor proteiner (aminosyror), kolhydrater, fetter (fettsyror), mineraler och vitaminer - det får bina från pollen. Från blommorna samlar bina vad de behöver - pollen och nektar. Pollen används för tillväxt och utveckling av nya bin. Nektar ger kolhydrater till energi så att bina kan flyga, temperaturreglera och utföra många olika arbeten. Vatten behöver också bina. Det hämtar de från alla typer av ställen nära samhället. Honung tillverkar bina för att ha lagrad energikälla, som kan användas vid behov. Av pollen tillverkas s.k. bibröd, som lagras och används vid behov. Pollinering får växterna så att säja på köpet.

Pollen innehåller könsceller av hankön. Pollen måste nå de honliga könsdelarna, märket på pistillen, för att befruktning och utveckling av frön ska ske. Pollen måste alltså överföras från en del av växten till en annan. Detta kan ske med vind, vatten, vibration eller med hjälp av djur - främst insekter. Av alla blommande växter är det 90 % som får sina pollen överförda från ståndaren till pistillen av djur - en förutsättning för befruktning och förökning. (Ett annat sätt för växter att föröka sig är vegetativ förökning d.v.s. en del av växten ger en ny växt. Till skillnad från pollinering ger detta ingen kombination av nya gener med nya egenskaper).
 
Men förutom könsceller innehåller pollen en mängd olika proteiner (uppbyggda av aminosyror), fettsyror, mineraler och vitaminer, som bina (och andra pollinerande insekter) kan använda för att föda upp avkomma. Protein är uppbyggt av aminosyror. 10 aminosyror kan varken vi eller bina tillverka själva - dessa är livsnödvändiga både för oss och för bina. Bina får dessa aminosyror från pollen.
 
Bina påstås samla pollen efter lukt snarare än näringsvärde, men försök indikerar att s.k. ambin (bin som matar larver) kan "tala" om för s.k. dragbin (bin som flyger och samlar pollen och nektar) om insamlade pollen är av tillräckligt hög kvalitet eller inte. Ett normalt bisamhälle kan på ett år samla in närmare 60 kg pollen. Dragbina samlar in pollen på bakbenen i vad som kallas pollenkorgar. Inne i bikupan levereras pollen till arbetsbin som bearbetar dessa genom att tillföra körtelsekret (spott) som innehåller enzymer och syror så att bakterier ska hindras från att skada födan. Bina tillför även mikroorganismer som producerar enzymer som kan frigöra aminosyror från protein och även frigöra andra näringsämnen. Även honung tillsätts. Födan, som produceras kallas bibröd och består av ca 20 % protein, 3 % fett, 24-35 % kolhydrater samt 3 % mineraler och vitaminer. Bibrödet lagras under någon eller några månader. Bibrödet används till att mata larver så att nya bin kan utvecklas och tillväxa.
 
Pollen från en art av blommande växter är oftast inte tillräckligt för att tillgodose binas behov av näringsämnen eftersom olika växter producerar olika näringsrika pollen. Växter kan delas upp efter näringsrikt och näringsfattigt pollen. För att bina både ska föröka sig bra och utvecklas till starka bin, så att de ska kunna samla in mycket nektar för honungsproduktion, behövs en stor mångfald av blommande växter - träd, buskar och örter. Då får de ihop alla behövliga näringsämnen i rätt mängd. Hur syns det då att polleninsamlandet har varit bra? Pollenfärger är en bra indikation. En stor färgvariation är tecken på näringsrikt bibröd - orange, gult, rött, vitt, grönt, brunt etc. Och, pollenkvalitet är viktigare än kvantitet. Pollenkvaliteten påverkar inte bara tillväxten utan även biets livslängd och immunförsvar.
 
Men förutom näringsfattigt pollen till följd av få olika växter finns det andra problem främst inom odlingslandskapet. Pollen som analyserats för bekämpningsmedel har visat sig innehålla miticider (ämnen som ska eliminera kvalster och fästingar men som kan skada bin), herbicider (ämnen som ska eliminera ogräs), fungicider (ämnen som ska eliminera svampangrepp) och insekticider (ämnen som ska eliminera skadeinsekter). Dessa gifter används i lantbruket men vissa också i trädgårdar. Eftersom bin är insekter skadas de lika mycket som skadeinsekterna.
 
I en tysk undersökning konstaterades att nästan 90 % av analyserat pollen innehöll mellan 1 och 13 olika bekämpningsmedel. Totalt registrerades 29 olika bekämpningsmedel. De högsta koncentrationerna av bekämpningsmedelsrester registrerades under april och första halvan av maj såväl som under den andra halvan av juni. Bekämpningsmedelsrester från jordbruket (och trädgårdar) i pollen kommer troligtvis från besprutning med systemiska ämnen (systemiska betyder att de sprider sig i hela växten) som görs före blomningsperioden. Men rester kan också komma från vatten och jord såväl som besprutning av blommande växter.
 
15 olika sorters fungicider registrerades i hela polleninsamlingen, två sorters herbicider och 12 sorters insekticider, varav 7 i höga koncentrationer. Att dessa pesticider utgör en onödig risk för bisamhällen borde vara helt uppenbart. Pesticidresterna utgör i vilket fall som helst inte något som gynnar bin och andra pollinatörer, eller deras avkomma som ska tillväxa och utvecklas med pollen som föda.

/Olof Hellgren
 
Friedle, C., Wallner, K., Rosenkranz, P. et al. Pesticide residues in daily bee pollen samples (April-July) from an intensive agricultural region in Southern Germany. Environ Sci Pollut Res 28, 22789?22803 (2021). https://doi.org/10.1007/s11356-020-12318-2.
 
https://alltombiodling.se/bisamhallet/



(inlagt 2021-10-04)
läs fler artiklar

Honung

(inlagt: 2021-10-07)

Pollinering och bin

(inlagt: 2021-10-01)

Men insekter och småkryp då?

(inlagt: 2021-09-28)
Över hela världen dör bina i alarmerande takt - nu vidtar USA åtgärder

(inlagt: 2015-06-05)
När nektar och pollinering blir en dödsfälla för bina

(inlagt: 2015-06-02)
Pesticider och honungsbin - state of the science

(inlagt: 2013-12-16)
Vad är neonikotenoider?

(inlagt: 2013-12-08)
Granbarkborre, insekticider och Parkinson

(inlagt: 2020-01-22)
Insekter eller elefanter eller människa - vilka försvinner först?

(inlagt: 2019-11-27)