ARTIKEL - läs fler artiklar
Matematik och historiska erfarenheter saknas hos Centerpartiet

Världen står inför gigantiska utmaningar och ändå velar politikerna och böjer sig för den ekonomiska makten d.v.s. näringslivet. Enligt olika rapporter från definitivt trovärdiga forskare och organisationer går utvecklingen inom klimat, miljö och hälsa åt fel håll p.g.a. näringslivets "business as usual". Kort sagt - ingenting görs - snarare trappas problemen upp.
 
I detta perspektiv kan man, i en intervju i Expressen, läsa om C-ledaren Annie Lööfs åsikter om hur hon vill tackla klimatproblemen.
 
- Jag litar på forskningen och jag litar på näringslivet, säjer Annie Lööf. Jag förmodar att hon avser klimatproblemen. Men om hon litar på forskningen borde hon förstå att utvecklingen går åt rakt fel håll för minskad klimatpåverkan och en hållbar framtid. Litar hon inte på alla forskningsrapporter som visar att det inte går att lita på näringslivet och teknikforskningen, vilken forskning litar hon då på?

Annie Lööf, som tror på de fria marknadskrafterna och litar på näringslivet, vill att staten, d.v.s. skattebetalarna ska betala företagen för att de ska våga lägga om till minskad klimatpåverkan - exempelvis trähusbygge, nya textilier, bioplast och biodrivmedel. Hur är det med denna logik? Litar hon inte på näringslivet?
 
Annie Lööf litar på skogsägarna. Hon litar på att dessa värnar om skogen och att de gör stora och viktiga saker för den biologiska mångfalden. Men nu är vi där igen - hon vill att de ska ha kompensation, vilket förstås är pengar som skattebetalarna ska stå för - igen. Hon påstår att tillväxten i skogen ökar samtidigt som uttaget ökar och detta skulle betyda att skogen brukas utan att förbrukas eller enklare uttryckt så finns det tre alternativ - (1) nyproduktion av skog ökar mer än uttaget ökar, (2) uttaget ökar med än nyproduktionen ökar eller (3) nyproduktionens ökning är lika stor som uttagets ökning - det är bara att välja. Skogen är förutom uttag av träd dessutom en viktig "kolsänka" d.v.s. istället för att vara en källa för kolutsläpp är den en sänka för kolupptag. Enligt Annie Lööf spelar skogen en viktig roll i att fånga upp koldioxid. Men hallå - nu måste vi hålla ihop matematiken bakom allt detta med skog. Skogen, d.v.s. träden tar bara upp och lagrar koldioxid om man låter biomassan öka och vara kvar. Om man tar ut lika mycket som nyproduceras är ekvationen biomassaökning lika med noll. Förklara för mig hur skog vars biomassa inte ökar kan lagra mer koldioxid?
 
Men, om vi som individer "absolut" behöver förändra vårt beteende för att nå klimatmålen samtidigt som det inte är på individnivå som vi kommer kunna lösa den stora klimatfrågan, hur gör vi då? Var är det politiskt ledarskap som krävs. Men se det gäller också för individen att göra medvetna val i affären (?).
 
Förmodligen hamnar resonemangen om klimatfrågan i samma resultat som ekologiska livsmedel. Den enskilde får betala - inte vad det kostar i konkurrens med likvärda "ohälsosamma" produkter utan som "premiumvaror" för vilka en högre vinst kan tas ut, d.v.s. livsmedelsbranschen ser här en möjlighet att tjäna stora pengar genom stora marginaler på eko-varor och snart kommer säkert klimat-varor med samma upplägg. Sedan har näringslivet mage att klaga på subventioner till vissa branscher och samtidigt skrika på statliga stöd eller kompensation till andra - allt som allt betyder detta - att vi skattebetalare inte bara ska betala ett ockerpris på varorna i handeln - utan även betala s.k. stöd med våra skattepengar - dubbel betalning.
 
Annie Lööf blandar medvetet dessutom ihop klimatfrågan med hälso- och miljöfrågan. Att förbjuda engångsartiklar i plast är ingen stor klimatfråga - det är en miljö- och hälsofråga. Hon tror mycket på lagstiftning när det gäller petitesser. Men så dyker individen upp igen. Hon tror på människors kraft att förändra - exempelvis är närodlad mat (kolla andelen som verkligen är närodlat) och ekologiska ägg (premiumvara!). Hade det inte varit för de höga marginalerna på ekologiska livsmedel (eller varför inte ta till det suspekta begreppet närodlat) hade flera detaljhandelskedjor inte överlevt. Man konkurrerar om billigast pris inom lågprissegmentet med ofta importerade livsmedel (där livsmedelsverket oftast hittar rester av i Sverige förbjudna bekämpningsmedel).
 
Annie Lööf har kompost för att minska vårt (inte sitt utan vårt) avfall. Hon kör en laddhybrid (här kommer forskning in som jämför tillverkning och körning av en laddhybrid eller elbil med en konventionell bensinbil - då är inte valet så enkelt). Men samtidigt ömkar hon de fattiga som inte har råd att köpa ekologiska livsmedel. Det är en ekonomisk fråga för väldigt många att få pengarna att räcka till allt, säger Annie Lööf. Det är viktigt, säger Annie Lööf, att de som har ekonomiska möjligheter kan köpa sådant som lyfter värden som miljö och klimat. Nu är det kanske inte främst de fattiga som väljer "hälsofarliga" livsmedel eller kör bränsleslukande SUV-ar eller andra stora bilar.
 
Annie Lööf vet också att det finns de som byter och återanvänder kläder för sina barn, men gör hon det själv i någon större utsträckning? Annie Lööf äter klimatsmart kött men glömmer att det inte är klimatsmart vilket kött man än väljer - däremot är ekokött hälsosammare. Hon tycker man ska skilja på olika länders klimatavtryck i livsmedelproduktionen. Vi behöver minska köttkonsumtionen internationellt, men tittar man på svenskt viltkött eller de svenska bönderna, så producerar man väldigt klimatsmart. Hon säger att bönderna vill bli fossilfria. Hur då Annie? Kanske lite till skattepengar behövs som stöd? Jo, det kommer: kanske man kan titta på hur vi ökar konkurrenskraften hos svenska bönder mot producenter i andra länder, för att sänka kostnaden - tack Annie, lite mer skattepengar till den fria marknaden.
 
Nå, flyget då? Flygbolagen måste betala sin klimatpåverkan och använda mer biobränsle i tanken. Kära Annie - Flygbolagen betalar inget - det gör kunden - just därför är flygskatt det enda verksamma. Så, om kunden väljer det icke subventionerade tågresandet (d.v.s. det utan stöd från skattebetalarna) så kommer det subventionerade flyget att gå i konken. Annie Lööf försvarar tanken på elflyg med att det var utopiskt att tala om höghastighetståg för 40 år sedan. I Sverige verkar det fortfarande vara utopiskt medan länder som Spanien och Frankrike har åtskilliga hundratals mil höghastighetsbanor och har haft detta i många år.
 
Men, Annie Lööfs konklusion är att det inte är utsläppskällorna d.v.s flyg, bilar, jordbruk, industri etc. som är problemet - det är deras utsläpp. Hon bryr sig inte om vad som släpper ut utan om utsläppen. Kanske lite svårt att hänga med - särskilt om man ska göra något åt utsläppen.
 
Annie Lööf tror på ökad tillväxt som en sann liberalist. Ökar man tillväxten med nya s.k. klimatsmarta prylar så ökar BNP - det är så det funkar - säger Annie Lööf. Att öka användning av förnybart ökar tillväxtsiffrorna - det menar Annie Lööf är hållbar tillväxt. Men kanske man måste börja räkna. En ekonom behöver främst kunna räkna plus och minus - lite procent och kanske gånger eller dividerat med 12. Att öka användningen av förnybart kräver ökad produktion av förnybart samtidigt som koldioxiden ska hållas lagrad - permanent - annars löser vi inget. I denna odlingsberäkning ingår också produktion av livsmedel inkluderat köttproduktion (att producera kött kräver stora mängder foder, som också måste odlas på stora arealer). Här gäller det att räkna rätt annars hamnar förnybart i samma liga som fossilt. Och, ska Sverige ta på sig ledartröjan i minusutsläpp, alltså inte bara minska utsläppen utan ta bort utsläppen från atmosfären då måste man kunna räkna. Det finns många s.k. testanläggningar igång för teknisk behandling och lagring av koldioxid, men ingen har kunnat visa att dessa har någon chans att realiseras i behövlig skala utan enorma kostnader. Tänk själv - koldioxid ska inte bara avskiljas från pågående industriverksamhet - det ska också kunna "sugas" ut ur atmosfären - sedan ska koldioxiden "lastas" för transport till de ställen där den ska lagras - och lagras permanent (d.v.s. för all framtid). Risker? Stabilitet? Det finns ingen som kan ge några garantier.
 
Annie Lööf gillar valfrihet och alternativ som bra kollektivtrafik och trygga cykelbanor. Annie Lööf anser att vi behöver öka takten för att nå både nationella och internationella klimatmål. Då är den stora frågan: vilka är vi? Detta ska ses i perspektivet individens otillräckliga möjligheter och näringslivets behov av statligt stöd (d.v.s. stöd från oss skattebetalare). Kvar står politikerna som ska avgöra. Annie Lööf litar på forskningen och litar även på näringslivet. Men litar vi, skattebetalare, på politikerna? När skatten ska sänkas och statens inflytande minskas hur ska då våra politiker lyckas nå de s.k. klimatmålen? Med alla stöd och bidrag från oss skattebetalare, som näringslivet behöver för att berika sina ägare, låter Annie Lööf mest som en näringslivets socialdemokrat.
 
Men, Annie Lööf, utvecklingen går i verkligheten åt fel håll.

Läs gärna:
Growing out of consumption?
 
The contradiction of the sustainable development goals: Growth versus ecology on a finite planet
 
The Production Gap


(inlagt 2019-11-22)
läs fler artiklar

Jimmie Åkesson har ingen klimatpolitik - det är ju en så komplex fråga

(inlagt: 2019-12-03)

Vem läser IPCC:s rapporter - Miljöpartister?

(inlagt: 2019-11-28)

Ulf Kristersson åker tåg - när det är realistiskt och han slipper huttra

(inlagt: 2019-11-28)
Klimatkrisen i ett nötskal

(inlagt: 2019-11-06)
Dödsmaskinerna är i full gång med att förstöra världen

(inlagt: 2019-06-27)
EU misslyckades med målet nollutsläpp 2050

(inlagt: 2019-06-22)
Preem och sanningen om koldioxidutsläpp

(inlagt: 2019-06-18)
Lögner om koldioxidutsläppen avslöjas i luftens koldioxidhalt

(inlagt: 2019-06-10)
Klimat- och naturkrisen är de två sammanlänkade största mänskliga utmaningarna

(inlagt: 2019-05-24)